- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
108

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Aqua benedicta lustralis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

108

Aqua benedicta lustralis—Arabis

vatten. — A. nero’li, orangeblomvatten. —
A. ophta’linica, ögonvatten. — A.
Pag-lio’si, alunhaltigt avkok på bensoeharts,
mot näsblod. — A. Phagade’nica, gult
merkurialvatten. — A. pheny’lica,
karbol-vatten. — A. pfcea, tjärvatten. — A.
plu’mbi 1. plu’mbica, blyvatten. — A.
plu-via’tilis, regnvatten. — A. pyro’lei pi’nii,
tjärvatten. —• A. Sa’lviæ, salviavatten. —
A, saturni’na, blyvatten. — A. sedati’va,
sedativvatten. — A. so’dæ, sodavatten. —
A. Ti’lia, lindblomvatten. — A.
Wienn€’n-sis, wiener laxervatten.

A’qua benedi’cta lustra’lis, lat., vigvatten,
det invigda vatten, som vid ingången till
katolska kyrkor förvaras i särskilda kärl
och varmed kyrkfolket brukar bestänka
sig.

A qua’dro, ital,, tonk., fyrstämmigt.

A’quæ {pl. av lat. a’qua, vatten), namn på
många romerska städer med bad 1.
mineralvattenkällor.

A’qau et i’gne interdi’ctus, lat.y eg. vatten
ocli eld förbjuden; romerskt-katolskt
uttryck för bannlyst.

A’qua fo’rtis, lat., se Aqua.

A’qua hæ’ret, lat., eg. vattnet fastnar (i
timglaset) ; fig., jag är i förlägenhet.

Aquamani’le (av lat. oJqua, vatten, och
ma’-nus, hand), kärl, i vilket de katolska
prästerna före mässan två sina händer.

A’qua Ma’rcia, en vattenledning i Rom.

Aquamari’n, gr., miner., en blåaktigt grön
ädelsten, likt smaragden en beryll; även
en havsgrön färg.

A’qua re’gis, lat., se Aqua.

Aqua’rius (av lat. a’qua, vatten), astr.,
Vattumannen, ett av djurkretsens tecken.

Aqua’ticus, -a, -um, Aqua’tilis (se Aqua),
hot., växande i 1. vid vatten.

Aquati’ntagravy’r, se Akvatinta.

A quatre, fr. (Z. aka’tr), på fyra man hand.

à quatre mains, fr. (La kattr mäng), tonk.,
tonstycke för fyra händer.

A qua’ttro och A quattro voci, ital. (1.

- vå’tji), tonk., fyrstämmigt.

Aqua vi’tæ, Aqvavi’t 1. Akvavi’t, lat., eg.
livsvatten, brännvin.

Aquedu’ctus, anat., smal, vätskefylld gång.

— A. cochli’æ och A. vestibu’li, i resp.
delar av innerörat. — A. Sy’lvii, gång
mellan hjärnans tredje och fjärde ventrikel.

Aquifolia’ceæ 1. Ilici’neæ, bot., växtfamilj av
träd och buskar av ordn. FranguWnæ. Se
Ilex.

A’quila, lat., astr.. Örnen, en stjärnbild
på n. stjärnhimmeln.

A’quila, zool., örnsläktet. — A. chrysa’etos,
kungsörn. — A. macula’ta och A.
poma-ri’na, skrikörn. Jfr Haliaètus. — Aquili’na,
bot., örnlik.

A’quila a’lba, lat., gammal benämning på
kalomel.

Aquila’ria, A’quilaträ, dets. som Aloeträ (se
d. o.).

Aquile’gia vulga’ris, bot., akleja,
ranuncu-lacé, sedan gammalt odlad, ofta förvildad.
— A. canade’nsis och A. chrysa’ntha, äro
andra, mycket vackra prydnadsarter.

Aquilegifo’lium (av lat. folium, blad), hot.,
med blad lika Aquilegia (se d. o.).

Aquili’na, lat., kvinnonamn (av a’quila, örn),
örnlik.

A’quilo, lat., nordan, nordostvinden.

A’quisgra’num, senlatinskt namn på Aachen.

à quoi bon, fr. (1. akåabå’ng), till vad nytta.

Aqv-, se även Akv- och Aqu-.

Aqvare’ll och Aqvarelli’st, se Akvarell.

Aqva’rier, se Akvarier.

Aqva’rium, se Akvarium.

Aqvati’nta, se Akvatinta.

Aqvavi’t, se Akvavit.

Aqvedu’kt, se Akvedukt.

Aqvisitio’n, se Ackvisition (under
Ackvi-rera).

AR, astr., förk. för lat. ascensio recta (se
d. o.).

A. R., förk. för lat. A’nno Re’gni, under
regeringsår, 1. Acade’miæ Re’ctor.

Ar, till metersystemet hörande ytmått = 100
kvm. 100 ar = 1 hektar.

Ar, kem., atomtecken för Argo’n.

Ar, fornsv., "åra", fordom benämning på del
av ett uppländskt skeppslag.

A. R. A., förk. för Associate of the Roy al
Academy, medlem av akademien för de
fria konsterna i London.

A’ra, lat., altare. — A. pa’cis, fredsaltare.

A’ra 1. Altaret, astr., stjärnbild på s.
stjärnhimmeln.

A’ra, zool., några arter sydamerikanska
papegojor.

A’ra 1. Arazy’m, kem., avhårningsmedel för
hudar. Extrakt av bukspottkörtlar,
innehållande trypta’s.

Arabe’lla, kvinnonamn, den älskliga.

Araber, samtliga de semitiska folk, som tala
arabiska tungomål.

Arabe’sk, målark., fantastiskt linjeornament
med stiliserade lolomsterfigurer. Arabesker
kallas stundom moresker. Jfr Grotesker.

Ara’bias 1. Arabiennes (1. -bi’enn), textil.,
lärfter av linne 1. bomull, tillverkade i
Sachsen (mest för export på Sydamerika).

Arabido’psis thalia’na, bot., syn. Arabis
tha-liana (se d. o.).

Arabfn, sur arabinsyrad kalk, utgör
huvudbeståndsdelen i handelns arabiskt gummi
och Se’ne galgummi.

Arabino’s, kem., en sockerart, som vid
behandling med natriumamalgam ger
alkoholen arabüt. Förekommer i urin vid
vissa sjukdomar och efter förtäring av
vissa frukter, t. ex. plommon.

Arabinosmfn, kem., med., förening av
ara-binos och ammoniak.

A’rabis, bot., trav, växtsläkte tillhörande
fam. Cruci’feræ. Många arter odlade som
prydnadsväxter. — A. a’Ibida 1. A.
cauca’-sica, fagertrav, fjällväxt från Kaukasus,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free