- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
100

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Apaturierna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100

Apaturierna—Apikaler

Apatu’rierna, årlig fest i Aten, vid vilken
familjefäderna anmälde sina under året
födda barn, vilka därpå infördes i en
matrikel.

A. p. C. 1. A. p. C. n., förk. för A’nno post
Chri’stum na’tum, år efter Kristi födelse.

Apebrödsträd, hot., se Baobab.

Ape’ibaträ 1. Janga’da, ett lätt, till båtbygge
lämpat trä av Apeiba tibourbou av fam.
Tilia’ceæ i Guyana och Brasilien.

A’peiron, gr., "det oändliga", den grekiske
filosofen Anaximandros’ beteckning för
alltings urämne.

Apel, bot., se Pyrus.

Apelfotes, gr., östanvind.

Apelsfn, frukt, som erhålles av tréiået Ci’trus
aura’ntium, odlat i s. Europa. De finaste
frukterna ha röd saft och kallas b 1 o d
-apelsiner. Genom skalens utpressning
fås Apelsinolja, en eterisk olja, som brukas
i parfymer. — Apelsinskalolja, eterisk olja
ur apelsinskal. Användes i likörer. —
Apelsinträd, se Citrus.

Ape’ntavatten, ungerskt bittervatten,
avförande medel.

Apepsi’ (av gr. a priv. och pe’ptein, koka,
smälta), med., försvagning 1. frånvaro av
magsaft.

Ape’ra, bot., se Agrostis.

Aper^u, fr, (1. -sy), översikt, kort utkast.

Apere’an, zooL, en marsvinsart i
Sydaineri-kas buskskogar, Ca’via ape^rea.

Aperie^nt, öppnande, avförande.

Aperie’ntia 1. Aperitfva, lat. (av aperiWe,
öppna), med., öppnande, avförande medel.

Aperio’disk kallas en kropps rörelse, då
kroppen intar ett jämviktsläge utan periodiska
svängningar kring detta.

Aperitff, fr., aptitsup.

Aperitfv {fr. apéritif) 1. Aperiti’va, med.,
öppnande, avförande; avförande,
aptit-retande medel.

Aperito’I, farm., ett avföringsmedel.

Aperto’rium (av lat. aperi’re, ö^^ndi),kirurg.,
instrument för utvidgande av en öppning.

Apertu’r (av lat. apertu’ra, öppning), fys.,
nämnes hos en spegel 1. lins storleken av
diametern till den för ljusstrålarna
tillgängliga cirkelytan.

Apertu’ra, lat., anat., öppning. — A. na’si,
näsöppningen. — A. pirifo’rmis, kraniets
päronformade näsöppning.

Apeta’la (av gr. a priv., och pe’talon, blad),
bot., utan kronblad.

Ape’talæ 1. Apeta’ler, bot., naturlig
växt-grupp, omfattande större delen av de
diko-tyledoner, vilkas blommor sakna kronblad.

à peu près, fr. (z. apöprä’), nära nog, nästan,
i det närmaste.

A’pex, lat., spets; fornromersk prästmössa;
astr., den punkt på himmeln mot vilken
vårt solsystem rör sig och där tangenten
till jordens bana kring solen träffar
himmelssfären. Utdragen åt motsatt håll
träffar tangenten Antiapex. — A., pl. A’pices,

lat., anat., spets. —• A. pulmo’nis,
lung-spets.

Apfelsfnen, ty., apelsiner.

Aph-, se även Af-.

Aphæ’resis, gr. (av apo’, bort, och haire’in,
taga), språkv., en vokals 1. stavelses
utelämning i början av ett ord. Jfr Apokope.

Aphaki’, med., frånvaro av ögonlins.

Aphanfptera (av gr. afane’s, osynlig, och
ptero’n, vinge), zool., insektsordn. Loppor.

Aphanizo’menon, bot., släkte blågrönalger,
som jämte andra förorsaka s. k.
vattenblomning.

Aphasi’, se Afasi.

Aphe’Iium, gr.-lat. (av gr. apo’, ifrån, och
he’lios, sol), en planets ställning på sin
omloppsbana, då den är mest avlägsen
från solen. )( Perihelium.

Aphemi’, med., total Afasi (se d. o.).

Aphi’dæ, zool., insektsfam. Bladlöss. —
Aphidfphoga, Bladlössätare. — A’phis,
zool., artrikt släkte Bladlöss.

Aphitoxfn, nikotin, blandad med kamfer och
alkohol mot husdjursohyra, bladlöss m. m.

Aphle’bior, paleont., egendomliga
bladbildningar hos vissa fossila ormbunkar.

Apho’dius, zool., insektssläktet Dyngbillar.

Apho’mia soci’elIa, zool, humlemalen,
mal-art av de s. k. vaxmalarna.

Apho’n, ljudlös, mållös.

Aphoni’, med., oförmåga att frambringa
ljud.

Aphrodfsia, gr., Afrodites fest.

Aphrodisi’aca, lat., se Afrodisiaka.

Aphrodi’te, gr. myt., se Afrodite.

Aphrodi^te aculea’ta, zool., en av våra största
och vackraste borstmaskar.

Aphro’phora spuma’ria, zool., spottstrit.

Aphronftrum, lat., mursalt.

Aphthæ {gr. a’fthai), utslag (liknande
munsjukdomen torsk), i synnerhet i munnen,
ofta hos späda barn.

Aphtho’sa (se Aphthæ), bot., mot
(barnsjukdomen) torsk.

Aphtongi’, med., talrubbning med kramp vid
talrörelserna.

A’phya minu’ta, zool., klarbult, västkustfisk,
som trots sin litenhet ätes i
Medelhavsländerna.

Aphy’lla (av gr. a priv. och fy’llon, blad),
bot., bladlöss.

Apia’ca, folkstam bland guaranos (se d. o.).

A piacere 1. Al piacere, ital. {1. pjatje’re),
tonk., efter behag, efter godtycke;
han-delst., på sikt.

A piacime’nto, ital {1. -tji-), tonk., = A
piacere.

Apia’rium, lat., bikupa.

Apica’l, se Apikal.

Apicula’tus, -a, (av lat. api’cula, gadd, av
A’pis, bi), bot., med en liten spets.

à pied, fr. {1. appje’), till fots.

Apika’l, Apica’lis, anat., tillhörande spetsen.

Apika’ler (av lat. a’pex, spets) 1. Apika’la
tungljud, språkv., tungspetsljud.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free