- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
73

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Anabaptist ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Anabaptist—Anafylaxi

73

samling anekdoter, yttranden o. d., som
angå personen i fråga, t. ex. Tessinia’na,
Bellmania’na o. s. v.

Anabapti’st (av gr. ana’, åter, och hapWzein,
döpa), vederdöpare; medlem av en
protestantisk sekt, vilken förkastar barndopet
och ånyo döper dem, som den upptager i
sin församling.

Anabæ’na, hot., blågrönalger, som jämte
andra förorsakar s. k. vattenblomning i
våra insjöar.

Ana’basis, gr. (av ana’, upp, och bai’nein,
gå), ett tåg från havskusten inåt landet;
vanligen menas därmed den forngrekiske
författaren Xenofons krigshistoriska
arbete i sju böcker, av vilka den första
skildrar Cyrus den yngres fälttåg mot sin
broder Artaxerxes.

A’nabas sca’nden.s, zooL, klätterfisken, en
till labyrintfiskarna hörande art med
förmåga att röra sig på land från sjö till sjö.

Anabio’s (av gr. ana’, åter, och hio’s, liv),
hiol., det fenomenet att vissa, skenbart
alldeles uttorkade organismer genom
be-fuktning åter leva upp. — Anabio’tisk,
hioL, kallas en organism som äger
förmåga av anahios (se ovan).

A’nableps, zool., "uppåtskådare", ett släkte
syd- och centralamerikanska tandkarpar,
som föder levande ungar. Namnet syftar
på ögonen, vilka äro så inrättade att
fisken i vattenytan kan se i luften med
halva ögat och i vattnet med andra halvan.

Anaboli’sm, fysiol., den kemiska verksamhet
i en cell, som av näringsämnena uppbygga
cellens beståndsdelar. — Anabo’lisk,
uppbyggande (i fråga om cellverksamhet).

Anacahui’te-te, te berett av veden av Co’rdia
Boissie’ri, som på sin tid troddes bota
lungsjukdomar.

Anaca’mptis pyramida’lis, bot., salep,
gotländsk och öländsk orkidé med rosenröd
kalk.

Anacanthi’ni, zooL, grupp av mjukfeniga
fiskar utan luftgång till simblåsan, såsom
näbbgäddor, tobisar, torskar, flundror
m. fl.

Anacardia’ceæ, bot., växtfamilj av ordn.
TerebintMnæ. Mest tropiska och
subtropiska växter, rika på harts och
garvämnen. Se Acajou, Mangifera,
Pepparträdet, Pistacia, Rhus och Spondias.

Anaca’rdium, Anacardiumgummi, se Acajou.

Ana’charis, bot., syn. Elodea (se d. o.).

Anacidite’t, frånvaro av syra, oftast om
saltsyran i magsaften.

Anacle’tus 1. Anencle’tus, mansnamn, buret
av två påvar.

Anaco’nda, zool., en sydamerikansk jätteorm,
även kallad Cucuriu’bu (Eune’ctes
muri’-nus).

Anacy’clus, hot., växtsläkte av fam.
Com-po’sitæ. Syn. Anthemis. — A. Pyre’thrum,
Medelhavsländerna, lämnar Romersk bert-

ramrot. — A. officina’rum, i Tyskland,
lämnar (tysk )bertramrot.

Anade’m (lat. anade’ma), pannband,
pann-smycke (för kvinnor).

Anadeni’ 1. Anadeni^a, undergång av körtlar.
— Anadenia ga’strica, magkatarr med
körtelatrofi.

Anadiplo’s 1. Anadiplo’sis, gr. (av a’na, åter,
och diplu’n, fördubbla), talk., retorisk
figur, som består däri, att en sats börjar så,
som den närmast föregående slutar.

Ana’doli, (av gr. anatile’,^ uppgång [solens],
öster, österland), turkiskt namn på
Mindre Asien.

Ana’dosis, gr., med., fördelning av närande
vätskor genom olika kärl, matsmältning.

Anadro’m, zool., som regelbundet från havet
går upp i floderna.

Anadyome’iie, gr. myt. (av anady’ein, dyka
upp), den uppdykande, binamn på
Afrodite, med avseende på hennes födelse ur
havets skum.

Anæmi’ se Anemi.

Anaeroba, Anaerober, se följ. ord.

Anaerobio’nter, Anaero’ba, Anaero’ber (av
gr. a priv., ae’r, luft, och hiu’n, leva), bioL,
organismer som kunna existera utan
tillgång till syre. — Fa’kultativt anaero’ba
kallas organismer, som kunna existera
såväl vid när- som frånvaro av syre. —
Obliga’t anaero’ba, organismer, som för
sin existens kräva frånvaro av syre.
)(Aerobionter, Aeroba, Aerober.

Anæstesi’, Anæste’tica, se Anestesi.

Anæsto’1, se Anestol.

Anafa’s, bioL, stadium i kärndelningen,
under vilket cellkärnans kromosomhälfter
vandra åt motsatta poler. Jfr Metafas,
Tetafas.

Anafo’r, gr. (av anafe’rein, återföra),
retorisk figur: uttrycksfullt återtagande av
samma uttryck i början av flera på
varandra följande satser. — Anafo’risk, som
avser en anafor.

Anafrodisi’ 1. Anafroditi’sm, gr. (av a priv.
och afrodi’te), med., det tillstånd, då
könsbegäret är utslocknat. — Anafrodft, som
saknar könsbegär, är impotent.

Anafyla’ktisk, som avser anafylaxi’. —
Ana-fylaktisk reaktionskropp, specifik
antikropp, som bildas vid insprutning av
ana-fylatogener (se d. o.). — Anafylaktisk
chok, de häftiga symtom av feber m. m.
som känneteckna anafylaxi (se d. o.).

Anafylaktoge’n 1. Anafylatoxfn,
anafylak-tiskt gift, häftigt verkande gift, som kan
uppstå, om en äggvitekropp införes i
blodet hos ett djur 1. en människa, som tolv
dagar tidigare fått en insprutning av
samma äggvitekropp.

Anafylaxi’, med., egendomlig form av
förgiftning, som inträder hos de högre djuren
vid förnyad insprutning av artfrämmande
äggviteämnen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free