Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Archipallium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
Archipallium-—Area
Archipa’llium, anat, hjärnlob på
tinninglobens undersida, Gy’rus hippoca^mpi.
Archipoe’ta, lat., "ärkepoeten’^, pseudonym
för den tyska vagantpoesiens främste
representant.
Archipre’sbyter, föreståndare för
presby-terna hos de första kristna.
Archispe’rmæ, bot., dets. som Gymnospermæ
(se d. o.).
Architectu’ra milita’ris, lat,
krigsbyggnadskonst, befästningsverk.
Architecture ogivale, fr. {1. arsjitekty’r
åsji-va’l), hyggn., spetsbågstil.
Archives nationales, fr. {1. arsjiV nasiåna’ll),
nationalarkiv, Frankrikes riksarkiv, som
anses vara världens största.
Archli, Archly, se Arkli.
Archoce’le, gr. (av archo’s, ändtarm), med.,
ändtarmsbråck. — Archopla’sma,
centro-somets protoplasma. — Archopto’ma,
Archopto’s 1. Archopto’sis, ändtarmens
utfallande. — Archorrhagi’, blodflöde ur
ändtarmen. — Archorrhe’,
äridtarmsflyt-ning. —■ Archosy’rinx, ändtarmsfistel.
Archy (Z. -sji’), ett bourgognevin.
A’rci, lat., se Arcus.
Arcicembalo, ital. (1. artjitje’mbalo), 1.
Ar-chicymba’1, tonk., ett i 16:e årh. uppfunnet
tangentinstrument.
A’rco, ital., båge, stråke. — ColP arco, förk.
are., c. are.; tonk., med stråken, ett tecken
att man, efter ett föreg. pizzica’to (se
d. o.) åter skall använda stråken.
Are ogive, fr. (1. ark åsjiV), spetsbåge.
A’rcomässing, se Arkomässing.
Ar^on, fr. (1. arså’ng), sadelbom.
Arctatio’n, med., hopdragning; förstoppning.
A’rctia ca’ja, zooL, björnspinnare, fjäril av
gruppen oäkta spinnare.
A’rcticus (av gr. a’rctos, norden), bot,
högnordisk.
Arcti’tis, binturong, zooL, binturongen 1.
björnapan, ett rovdjur i Himalaya och
Bortre Indien. Trädklättrare och allätare.
A’rctium (syn. La’ppa),hot, kardborre,
växtsläkte av fam. Composi’tæ. Fyra svenska
arter. — A. la’ppa, storkardborre. — A.
mi’nus, småkardborre. — A. tomento’sum,
ullkardborre. — A. vulga’re 1. A.
nemo-ro’sum, lundkardborre.
Arctoge’a, en djurgeografisk region
omfattande hela jorden utom Australien,
Ocea-nien. Central- och Sydamerika.
A’rctomys, zooL, se Marmota.
Arctophy’lax, gr., astr., stjärnbilden
Björn-vaktaren. Se Bootes.
Arctopi’theci, zool., kloapor.
Arctopo’lis, "björnstaden", latiniserat namn
på Bern och Björneborg.
Arctosta’phylus, bot, dvärgbusksläkte,
tillhörande fam. Erica’ceæ. — A. alpi’na,
ripbär, allmän i Norrland, har ätliga bär. —
A. u’va u’rsi, mjölon, allmän i hela Sverige.
Dekokt på bladen verkar urindrivande. De
innehålla bl. a. garvämne, arbuti’n,
ericolin och urso’n.
Aretu’rus, astr., björnvaktaren, en fixstjärna
av första storleken i stjärnbilden Bootes.
Arcua’ta (av lat a’rcus,^ båge), bot, bågböjd.
A’rcus, lat., pl., Arci, båge, valv; anat.,
oftast om kärlbågar. — A. ao’rtæ,
aorta-bågen. — A. pala’ti, gombågen. — A.
plan-ta’ris, fotsulans kärlbåge. — A. pu’bis,
blygdbensbågen. — A. seni’lis, lat.,^ eg.
gubbåge; med., den lieformiga, någon
gång cirkelformiga, fördunkling, som hos
ålderstigna personer förekommer nära
övre och undre randen av ögats hornhinna.
— A. triumpha’lis, triumfbåge. — A.
ver-te’bræ, ryggkotornas båge. —■ A. vola’ris
profu’ndis, djupa hålhandsbågen. — A.
vo-laris superficia’lis, ytliga hålhandsbågen.
— A. zygoma’ticus, okbågen, okbensbågen.
A’rcus-funktioner, mat., se Cyklometriska
funktioner.
Arcy’ria, bot, släkte slenisvampar, allmänna
på rutten ved.
Ardacker, bot, se Cyperns.
Ardassi’n, fint persiskt silke.
A’rdea, zooL, hägrar, ett släkte vadare av
fam. Arde’idæ.—A. cinere’a, grå häger. —
A. purpu’rea, purpurhäger. Jfr Ardeidæ.
A’rdeb, ett egyptiskt rymdmått av växlande
storlek. — Kairoardeb = 183,48 1. —■
Ro-settoardeb = 290 1. Jfr. Daribba.
Arde’idæ, zool., hägrar, fågelfamilj av ordn.
Vadare. Se Ardea, Ardeola, Botaurus,
Herodias och Nycticorax.
Arde’nnerhästar, från Ardennerna till
Sverige införda grova dragare.
Arde’nt, lat, brännande, häftig. — Arde’nte,
ital, tonk., eldigt, glödande. — Ardeur, fr.
{1. ardö’r), hetta, häftighet, iver.
Arde’ola, zool, rallhägrar.
Ardfheis, namnet på de irländska Sinn
F e i n s politiska partirepresentation.
Ardi’sia, bot, växtsläkte av fam.
Myrsina’-ceæ. Tropiska buskar 1. träd med
läder-artade blad, vita 1. röda blommor och
glänsande, svarta 1. röda bär. Ett flertal arter
odlade i drivhus 1. kruka. — A. crenula’ta,
östasiatisk buskform med mörkgröna,
våg-kantade blad och röda bär; ofta odlad i
Sverige.
Ardi’ti, ital., oförvägna; namn på
d’Annun-zios frivilliga trupper i Fiume.
Ardi’to, ital., tonk., dristigt, käckt.
A’rdor, lat, brand, glans, värme, hetta, iver.
— Ardome’ter, fys., en
strålningspyro-meter.
A’rea, lat, fält, yta, slätt; fältet i en
vapensköld. —• A. acu’stica, kaudala delen av
fjärde hjärnventrikelns botten. —■ A.
Ce’lsi, med., fint skallighet. — A. ce’rebri
cortica’les, hjämbarksfälten. — A. cibro’sa,
njurpapillernas yta. — A. co’chleæ, undre
fältet av inre hörselgångens botten. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
