- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
85

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Anisofylli ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Anisofylli—Annam

85

Anisofylli’ (av gr. a priv, i’sos, lika, och
fy’llon, blad), bot.y det förhållandet hos
vissa växter, att bladen på en del skott ej
är o av samma storlek. Om de gynnade 1.
hämmade bladens axelskott utvecklas
olika, föreligger anisokladi’.

Anisognati’, med., bristande
överensstämmelse mellan käkarnas tandsätt.

Anisokladi’, bot., se Anisofylli.

A’nis-olja, en eterisk olja, som fås ur
anis-frukten.

Aniso’Irött, vattenlöslig, röd anilinfärg.

Anisome’trisk (av gr. a priv., i’sos, lika, och
me’tron, mått), olikmässig.

Anisometropi’, gr., med., olikhet i fråga om
Ijusbrytningsförmågan hos en persons
ögon.

Anisospe’rma Passiflo’ra, hot., brasiliansk
klätterbuske av fam. Cucurhita’ceæ, vars
frön användas som magstärkande (och
avförande) medel under namnen Favas S.
Ignacio och Castanhas do Jabotà.

Anisoto’s, med., uppträdandet av röda
blodkroppar av olika storlek i blodet.

Anisotro’pa (av gr. a priv. och isotrop, se
d.o.), 1. Heterotro’pa kroppar, fys.,
kristalliserande kroppar, som hava olika fysiska
egenskaper i olika riktningar.

A’nis-trä, det ljusgrå virket av Illicium
anisatum (se d. o.).

Ani’sum stella’tum, bot., stjärnanis (se d. o.).

Ani’tra, en beduinflicka i Peer Gynt av H.
Ibsen. —■ Anitras dans, ett ofta spelat
stycke ur E. Griegs musik till Peer Gynt.

Aniu’man, zooL, se Värnfåglar.

Anjou-viner (1. -sjo’), lätta franska
vinsorter.

Anjo’vis, se Ansjovis.

Anka (tidningsanka), skämtsam benämning
på falsk tidningsuppgift.

Anka’f, arab., se Vakf.

Ankan, är en tam gräsand, A’nas bo’schas
dome’sticus. —• Aylesburyankan, är en stor
vit köttras. — Pekingankan, är lik föreg.
med upprätt gång. —• Rouenankan, är
något mindre än föreg. — I’ndian
Ru’n-ners, är en mycket liten ras av goda
vär-pare.

Ankar 1. Ankare (da., ty., holl., anker, av
lat. anche’ria, liten tunna), äldre rymdmått
av växlande storlek. I Sverige 15 kannor
= 39,26 1.

Ankar 1. Ankare {gr. a’ngkyra), sjöv.,
redskap, som fälles till sjöbotten för att
fast-hålla ett fartyg.

Ankare 1. Armatu’r, elektrotekn., den del av
elektriska maskiner, i vars lindningar
elektrisk energi förvandlas till kinetisk 1.
omvänt genom inverkan av ett magnetiskt
huvudflöde.

Ankargång, mekanism i ur för att giva deras
rörelse största möjliga jämnhet.

Ankarreaktion, elektrotekn.,
ankarlindning-ens magnetiska återverkan på huvudfältet
i en elektrisk maskin,

Ankarstock, kokk., ett slags syrligt bröd,
i synnerhet begagnat inom armén och flot-

, tan.

Ankbonde, benämning på hanen av
tamankan.

Ankel (fornsv. ankol), anat., fotknöl.

Ankeri’t, miner., ett mineral av kolsyrad
kalkjord, järnoxidul och talkjord.

Ankfses, se Anchises.

Ankologi’ (av gr. a’nkos, kr ökning, och
lo’g os, lära), läran om ett lands uddar,
vikar o. a. vatteninskärningar. —
Ankolo’-gisk karta, strandkarta, över öar, bukter,
vikar o. s. v. samt därtill större dalgångar,
som sänka sig mot stranden.

An-kult, dyrkan av förfäderna.

Ankus, se Mahout.

Ankvicka, tekn., överdraga med kvicksilver.
Jfr Amalgamera,

Ankyloble’faron, gr. (av a’nkylos, böjd,
krokig), med., förväxning av ögonlocken.

Ankyloche’ilia, med., sammanvuxna läppar.

Ankyloglo’ssum (av gr. anky’los, krokig, och
glo’sso, tunga), med., missbildning,
bestående i att tungan vuxit fast vid andra
mundelar.

Ankylome’ter (av gr. anky’los, krokig, och
me’tron, mått), krökningsradie.

Ankylo’s, gr. (se föreg. ord), krökning; med.,
styvhet i en ledgång.

Ankylosto’ma duodena’le, zooL, rundmask,
som lever i människans tarm. —
Ankylo-stomi’asis, sjukdom, framkallad av denna
rundmask.

Anlaut, ty., Anljud, språkv. = uddljud, ett
ords begynnelseljud.

Anm., förk. för anmärkning.

Anmut und Würde, ty., behag och värdighet.

A’nna, kvinnonamn (hebr. Channàh 1.
Han-nåh, nåd), den benådade; den hulda,
älskliga. Namn på ett katolskt helgon, jungfru
Marias moder, samt på svenska, danska,
ryska, engelska och franska furstinnor.

A’nna, mynt i brittiska Ostindien, ungefär 10
öre; pärlvikt, ungefär 12 mg.; ostindiskt
saltmått, ungefär 2,634 1.; gammal
ostindisk guld- och silvervikt = 0,729 gr.

Annabergi’t, miner., nickelblomma.

A’nnæ-orden, S;t, rysk orden.

A’nna Kare’nin, berömd roman av Leo
Tol-stoj.

Anna’ler {lat. anna’les, år), årsböcker. —
Anna’les ma’ximi, det av det forntida Roms
överstepräst förda registret över årets
viktigaste tilldragelser. — Anna’les
Sig-tunie’nsis, svenska medeltidsannaler,
skrivna 1208—88 i Sigtuna
dominikan-kloster. — Annali’st, författare av
årsböcker.

Annali’n, en till fyllmassa vid
pappersfabrikation använd, fälld 1. förmålen gips.

Annali’st, se under Annaler.

Annairt, dets. som Annalin (se d. o.).

Annam, viktsenhet för ris på, Ceylon (omkr,
125 kg.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free