- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
107

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - A prix fixe ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

A prix fixe—Aqua

107

och som motsvarar det svenska prefixet
o- (t. ex. oädel).

A prix fixe, fr, {I a pri fix), till bestämt pris.

à propos, fr. (1. apråpå’), försvenskat
Apropå, väl till pass, i lagom tid; oväntat; på
tal om, i anledning av. — à propos des
bottes (Z. - de bått), eg. på tal om stövlar;
utom samtalsämnet.

Apsa’ras, ind. myt., sköna kvinnliga väsen i
Indras himmel.

Aprosexi’, med., förlust av förmågan att
fixera uppmärksamheten.

Aprosopi’, med.y stark missbildning av
ansiktet.

Apsi’der 1. Absi’der, gr., astr., de punkter på
planeternas och kometernas elliptiska
bana, som ligga solen närmast och
fjär-mast, således storaxelns ändpunkter. Den
solen närliggande apsiden benämnes
peri-he’lium, den andra aphe’lmm. Jfr Apsis.

Apsidia’l 1. Absidia’l, halvcirkelformig. Jfr
Apsid.

Apsfdlinje, astr., apsidernas (se d. o.)
sammanbindningslinje.

A’psis 1. A’bsis, Apsi’d 1. Absi’d (eg.
förbindelse), även Co’ncha (eg. mussla), gr.,
hyggn., en halvrund, nischartad
fördjupning i en byggnad, företrädesvis i tempel.

Apskinn, användas till mattor, pälskragar
och muffar m. m. Jfr Perlaffen och
Scheil-affen.

Apsras = Apsaras (se d. o.).

Apsyki’, 1. Apsychi’a, gr. (av a priv. och
psyche’, själ), själsfrånvaro; med.,
sans-löshet; svimning.

A’psyrtos, Absy’rtus, gr. myt., broder till
Medea, mördades av denna under hennes
flykt med lason.

Apta’, hot., BauMnia racemo’sa, av vars
bast man i Ostindien förfärdigar tågvirke
av stor styrka och som lämnar ett slags
kina, s. k. semgummi.

Aptenody’tes, zool., ett släkte pingviner. —
A. forste’ri, kejsarpingvin. — A.
patago’-nica, kungspingvin.

A’ptera, gr. (av a priv. och pte’ron, vinge),
pl., vinglösa insekter.

Apte’ra {lat. apte’re), passa, tillämpa,
anbringa; avpassa för. — Aptering, tekn.,
avkapning av timmer i för utnyttjandet
rationella dimensioner.

Aptery’gota, zooL, grupp vinglösa insekter
omfattande bl. a. borstsvansar och
hoppstjärtar.

A’pteryx (gr. vinglös), zool., hönslikt
strutssläkte på Nya Zeeland. Fyra arter kända.
Ett par av dem kallas av infödingarna
Kivi och Roaroa.

Aptien-etagen 1. Abtien, fr. (1.
aptiä’ng-eta’sjen), geoL, en avdelning av
Kritsyste-met (se d. o.).

Aptft och Apti’tlig, se Appetit och
Appe-titlig.

Aptyali’sm, med., upphävd spottavsöndring.

A’ptychus, paleont., förstenade hornskivor,
som tillhört skal av ammoniter.

A pu’nto, ital., tonk., punkligt, noga. — A
punto d’arco {1. - da’rkå), med
stråkspetsen.

A’pus 1. Paradisfågeln, astr., en av s.
halvklotets cirkumpolära (se d. o.) stjärnor.

A’pus, med., dets. som Apodi (se d. o.).

A’pus, apus, zool., tornsvala, tillhör ordn.
Skärrfåglar och är närmast släkt med
nattskärrorna.

Apyre’tisk, se under Apyrexi.

Apyrexi’ (av gr. a priv. och pyr, gen. pyro’s,
eld, hetta), med., feberfrihet. —
Apyre’-tisk, feberfri.

Apy’risk (av gr. a priv. och pyr, eld),
eldfast, oförbrännelig; med. — Apyretisk.

Apyri’t (av gr. a priv. och pyr, eld), en
tur-malinvarietet; röksvagt krut.

Aq., förk. för A’qua, vatten.

Aqu-, se även Aqv-.

A’qua, lat. (pl. a’quæ)y kem., farm., vatten.
Fordom benämning på många blandningar
och lösningar. — A. fo’rtls, skedvatten. —
A. re’gia 1. A. re’gis, kungsvatten, en
blandning av salpetersyra och
klorväte-syra. — A. tolfa’na, var en giftvätska,
uppkallad efter den i 18 :e seklet levande
italienska giftblanderskan T o f f a n a, som
med detta preparat lär ha undanröjt en
mängd högt uppsatta personer, utgjordes
av arsenik, kali och a. cymhala’riæ (berett
av roten till Lina’ria cymbala’ria). —
A. destilla’ta, destillerat vatten. —
Bland aromatiska vatten märkas: A.
amygdala’rum amara’rum,
bittermandelvatten. — A. aroma’tica, aromatiskt
vatten. — A. aura’ntii, pomeransblom- 1.
orangevatten. — A. ca’rvi, kumminvatten.

— A. chamomi’llæ, kamomillvatten. —
A. cinnamo’mi spirituo’sa, kanelvatten. —
A. foeni’culi, fenkolsvatten. — A. me’nthæ
cri’spæ, krusmyntvatten. — A. menthæ
piperftæ, pepparmyntvatten. — A.
petro-selfni, persiljevatten. — A. ranu’nculi
a’lbi, vitsippsvatten. — A. ro’sæ,
rosenvatten. — A. sambu’ci, flädervatten. —
Aromatiskt vatten, som beredes för
tillfället, kallas A. extempora’nea. Bland
andra vatten må nämnas: A. a’cidi
car-bo’nici, kolsyrat vatten. — A. bary’tæ,
barytvatten. — A. Bine’lli, svag lösning av
oren kreosot. — A. bro’mi, bromvatten, —
A. ca’lcis, kalkvatten. — A. carbo’lica,
karbolvatten. — A. Carmelita’rum,
meliss-sprit. — A. cera’si, bittermandelvatten. —
A. chlo’ri, klorvatten. —^ A. commu’nis,
vanligt vatten. — A. creso’lica,
kresol-vatten. — A. flo’rum na’phæ,
orangeblom-vatten. — A. fonta’na, källvatten. — A.
Goula’rdi, bly vatten. — A. jo’di, jodvatten.

— A. kreoso’ti, kreosotvatten. — A.
Lu-ci’æ, lucievatten. — A. Meli’sse,
meliss-vatten. — A. me’nthæ cri’spe,
krusmyntvatten. — A. mercuria’Iis, svart merkurial-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free