- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
109

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Arabiska hästen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Arabiska hästen—Aranjuez

109

Odlad. — A. alpi’na, fjälltrav, ofta odlad.

— A. areno’sa, sandtrav, ofta odlad. —
A. bellidifo’lia, odlad alpväxt. — A.
ble-pharophy’lla, prydnadsväxt med
blekrosa-färgade blommor (Kalifornien). — A.
gla’bra, rockentrav. — A. glabra’ta,
kalktrav. — A. nudica’ulis, prydnadsväxt från
Asien. — A. petræ’a, strandtrav.

Arabiska hästen, den ädlaste och mest
berömda av alla hästraser.

Arabiska siffror, våra vanliga siffror. Jfr
Romerska siffror.

Arabiskt gummi, se Gummi arabicum.

Arabi’sm, arabisk språkegendomlighet.

Arabi’st, fordom namn på läkare, som anslöt
sig till arabiska läkarskolan; person, som
gjort arabiska språket till föremål för sina
studier.

Arabi’t, se Arabinos.

Araca’, bot., se Psidium.

Araca’cha, bot., rotknölar av Arracacia (se
d. o.).

Ara’ceæ, Arace’er, Aroide’er, bot.,
växtfamilj tillhörande de angiosperma
mono-kotyledonerna. Svenska släkten: Aco’rus,
A’rum och Calla. Viktiga utländska
släkten äro Aloca’sia, Anthu’rium, Coloca’sia,
Mo’nstera, Philode’ndron, Zantede’ schia
m. fl.

Arachi’dmandel, Arachi’dnötter, se Arachis.

Arachi’nsyra, kem., se Arakinsyra.

Ara’chis, bot., växtsläkte av fam.
Legumi-no’sæ. — A. hypogæ’a, jordnöt, är inhemsk
i s. Amerika men odlas nu allmänt i
tropikerna samt även i s. Europa. Arten
företer geokarpi (se d. o.), varigenom
frukterna av de tillväxande skaften nedskjutas
i jorden, där de tillväxa till mognad. Se
vidare Jordnöt.

Ara’chisnöt och Ara’chisolja, se Jordnöt.

Ara’chne, gr., spindel; gr. myt., en väverska,
som av Athene förvandlades till en spindel.

— Arachni’der, spindeldjur, en grupp
bland leddjuren. — Arachnologi’ 1.
Arak-nologi’, gr. (av lo’gos, lära), zooL, läran
om spindlarna; konsten att av spindlarnas
förhållanden spå väder.

Arachni’tis, lat., med., inflammation i
hjärnans s. k. spindelvävshinna.

Arachnoi’dea (av gr. ara’chne, spindel, och
e’idos, utseende), zool. Spindeldjur; anat.,
spindelvävshinnan i hjärnan. —
Arach-nodia’1, som hör till arachnoi!dea. —
Arachnoida’lfransar, de luckra, vårtlika
utskotten från arachnoidea. —
Arachnoida’1-rummet, rummet inom spindelvävshinnan.

— Arachnoida’lvätskan, vätska i
arachnoi-dalrummet.

Arachnologi’, Araknologi’, se Ara’chne.

Arachnolysi’n, kem., giftspindlarnas
hämo-lytiska gift.

Ara’cium paIudo’sum (syn. Cre’pis
palu-do’sa), bot., kärrfibla, sparsamt spridd
över hela Sverige. Fam. Compo’sitæ.

A’rack, A’rak 1. A’rrack, sprithaltig,
välluktande dryck, sedan forntiden beredd i Kina
och Ostindien av ris och palmsaft. Högst
skattas Go’a- och Bata’via~arack. I Sverige
brukas arack bl. a. till punschfabrikation.

A’ra coeli (1. - se’li), lat., "himmelsaltaret",
kyrka i Rom.

AraMagurka, se Cucumis.

Araf {arab. åràf, högt ställe), enl. den
muhammedanska religionen högsta delen av
skiljemuren mellan paradiset och helvetet,
där de troende, som ej tillfyllest förtjäna
paradiset, få avvakta domen.

Arafu’rer = Alf ur er (se d. o).

Aragoni’t, miner., ett mineral, bestående av
kolsyrad kalk.

Arak, se Arack.

A’raki 1. Ra’ki, arab., ett slags arrak, som
beredes genom destillering av mogna
dadlar.

Araki’nsyra, kem., fettsyra, vilken
förekommer som glycerid i djurfetter jämte de
vanliga fettsyrorna. Förekommer även i
jordnötter (Ara’chis), varav namnet.

Araknologi’, Arachnologi {unå^T Arachne).

Ara’lia, bot., växtsläkte, tillhör fam.
Aralia’-ceæ, i Asien och Amerika. Flera arter
förekomma som prydnadsväxter. Den växt
varav kinesiskt rispapper beredes, kallas
ofta aralia, men dess botaniska namn är
Fa’tsia. — A. corda’ta 1. A. edu’lis, är en
art, vars skott och rötter ätas i Kina och
Japan. Se Udo.

Aralia’ceæ, Araliace’er, bot., växtfamilj,
tillhörande ordn. Umbelliflo’ræ. Viktiga
släkten Ara’lia, Fa’tsia, He’dera.

Aralka’spiska inhavet, geoL, istidshav från
Persien till Samara och in i Transkaspien.

Arame’er, gemensamt namn på ett antal
semitiska stammar, nära besläktade med
israeliterna.

Arame’iska språket, det semitiska språk, som
talades av arameerna redan under
assy-risk tid och som ännu kvarlever i vissa
dialekter.

Arami’na (av port. arame’, metalltråd), bot.,
brasilianskt växtsläkte av fam.
Malva’-ceæ, varav några arter numera odlas som
spånadsväxter. Se Urenafiber.

Arangada, sp. (Z. -sa’-), ett ytmått =
ungefär 38 ar.

Ara’nci, ital., (1. -tji), apelsiner. — Arancini
{1. -tji’ni), dels små bittra, torkade och
översockrade pomeranser, dels de
kanderade skalen av dessa. Användas i likörer
och som magstärkande medel.

Aranchique, ett starkt italienskt vin.

Ara’neæ, zool., spindeldjur.

Aranei’der = Arachnider (se d. o.).

Araneologi’ = arachnologi (se d. o.).

Aranjuez, sp. {1. aransjue’s), spansk stad
med ett praktfullt kungligt lustslott. —
Die schönen Tage in Aranjuez sind nun zu
Ende, ty., de sköna dagarna i A. äro nu
förbi. ("Don Carlos" av Schiller.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free