- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
74

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Anagallifolium ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

74

Anagallifolium—Analgesi

Anagallifo’lium (av lat, fo’lium, blad), bot.,
med blad som Anagallis (se d. o.).

Anaga’llis arve’nsis, bot., rödarv,
decimeterhög ört med mönjeröd krona, tillhörande
fam. Primula’ceæ. Betraktades av
romarna som en magisk växt, och användes
fordom vid åtskilliga sjukdomar. Giftig.—
A. verticilla’ta, är en på fritt land odlad
art från Medelhavsländerna.

Anagly’f 1. Anagly’pt (av gr. anaglyjein,
snida), driven bild i halvupphöjt arbete.
Jfr Basrelief. — Anaglyptfk, konsten att
utföra anaglypter. — Anaglyptosko’p,
apparat, som visar fördjupade former av
reliefer å en medalj.

Anagly’pta-tapeter, reliefmönster av
pappersmassa, som pressats i formar och
anbringats å tapeter.

Anagno’sm (av gr. anagigno’skein),
föreläsning av ett arbete. — Anagno’st,
föreläsare. — Anagno’stiker, tragisk diktare,
vars arbeten äro avsedda att föreläsas, ej
att uppföras; föreläsare.

Anago’ge 1. Anagogi’, gr. (av ana’gein,
upphöja), upplyftning, upphöjande. —
Ana-go’gisk, vad som upplyfter anden. —
Ana-gogisk skrifttolkning, en art
bibelförklaring, vid vilken man tilldelar de bibliska
orden en högre, symbolisk betydelse.
Denna tolkning brukades i synnerhet av
den grekisk-judiske filosofen F i 1 o och
den judisk-alexandrinska skolan.

Anagra’m, gr. (av anagrajein, uppskriva),
ord 1. sats, som uppstått genom
bokstävernas omflyttning i ett 1. flera ord, t. ex.
Roma av Amor, kris av risk.

Ana’hita, pers. myt., de livgivande vattnens
gudinna.

Anahua’c, fornmexik., "i vattnets närhet’’,
namnet på det forna kungariket Mexico.

Anaftis, pers. myt., en kärleksgudinna.

Anakampte’rier, gr., fordom bredvid
kyrkorna uppförda härbärgen för fattiga och
förföljda.

Anakampti’k, gr. (av anaka’mpein, böja),
fys., läran om återkastningen av ljud- och
ljusvågorna. — Anaka’mptisk,
återkastande, återkastad.

Anakardiace’er, se Anacardiaceæ.

Anakatha’rktica, med., medel, som rensa
genom kräkning.

Anaklasti’k (av gr. anakWn, bryta tillbaka,
böja om) = Dioptrik (se under Diopter).
—• Anakla’stisk, strålbrytande.

Anakla’stiska linjer, fys., de genom
ljusstrålars olika brytning i olika ämnen
framkallade, skenbart brutna linjerna.

Anakle’t, försvenskning av Anacletus (se
d. o.).

Anaklisi’, gr. (av ana’, emot, och kWnein,
stödja sig), med., ryggstöd, sjuklingens
läge.

Anakolle’ma, gr. (av ana’, samman, och
kolla! ein, vidhäfta), med., häftmedel på sår.

Anakolu’t {gr. anako’luthon), språkv., brist

på sammanhang 1. följdriktighet i
satsbyggnaden. Nyttjas stundom såsom
retorisk figur till frambringande av effekt.

Anako’nda, se Anaconda.

Anakore’t (av gr. anachore’in, draga sig
tillbaka), eremit, ensling. — Anakore’tisk,
enstöring.

Anakreo’ntiker, benämning på en grupp
tyska skalder vid mitten av 1700-t. med
Gleim som huvudrepresentant.

Anakreo’ntisk, i Ana’kreons, den ryktbare
grekiske kärleks- och dryckessångarens,
anda, på Anakreons sätt.

Anakreo’ntisk meter, metr., ett glykoneiskt
system, bestående av två till fyra
glyko-néer (-^–-^ ^ ^ –-’-) och en
systemet avslutande ferekraté (d. v. s. en
gly-koné med näst sista takten ofullständig

[—–-^ ^ ^ —’-]). Jfr Glykonisk och

Ferekratisk vers.

Anakroni’sm (av gr. ana’, tillbaka, och
chro’nos, tid), fel mot tidsbestämningen,
tidsförväxling, t. ex. då man låter en
person uppträda långt innan han var född.
Jfr Metakronism och Parakronism. —
Anakroni’stisk, felaktig i fråga om
tidsbestämning.

Anakroti’, Anakroti’sm 1. Anakro’t puls (av
gr. ana’, uppåt, och kro’tos, ljud, som
uppkommer genom slag), med., en form av
abnorm puls.

Anakru’s (av gr. ana’, upp och kru’sis, slag),
tonk., upptakt; metr., den 1. de obetonade
stavelser, som i början av en vers 1.
versfot föregå den första metriskt betonade.

Anaks barn, se Enakiter.

Anakusi’ 1. Anakusi’a, med., dövhet.

Ana’l (av lat. a’nus, stolöppning), adj.,
belägen vid ändtarmens öppning, t. ex.
anal-fena, den hos fiskarna i bukkanten
sittande opariga fenan.

Analcfm 1. Analsi’m (av gr. a’nalkis,
kraftlös, svag), ett mineral, som förekommer i
vulkaniska bergarter.

Anale’kter (gr. ana’lektos, utvald), valda
ställen ur ohka författare.

Analepsi’, gr. (av ana’, åter, och lamba’nein,
taga, hämta), återfående av krafterna,
tillfrisknande. — Anale’ptica, med.,
stärkande, livande medel. — Analepti’k, läran
om patientens behandling under
konvalescensen. — Anale’ptisk, återställande,
stärkande.

Analfabe’ter (av gr. a priv. och alfabet),
personer, som varken kunna läsa 1. skriva
1. som åtminstone sakna färdighet häri.
Jfr Semialfabeter.

Ana’lfena, zool.f oparig fena i stjärtregionen
av fiskarnas bukkant.

Ana’lfistel, med., ändtarmsfistel.

Analge’n, ett av de fabriksnamn, varunder
etoxibenzoylamidokinolin vunnit medicinsk
användning som smärtstillande medel.

Analgesi’ {gr. analge’in, icke smärta, av a
priv. och a’lgos, smärta), med., smärtlös-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free