Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Antofylli ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Antofylli—Antropofag
97
(av anti\ emot, och ofthalmo’s, öga), med.,
medel mot ögonsjukdomar.
Antofylli’, se Antherofylli.
Antografi’, se Anthografi.
Anto’iker (av gr. anW, emot, och oike’in, bo),
människor, som bo under samma
längd-och breddgrader, men på olika sidor om
ekvatorn. Jfr Antipoder och Antiktoner.
Antokro’mfärger, antracenkromfärger (se
d. o.), där färgämne och kromsalt
samtidigt kunna sättas till färgbadet.
Antokya’n 1. -cya’n (av gr. a’nthos, blomma,
och kyano’s, blå), färgämnet hos blå,
violetta och röda blommor.
Antologi’ (av gr. a’nthos, blomma, och Wgein,
samla), eg. blomstersamling; utvald
samling skaldestycken av olika författare.
Antonia’ner, en efter schweizaren Anton
Unternährer uppkallad sekt, som hyllade
mot sedligheten stridande läror.
Anto’nier, Anto’niermunkar, S:t
A’ntonsher-rar 1. S:t Antonsriddare, medlemmar av
Antoniusorden.
Antoni’nus vall, arkeoL, romersk gränsvall
mot Skottland.
Antoni’ter, dets. som Antonier (se d. o.).
Anto’nius, lat. mansnamn, den oskattbare 1.
den blomstrande. Romerskt släktnamn.
Namn på det kristna munkväsendets fader,
med binamn "den helige". I svenskan
förkortas namnet till Anton {eng. Anthony).
Av det motsvarande kvinnonamnet
An-to’nia härstamma de franska namnen
An-tonie (1. angtåni’) och Antoinette (1.
ang-tåane’tt) samt det eng. Tony.
Anto’niuseld, med., en medeltidsbenämning
på epidemiska sjukdomstillstånd, i vissa
fall rosfeber, i andra trol. epidemisk
mjöl-drygeförgiftning (ergoti’sm).
Anto’nius-kors, kors, saknande överarm (T).
Anto’nius och Kleo’patra, drama av
Shakespeare.
Anto’niusorden, kyrkoh., ansedd munkorden,
stiftad på 1000-t. och uppkallad efter den
helige Antonius.
Antonomasi’ (av gr. anti’, i stället för, och
onoma!zein, nämna), talk., figur, bestående
däri, att man, i st. f. att använda rätta och
vanliga benämningen på ett föremål,
brukar en annan, som endast angiver en viss
egenskap hos föremålet i fråga, t. ex. en .
Demosthenes i st. f. en stor talare, o. s. v.
—• Antonoma’tisk, som avser antonomasi.
Antonsriddare, dets. som Antonier (se d. o.).
Antony’m (av gr. anti’, mot, och o’ny ma,
namn), uttryck för en motsats, t. ex. dag
och natt.
Antrace’n, kem., ett i blomlika kristaller
sublimerande kolväte, som förekommer i
stenkolstjära. Från antracen stammar en
hel grupp ämnen, t. ex. alisari’n,purpuri’n,
krysofa’nsyra (som förekommer i
rabarberrot), franguWnsyra (som finns i
fran-gulabark), m. fl. — Antrace’nbrunt,
alisa-rinbrunt. — Antrace’ngrönt, cærulein. —
7. — Ekbohrn, 100,000 främmande ord. I.
Antrace’ngult, betgult. —
Antrace’n-kroma’tfärger, antracenkromfärger (se
d. o.), där färgämne och kromsalt
samtidigt kunna sättas till färgbadet. —
An-trace’nkromfärger, sura azofärgämnen,
som derivera från ortoaminofenoler och
även fixeras på krombeta.
Antraci’t (av gr. a’nthrax, kol), miner., tät,
svårförbrännelig stenkolssort, som
förekommer i Pennsylvanien, Frankrike o. a.
land. Viktigt bränsle.
Antraflavo’n, antrakinonkypfärger för
bomull.
Antragallo’l, alisarinbrunt.
Antrakino’n, kem., oxidationsprodukt av
antracen vid framställning av Alisari’n, är
en aromatisk keton, som utgör moder
substansen för de ytterligt viktiga
antra-kinonfärgämnena. —
Antrakino’nfärg-ämnen, tygfärger av stor äkthet. Se
An-trakinon.
Antrakoka’li (av gr. a’nt hr ax, kol, och kali,
se d. o.), med., ett läkemedel, bestående av
kaustikt kali och stenkol.
Rekommenderades förr mot svampbildningar i huden.
Antrakoli’t (av gr. a’nthrax, kol, och Wthos,
sten), dets. som Antrakonit (se d. o.).
Antrakome’ter, gr., instrument för att
utröna kolsyrehalten i luften.
Antrakoni’t (av gr. a’nthrax, kol), stinkkalk,
orsten, en av bituminösa ämnen (se d. o.)
förorenad kalkstensart.
Antrako’s, gr., eg. förkolning;
svartfärg-ning av lungorna genom inandning av
kolpartiklar.
Antrakote’rier, se Anthracotherium.
Antrakotypi’ (av gr. a’nthrax, kol, och ty’pos,
tryck), Ijuskopieringsmetod, varvid
krom-gelatinpreparerat papper belyses under
originalet, varefter kopian inpenslas med
grafitpulver, som endast fastnar på de
obelysta ställena.
Antrani’1-syra, kem., ftalsyra,
ortoamino-bensoesyra.
Antrapurpuri’n, ett alisarinfärgämne.
Antrarobi’n, farm., reduktionsprodukt av
alisari’n. Brukas mot svampsjukdomar
o. d. i huden med mildare verkan än
krysa-rohi’n.
Antraso’1, farm., "renad tjära", utvärtes
medel mot vissa kroniska hudsjukdomar,
bestående av mindre flyktiga produkter av
stenkols- och entjära.
A’ntrax, gr., mjältbrand.
Antrofo’r, kirurg., instrument för ingrepp i
överkäkshålan.
Antropoce’ntrisk (av gr. a’nthropos,
människa, och lat. ce’ntrum, medelpunkt), med
människan till medelpunkt; från mänsklig
synpunkt. A. världsåskådning, den åsikt,
enl. vilken människan är världens
medelpunkt och det mänskliga väsendet
utvecklingens mål.
Antropofa’g (av gr. a’nthropos, människa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
