- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
83

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Angriff ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Angriff—Anilit

83

A’ngriff, Der, ty,, "Angreppet", tysk
tidning, kamporgan för nationalsocialismen.

Angriva’rier, forngermanskt folk kring mell.
Weser.

A’ngster, namn på en brakteat från
1300-och 1400-t. samt på ett schweiziskt mynt
från 1700- och förra hälften av 1800-t.

Angui’comus, lat. (av a^nguis, orm, och
co’ma, hår), ormhårig.

A’nguidæ, zooL, ormslår, kräldjursfamilj av
ordn. Fjällreptilier. Se Anguis,

Angui’lla angui’lla, zooL, ålen.

Angui’llidæ, zooL, fiskfamiljen Ålfiskar. Se
Anguilla och Conger.

Anguillifo’rm, zooL, ålformig.

Angui’llula, zooL, ett släkte trådmaskar.

Angui’nus, lat. (av a’nguiSy orm), ormlik.

A’nguis, lat., snok, orm. — La’tet a’nguis
sub he’rba, lat. ordspr., där ligger (1. kan
ligga), en orm dold i gräset.

A’nguis fra’gilis, zooL, ormslå, kopparorm,
en ödla utan extremiteter.

Angula’rsyste’m (av lat. a’ngulus, vinkel),
krigsk., rätvinklig anläggning av
fästningsverk.

A’ngulus, lat., vinkel. — A. co’stæ, anat.,
revbensvinkeln, där revbenen böja sig om
från ryggraden. — A. Liidovi’ci, vinkel
under bröstbenet av bröstkorgens undre
rand. — A. mandi’bulæ, underkäksvinkeln.

— A. o’culi latera’lis, ytterögonvinklama.
—■ A. o’culi media’lis, inre ögonvinklarna.

— A. o’ris, munvinkeln. — A. po’ntis,
lill-hjärnbryggvinkeln. — A. pu’bis, vinkeln
mellan blygdbenen. — A. sca’pulæ,
skulderbladets vinklar. — A. ste’rm, dets. som
A. Ludovi’ci.

Angulä’r, se under Ängel.

Angu’rier, vattenmeloner.

Angurva’del, i "Fritjofs saga" namn på
Fritjofs svärd.

Angus-systemet, system för
säkerhetsanordningar vid järnvägar, uppkallat efter
uppfinnaren, A. R. Angus.

Angusta’tum (av lat. angu’ste, trångt), hot.,
hopdragen. — Angustifo’lius, -a, -um, (av
lat. fo’lium, blad), bot., smalbladig. —
Angu’stus, bot., smal.

Angu’stia, med., förträngning.

Angusticla’vii, se Laticlavii.

Angustu’rabark 1. Angostu’rabark, CoWtex
angustu’ræ 1. cuspa^riæ, bekommes av
Cuspa’ria trifolia’ta, fam. Ruta’ceæ, ett
träd i Orinoco. Har stundom nyttjats mot
frossa. Anses få sin bittra smak av sin
beståndsdel angosturi’n.

Anhalo’nium, bot., växtsläkte av fam.
Cac-ta’ceæ, vars samtliga arter innehålla
egendomligt verkande gifter. — A. Lewi’ni,
innehåller alkaloiden mezkalin (se d. o.)
m. fl. — A. Willia’msi, innehåller
alkaloiden pelloti’n, använd som sömnmedel.

A’nhalt 1. A’nhaltstation (av ty. Anhalt,
hållplats), mindre järnvägsstation för
passagerares av- och påstigande.

Anhelatio’n 1. Anhe’litus, lat. (av anhela’re),
andfåddhet, flåsande, flämtande.

Anhidro’s, med., dets. som Anidros (se d. o.).

Anhidro’tika, med., medel, som nedsätta
ut-svettningen.

Anhi’man 1. Aniu’man, zool., se Värnfåglar.

Anhi’nga, zool., amerikansk fågelart av
släktet Plo’tus, hörande till Pelikanfåglarna.

Anhydri’d (av gr. a priv. och hy’dor, vatten),
kem., i allmänhet namn på vattenfria
oxider. Jfr HydraU

Anhydri’t, miner., mineral, som består av
vattenfritt kalciumsulfat (gips).

Anhydrobio’s, bot., tillstånd av uttorkning
hos växter, lägre djur, frön och ägg, vilka
efter lång tid få ny livskraft genom att
utsättas för väta.

A’ni, zool., sydamerikansk gökfågel av
släktet Croto’phaga.

Ani’deus, med., oformligt, klumpliknande
missfoster.

Anidro’s (gr. ani’drosis), med., sjuklig
förlust av svettavsöndringen, som ofta
medföljer kroniska sjukdomar.

Ani’l, port. (arab. an-nil, av det indiska ordet
nila, blå) = Indigo (se d. o.).

Ani’l (av lat. ani’lis, av a’nus, gumma),
käringaktig.

Anilei’n, handelst., namn på vissa
anilinfär-ger, t. ex. fuksin och mauvein.

Anilin (av port. ani’l, indigo), amidobensol,
en av nitrobensol beredd färglös, oljelik
vätska, av vilken de s. k. anilinfärgerna
framställas.

Anili’nblått, kem., namn på färgämnen, som
framställas genom upphettning av
ros-anilinbas 1. fuchsin med anilin under
tillsats av bensoesyra 1. ättiksyra och
natriumacetat.

Anilfnfärger. Ur anilinen 1. anilinoljan
framställes en mängd praktfulla
färgämnen. Dessa indelas i följande
huvudgrupper: RosaniWnfärger, röda
färgämnen, Safrani’nfärger, metalliskt
grön-glänsande ämnen, som färga rödgult till
rött och violett, InduWner och Nigrosi’ner,
violettröda till blå och svarta färgämnen,
samt Azofärgämnen (se d. o.).

Anili’nförgiftning, med., en sjukdom, som ej
sällan uppträder hos arbetare i
anilin-fabriker.

Anilfnolja, blandning av anilin och toluidin
för tekniskt ändamål.

Anilin’salt, handelsbenämning på saltsyrat
och svavelsyrat anilin.

Anili’nsvart, kem., färgämnen, som uppstå
genom oxidation av anilin.

Anili’ntryck, kopieringsmetod, vid vilken
anilinångor få verka på ett med
kalium-bikromat och fosforsyra Ijuskänsliggjort
papper med resultat att en positiv kopia i
hållbar, blåsvart färg erhålles.

Anilfsm, med., förgiftning genom
anilin-färger.

Anili’t, renkultur av Azotoba’cter (se d. o.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free