- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
105

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Apparence ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Apparence—Apponera

105

Apparence, fr. (L appara^ngs), apparans,
utseende, sken; förhoppning; sannolikhet. —
Sauvera apparencerna (1. såve’ra -), rädda
skenet.

Appare’nt, lat., skenbar. — A. tid, soltid
(efter noggrann solvisare).

Apparitio’n (av lat. appare’re, synas),
framträdande ; syn, utseende.

Appartema’ng, Appartement, fr. (1.
appartö-ma’ng), se Apartemang.

Appassiona’to, ital., tonk., lidelsefullt,
passionerat.

Appél comme d’abus, fr. (1. - kåmm daby’),
"vad till följd av maktmissbruk",
hänvändelse till statsmakten för rättelse av
myndighets (särskilt kyrklig myndighets)
maktmissbruk.

Appell., förk. för Appellativ (se följ. ord).

Appe’ll, fr. (av lat. appella’re, tillkalla), vad,
vädjande; spelt., ny insats av en tappande;
krigsk., ett med trumma 1. trumpet givet
tecken, varmed trupper sammankallas;
jaktt., rop, varigenom man sammankallar
hundarna; jur., vädjande. — Appella’bel,
sak, som kan göras till föremål för vad. —
Appella’nt, en vädjande; en, som gör ny
insats i spel. — Appellatiö’n, vädjande. —
Appellationsdomstol, jur., högre domstol,
till vilken man kan vädja som till andra
instans.

Appellativ 1. No’men appellatiVum, spràkv.,
släktnamn, varje konkret substantiv, som
betecknar ett visst slag av föremål, t. ex.
djur, träd etc. ) ( No men proprium.

Apelle’ra, vädja; kalla, ropa, locka; göra ny
insats i spel. Se Apell.

Appende’ra, Appendice’ra, vidhänga, bifoga.

Appendici’t 1. Appendici’tis (av lat.
appe’n-dix, bihang), med., inflammation i
blindtarmen.

Appendicula’tus (av lat. appe’ndix, bihang),
hot., försedd med bihang.

Appe’ndix, pl. Appe’ndices, lat. (av
appe’n-dere, hänga vid), bihang, tillägg. — A.
vermicula’ris, anat., maskformiga
bi-hanget (till blindtarmen). —
Appendek-tomi’, bortoperering av Appendix.

Apperceptio’n, se under Appercipiera.

Appercipie’ra (av lat. ad, till, och perci’pere,
märka), varsna, förmärka. —
Appercep-tio’n, psyk., varseblivning, förnimmelse,
medveten uppfattning; den
själsverksamhet, varigenom man fattar det erfarna.

Appertine’ns, se Adpertinens.

Appertine’ntier, pl. {lat. adpertine’ntia),
tillbehör.

Apperts metod (1. appä’rs -), benämnd efter
uppfinnaren, Frangois Appert, har
till ändamål att från förruttnelse bevara
födoämnen på det sätt, att dessa, inlagda
i lufttäta flaskor 1. blecklådor, kokas en
viss tid i vatten.

Appeti’t 1. Apti’t {lat. appeti’tus, av
appe’-tere, eftersträva), begär; matlust. —
Appetrtlig 1. Aptftlig, retande begäret;

läcker, smaklig. — L’appétit vient en
mangeant, fr. {1. lappeti’ viä’ngt ang
mangsja^ng), aptiten kommer, medan man
äter.

Appetitio’n, lat., begärelse. — AppetitiV,

väckande begärelse.

Appiska vägen, se Via appia.

Applana’tus, -a, -um, bot., tillplattad.

Applane’ra {fr. applanir), göra en yta slät
och jämn; fig., undanrödja hinder.

Applaude’ra, se Applådera. —
Applaudisse-ment, se Applådera.

Applegathska tryckpressen, en av
engelsmannen Applegath för
londontidningen Times byggd tryckpress, i vilken
stilsatsen ej var anbragt på en plan yta, utan
på en lodrätt stående cylinder.

Applice’ra (av lat. applica’re av ad, till, och
plica’re, vika), tillpassa, pålägga,
anbringa; använda; tillämpa. —
Applice’-rade spetsar, utgöras av knyppelspetsar,
fastsydda på en tyllbotten.

Applika’bel, användbar, tillämplig.

Applikatio’n, påläggning, tillpassning,
till-lämpning; tonk., fingersättning. —
Appli-katio’nspunkt, mek., den punkt, där en på
en kropp verkande kraft är anbragt. —
Applikationsskola, tillämpnings- 1.
fackskola. — Applikationssöm, konstsöm,
varvid tyglappar i vissa mönster fastsys på
ett större tygstycke. — Applikationstryck,
ett slags tygtryck, där bet-ämnet
anbringas tillsammans med färgämnena.

Applikatu’r, tonk., fingersättning; högt läge
på fiolen.

Applique, fr. {1. -pli’ck), små i
växtornamen-tik utförda rokokoljusstakar 1. ljusarmar.

Appliqué, fr. {1. -ke’), påläggssöm. Se
Applikationssöm.

Applombe’ra, fr. (av lat. plu’mhum, bly),
hoplöda med bly, förse med blystämpel.

Applå’d, dets. som Applådissemang.

Applåde’ra (av lat. appla’udere, bifalla),
klappa händerna till tecken av bifall; gilla,
bifalla. — Applådissema’ng,
handklappning, bifall.

Appoggiato, ital. {1. appåddja^tå), tonk. =
Portamento. — Appoggiatu’ra, tonk.,
förslag.

Appoint, fr. {1. appåä^ng, av à point, på
punkten, på pricken) 1. Appu’nto, ital.,
handelst., växel, som utjämnar återstoden
av en fordran; remittera, trassera 1.
översända (en växel) per appoint 1. per
ap-pu’nto, betala en skuldsedel genom en
växel, som utjämnar beloppet. —
Appoin-tement, fr. {1. appåängtma^ng), lön, sold,
årligt underhåll. — Appointe’ra, fr.,
komma överens om något; handelst.,
jämföra en räkning med huvudböckerna.

Appone’ra, lat. (av appone’re), bifoga,
vid-foga. — Appona’tur (på recepter), man
tillsätte; man bifoge. — Appona’ntur
a’cta, man bifoge handlingarna. —
Ap-positio’n, språkv., substantiv, som omedel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free