Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Annulatus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Annulatus—Anona
87
Annula’tus, lat, ringformad.
Annulle’ra (av lat. nu’llus, ingen), utplåna,
förklara för ogiltig. — Annulatio’n 1.
Annule’ring, upphävande, förklarande för
ogiltig.
A’nnulus, lat., ring. Se även Anutus. —
A. astrono’micus, sola’ris 1. universa’lis,
solring. — A. epi’scopi, biskopsring. —
A. honora’rius, eg. hedersring; astr.y
sol-ring. — A. ma’gicus, trollkrets, trollring.
— A. pala’tii, kunglig sigillring. — A.
pastora’lis, pastoralringen, som hör till
den katolska biskopsskruden. — A.
pisca-to’ris 1. pontifica’lis, den påvliga
sigillringen, "fiskareringen’’, med bild av
Petrus i fiskarbåten.
Annulä’r (av lat. a’nnulus, ring), ringformig.
Annuncia’da, spanskt, och Annuntia’ta,
latinskt kvinnonamn (av annuntiaWe,
förkunna) , den bebådade.
Annuncia’ta-orden, lat., fransk nunneorden;
italiensk nunneorden; Italiens förnämsta
riddarorden.
Annuncia’ter, lat., nunnor av
Annunciata-ordnarna.
Annuncia’tio, lat. = Annuncia.tion.
Annunciatio’n, lat., förkunnelse (spec.
Jungfru Marias). — Annuncia’tor, förkunnare;
mekanisk anordning, som signalerar.
A’nnus, lat., år. — A. bissexti’lis 1.
inter-cala’ris, skottår. — A. civflis, borgerligt
år. — A. commu’nis, vanligt år (i motsats
till skottår). — A. confusio’nis, eg.
förvirringens år, år 46 f. Kr., i vilket en
mängd dagar inskötos vid införandet av
den julianska kalendern. Se f. ö. under A.
—• A. ecclesia’sticus, kyrkoår. — A.
luna’-ris, månår. — A. sola’ris, solår.
A’nnuus, lat., årlig; hot., ettårig.
Ano’a, zooL, en liten skogsbuffel. Bos
depres-sico’rnis, på Celebes.
Anobi’idæ, zool., skalbaggfamiljen
Trägna-gare.
Ano’bium stria’tum, zool., dödsuret,
skalbagge av Trägnagarefamiljen.
Ano’d (gr. a’nodos, uppväg, väg uppåt), /t/s.,
galvaniska strömmens positiva pol. —
Anodljus, det oftast skiktade ljus, som
utgående från anoden fyller ett Geisslerrör.
— Anodslam, det vid elektrisk raffinering
av koppar 1. silver vid anoden bildade
slammet. — Anodstrålar, se Kanalstrålar.
Anodo’nta cy’gnea, zool, damm-mussla.
Anody’n, smärtstillande.
Anodyni’ gr. (av a priv. och ody’ne, smärta),
smärtlöshet. — Ano’dynon, pl. Ano’dyna,
med., smärtstillande medel.
Anodyni’n, /arm., dets. som antipyrin (se
d. o.).
Anoftalmi’ (av gr. ophthalmo’s, öga), med.,
saknad av ögon.
Anoge’n (av gr. a’no, ovanpå, och gi’gnestai,
bliva, uppstå), geoL, förändrad av
uppifrån verkande krafter; säges om berg-
lager, vilka förvandlats genom inverkan
av vatten och luft. )( Katogen.
Ano’ia, med., förståndslöshet,
förståndsbrist, dets. som Dementia (se d. o.).
Anoke’t, egypt. myt., egyptisk gudinna,
vanligen kallad Anukis (se d. o.).
A’nolis, zool., ett släkte amerikanska
legua-ner, med förmåga att växla färg som
kameleonterna.
anom., förk. för anomal (se d. o.).
Anoma’l, Anoma’lisk 1. Anomali’stisk (av gr.
a priv. och homaWs, lik, liknande),
avvikande från den vanliga regeln,
oregelbunden. Jfr Abnorm. — Anoma’l
disper-sio’n, fys., av vissa ämnen framkallade
avvikelser i den normala ordningen mellan
färgerna i spektret. — Anomali’, avvikelse
1. undantag från allmän regel,
oregelbundenhet; astr., namn på vissa vinklar,
genom vilka man beräknar en planets bana.
— Ano’maIon (pl. ano’mala), språkv., ord,
oregelbundet till böjning, kön o. s. v.
Anoma’lisk, se Anomal.
Anomali’ster, grekiska och latinska filosofer
och grammatiker, vilka ansågo
oregelbundenheten, anomalien, som
språkbildning-ens högsta princip. Jfr Analogister.
Anomali’stisk, se Anomal.
Anomalfstisk månad, astr., månens
omloppstid, beräknad från de resp. punkter, där
den är närmast jorden 1. mest avlägsen
därifrån. Består av 27 dagar, 13 tim., 12
min. och 83,8 sek.
Anomalfstiskt år, se Astronomiskt år.
Anomalologi’, gr., språkv., läran om
oregelbundenheter och språkvidriga talesätt i
ett språk.
Ano’malon, se under Anomal.
Anoma’lurus, zool., ett ekorrsläkte,
tagg-svansekorrar.
Anoma’lus (se Anomal), bot., oregelbunden.
Anome’er = Anomöer. Se Aétianer.
Anomi’ 1. Anomfsm, gr. (av a priv. och
no’mos, lag), laglöshet, tygellöshet.
Ano’mia, zool., sadelmussla, ett släkte
kammusslor.
Anemi’t, miner., varietet av
magnesiaglim-mer.
Anomodo’ntia, paleont., fossila tandreptiler
med näbblika käkar, från triasperioden.
Anomæ’er, se Aétianer.
Anomo’straca, zool., i sötvatten levande
kräftdjursgrupp av ordn. Malaco’straca.
Anomozamftes, paleont., ett förstenat,
orm-bunksliknande växtsläkte.
Anomu’ra (av gr. a priv., no’mos, lag, och
ura’, svans), zool., avdelning av de
tio-fotade kräftdjuren.
Anomö’er 1. Anomæ’er (av gr. ano’moios,
olikartade), se Aétianer.
Ano’na, hot., växtsläkte av fam. Anona’ceæ,
tropiska träd 1. buskar, många med
välsmakande frukter. — A. cherimo’lia,
chi-rimojaträdet, från Peru är synnerligen
berömt för sina frukter. Odlas i varmare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
