- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
77

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Anatom ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Anatom—Andaliisit

77

uppgång), mans- och kvinnonamn,
österländsk.

Anato’m, se Anatomi.

Anatomi’ (av gr. anate’mnein, uppskära,
sönderskära), vetenskap, som genom
mekanisk sönderdelning av en djurkropp 1.
växt — därav djuranatomi (även
komparativ 1. jämförande anatomi) och
växt-anatomi — visar dess sammansättning och
byggnad. — Komparativ anatomi,
jämförande anatomi. — Makrosko’pisk
anatomi, omfattar det för blotta ögat
iakttagbara. — Mikrosko’pisk anatomi =
histologi (se d. o.), läran om vävnadernas
endast genom mikroskopet förnimbara
sammansättning. — Målareanatomi,
anatomien, lämpad efter konstnärsbehov. —
Normal anatomi, vetenskapen om
människokroppens byggnad och
beskaffenheten av dess delar i friskt tillstånd. —
Pato-lo’gisk anatomi, vetenskapen om
människokroppens byggnad och beskaffenheten av
dess delar i sjukt tillstånd. — Anato^m,
Anato’miker 1. Anatomi’st, en person, som
är hemma i anatomien. — Anatome’ra 1.
Anatomise’ra, sönderdela en djurkropps 1.
växts delar.—Anato’misk, som angår
anatomien. — Anatomisk teater (lat.
thea’-trum anato’micum) y byggnad för
anatomiska dissektioner och föreläsningar. —
Anatomiskt preparat, se under Preparera.

Anatre’sis, gr. (av anatra’ein, genomborra),
med., genomborrning av huvudskålen. Jfr
Trepanera.

A’natron, glasgalla (skum på smält glas).

Anatro’p, bot., omvänt (om fröämnen). Jfr
Ortotrop.

Ana’trope, gr. (av anatre’pein, omvända),
talk., vederlägga genom enkelt förnekande.

Ana’tto 1. Anno’tto, färgämne, framställt av
fröskalet hos Bixa orellana (se d. o.).

A’nceps, lat. (av amb, am, an, dubbel, tve-,
och ca’put, huvud), eg. tvehövdad;
tveeggad, tvetydig; språkv., oviss, säges om
en stavelse, som efter behov kan vara
antingen lång 1. kort (—). — Sy’llaba anceps,
metr., sådan plats i versen, som utan att
verstakten förändras kan utfyllas med
lång 1. kort stavelse.

Anche, fr. (1. angsj), tonk., munstycke på
blåsinstrument; tunga på orgelpipa.

Anchiete’a saluta’ris, bot., slingrande
brasiliansk buske av fam. Viola’ceæ, vars rot,
som innehåller alkaloiden Anchieti’n, är
ett kraftigt medel mot veneriska
sjukdomar. Kallas av portugiserna Raiz de
azougue vegetal (vegetabiliskt
kvicksilver), av infödingarna Qipo’, Qiima’ 1.
Pi-rigua’ia.

Anchieti’n, kem., se Anchietea.

A’nchilops, med., svullnad i inre ögonvrån.

Anch’ io sono pitto’re, ital., (1. ank iå så’nå),
även jag är målare, yttrande, som lär ha
fällts av Correggio, när han fick se
Ra-faels heliga Cecilia.

Anchi’ses, gr.-rom. myt., Aeneas’ fader.

Anchithe’rium, paleont., fossilt hästsläkte
med tre hovbeklädda tår på var fot.

Anchlorhydri’, med., dets. som anaciditet (se
d. o.).

Anchu’sa, bot., växtsläkte av fam.
Bora-gina’ceæ. — A. arve’nsis, syn. Lycopsis (se
d. o.). — A. officina’le, oxtunga. Storväxt,
sträv ört med mörkblå blommor. Rot, ört
och blommor användes förr i medicinen
som medel mot lungkatarrer. — A. ita’lica
är en vacker rabattväxt.

Anchusi’n, Alkanni’n, Alka’nnarött,
färgämnet i alkannaroten.

Anchylo’sis, med., se Ankylos.

Anchylostomi’asis, se Ankylostomiasis.

Anciennete’t (fr. ancienneté, av anden,
gammal), åldersrätt, företrädesrätt i
hänseende till tjänsteårens antal. —
Ancien-nitetsrulla, förteckning på tjänstemän
efter deras ålder i tjänsten. — Ancien
régime, se under Régime.

Ancile, pl. Anci’lia, lat., de heliga sköldarna
i Rom, av vilka en sades hava nedkommit
från himlen.

Ancipita’1, bot., tveeggad (om växters stam).

Anco’n, lat., vinkelmått, armbåge. —
An-co’næus, hörande till armbågen.

Anco’ra, ital. (fr. encore), tonk. = Da capo
(se d. o.).

A’ncus, lat., städ; anat., ett av hörselbenen.

Ancylo’ceras, paleont., ammonitform från
jura- och krittiden.

Ancylo’stoma, zool., palissadmask.

A’ncylus, zool., ett släkte lungsnäckor med
skålformigt skal. — A. fliivia’tilis, som är
allmän i rinnande vatten förekommer i
Ancylusvallar (se d. o.) och har givit
namn åt Ancylussjön (se d. o.).

A’ncylushöjningen, geol., den landhöjning,
som alstrade Ancylussjön (se d. o.).

A’ncy luslera, A’ncy lussand, geol,
avlag-ringar ur Ancylussjön (se d. o.).

A’ncylussjön, geol., innanhav med sött
vatten, som under senare istiden svarade mot
nuv. Östersjön jämte stora delar av
omgivande lågländer. Avsättningar ur
Ancylussjön, såsom skalgrusbankar,
innehålla bl. a. sötvattensnäckan Ancylus
flu-viatilis (se d. o.) varav namnet. Jfr
Yoldiahavet och Littorinahavet.

A’ncylusvallar, geol, strandvallar vid
Ancylussjön (se d. o.).

Ancoues, fr. (1. -ko’), ett slags torkade päron
från Sydfrankrike.

And (fornsv. and, an), skörd, skördetid.

And, zool., se Anas.

Andaba’t (lat. anda’bata), blindfäktare,
gladiator, som fäktade med förbundna ögon.

Andakt {ty. Andacht, eg. uppmärksam
inriktning av tankarna), hängivelse åt
tanken på gud 1. oändligheten.

Andalu’sier, en hönsras.

Andalusi’t, miner., ett i rombiska prismor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free