- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
106

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Apport ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

106

Apport—A priv.

bart tillägges ett annat och betecknar
samma föremål som detta. Jfr Attribut,
— Appositione’ll, som rör tillväxt.

Appo’rt, fr., frambärning, tillförsel.

Apporte’ra (/r. apporter, lat. apporta’re),
tillföra, frambära. — Apporte, Apportez,
fr. (Z. appå’rt, apporte’), bär hit!

Appositio’n, Appositione’ll (lat. apposi’tio),
se under Apponera.

Appreciatio’n, fr., värdering.

Apprecie’ra (fr. apprecier), värdera.

Apprehende’ra, lat., tillägna sig något. —
Apprehensi’bel, fattbar, förnimbar. —
Apprehensio’n, besittningstagande;
uppfattning ; jur., den handling, genom vilken
man tager något i
besittning.—Apprehen-si’v, känslig för intryck; inbillningssjuk.

Apprekatio’n, lat., enträgen bön.

Appresso’rier, hot., se Hapterer.

Apprete’ra (av fr. apprèter, göra styv),
bereda, giva sista beredningen åt; giva glans
och styvhet åt tyger 1. vävnader. —
Appre-te’ring, Appretu’r 1. Apprety’r (fr.
appré-ture), det förfarande, varigenom
vävnader erhålla glans och styvhet. —
Appre-turbandage, med., med stärkelse 1. annat
medel impregnerat förband. — Appreför,
beredare av tyger.

Appretie’ra, lat., 1. Apprecie’ra (a,Y fr.
appré-cier), värdera, uppskatta.

Approbatio’n, Approba’tur, se under
Appro-bera.

Approbe’ra (lat. approha’re), gilla,
godkänna, bifalla. — Approbatio’n,
godkännande, bifall, samtycke. — Approba’tur,
han 1. hon godkännes, det tredje i
ordningen av de tre huvudbetygen i en
examen. Jfr Laudatur och Cum laude. —
Cum approbatio’ne, med godkännande,
examensbetyg mellan admittitur och
approbatur. — Cum la’ude approba’tur, se
under Cum laude.

Approche, fr. (1. apprå’sj), annalkande;
krigsk., löpgrav. — Approche’ra, nalkas;
gräva löpgravar.

Approfondera, fr. (1. -fångde^ra, av lat. ad,
till, och profu’ndus, djup), gå på djupet
(till bottnen) med en sak.

Appropriatio’n, se Appropriera.

Approprie’ra (av lat. appropria’re), tillägna
sig, i synnerhet jordegendom. —
Appro-priatio’n, tillägnande, inkräktande. —
Appropriatio’nsbill, den lag, genom vilken
engelska underhuset slutgiltigt fastställer
budgeten.

Approvisione’ra, fr., förse en fästning med
livsmedel.

Approximatio’n, Approximativ, se under

Approximera.

Approxime’ra (av lat. ad, till, och pro’ximus,
närmast), närma sig så nära som möjligt,
gå något allt närmare; ungefärligen
uppskatta 1. beräkna. — Approximatio’n, ett
sådant närmande; uppskattning. —
Approximativ, närmande sig, ungefärlig.

Appui’, fr., stöd, stödjepunkt (t. ex. vid
mili-täriska operationer).

Appulsio’n, stötande emot. — Appulsi’v,
stötande emot.

Appu’nto, ital., se Appoint.

A. pr., förk. för A’nni præse’ntis, det
innevarande årets.

A. præc., förk. för A’nno præcede’ntis, det
föregående årets.

A. præt., förk. för A’nni præte’riti, det
förflutna årets.

Apraxi’ (av gr. a priv. och pra’xis, handling),
med., förlust av förmågan att uppfatta
föremålens form, ehuru synförmågan eljes
är orubbad.

A. p. R. c., förk. för lat. A’nno post Ro’mam
co’nditam, år efter Roms grundläggning.

à prendre, fr. (1. appra’ngdr), att taga, som
står till buds. — Vara à prendre, vara
ledig, icke upptagen.

à presentation, fr. (1. -sangtasiå’ng),
han-delst., vid uppvisandet (av en växel)
a vista.

Après la lettre, fr. (1. aprä’ la lättr),
kopparsticksavtryck, tagna "efter skriften",
d. v. s. sedan bladets titel, konstnärernas
namn, ofta även tryckarens 1.
förläggarens samt en tillägnan, blivit utsatta. Jfr
Avant la lettre.

Après nous le déluge, fr. (1. aprä’ no lö
de-ly’sj), efter oss syndafloden, d. v. s. efter
vår död må allt förgås. (Yttrandet
till-skrives Madame de Pompadour, men är
äldre.)

Apricots, eng. (1. -kåtts), aprikoser.

Apriko’s (fr. abricot; sp. albaricoque, av
arab. al-birqüq = lat. præ’cox, tidigt
mogen), den för sin angenäma smak högt
skattade frukten av Pru’nus armenüaca
(fam. Drupa’ceæ), som odlas i hela s.
Europa. — Aprikoskärnor, innehålla
aprikosolja, och användas i st. f. mandel i
konditorier. — Aprikoskärnvatten (fr. eau de
noyau), en på aprikoskärnor bränd likör.
— Aprikos-eter, smörsyreeter med något
ren amylalkohol. — Aprikosolja, fet olja
ur aprikoskärnor. Pressresten ger vid
de-stillation bittermandelolja.

April (av lat. aperi’re, öppna), fjärde
månaden av året. — Aprilnarri, skämt 1. puts
på första 1. sista dagen i april. Anses som
en kvarleva av en keltisk vårfest. —
Aprilväder, ostadig väderlek.

A pri’ma vi’sta, ital., tonk., vid första
påseendet; från bladet.

A prio’ri, lat. (från början, med
underförstått pa’rte, del), fil, genom uppfattning,
vilken förståndet får av sig själv,
oberoende av erfarenheten, t. ex. vid
bevisandet av en sanning; på förhand. )( A
posteriori. — Aprio’risk,
förnufts-grundad, oberoende av erfarenhet.

A-pris, handelst., enhetspris.

A priv., A privati’vum 1. nekande alfa,
prefixet a-, som i grekiskan upphäver 1. nekar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free