- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
113

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Areæ ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Areæ—Argent

113

Are’æ, hot., underfamilj av fam. Araceæ (se
d. o.).

Are’ca, bot., ett palmsläkte i Asien och
Västindien.— A. Catechu’, arekapalm,
katechu-palm, betelpalm, har frukter, av vilka man
bereder katechu (se d. o.). Se Arekanöt. —
A. olera’cea lämnar palmkål
(bladknopparna).

Arecolfn, se Arekanöt.

Are’das, tyger förfärdigade av
stjälktrådarna till kinagräset, Urtica nive’a.

Arefaktio’n, torkning, uttorkning.

Areflexi’, med., förlust av reflexer.

Arekai’n, kem., se Arekanöt.

Are’kanöt 1. Betelnöt {Se’men Are’cæ), farm.,
frukten av Areca catechu (se d. o.).
Innehåller jämte fett, garvämne m. m., två
al-kaloider, arekai’n, som är fast, och
are-koWn, som är flytande. Den senare
användes i djurmedicinen. I hemlandet användes
nöten som maskmedel, till beredning av
katechu samt vid beredning av hetel.

Are’kapalm, se Areca.

Arekolfn, farm., se Arekanöt.

Arela’te, latinska namnet på franska staden
Arles.

Aremo’rica, se Armorica.

Are’na, lat. (eg. sand), fäktarbana,
stridsplats på den romerska amfiteatern;
skådebana på cirkus.

Arena’ria, bot., narv, växtsläkte tillhörande
fam. Cariophylla’ceæ. — A. cilia’ta,
polar-narv. — A. lateriflo’ra (syn. Moehri’ngia),
ryssnarv. —■ A. trine’rvia (syn.
Moeh-ri’ngia), skogsnarv. — Av odlade arter,
lämpliga för stenpartier o. d., må nämnas
A. grandiflo’ra, från Jura.

Arena’rium, Arena’tio, lat. (av are’na, sand),
sandbad, består däri, att kroppen 1. någon
kroppsdel inbäddas i uppvärmd sand (45°
—55°).

Arena’rius, Areno’sa (av lat. are’na, sand),
bot., växande på sandiga ställen.

Arènation, fr. {1. -siå’ng), sandbad.

Are’nga, bot., ostindiskt palmsläkte. — A.
sacchari’fera, sockerpalm, har en riklig
saft, som ger ett mörkt socker, varav
bere-des palmvin och bataviaarrak. Stammens
hårklädnad användes till tågvirke,
segelduk m. m. Märgen ger ett slags sago.
Bladskotten ätas som grönsaker.

Areni’cola, zooL, sandmask.

Arenicoli’tes, paleont., i de äldre
formationernas sandstenar befintliga,
rörfor-miga gångar, bildade av sandmaskar.

Areografi’ (av gr. A’res, romarnas Mars, och
gra’fein, skriva), beskrivning av planeten
Mars. — Areogra’fisk, som har avseende
på planeten Mars.

Are’ola (av lat. a’rea, fri plats), ringformig
mångård, ringformig hudrodnad m. m.

Areome’ter (av gr. araJios, tunn, och
met-re’in, mäta) = Hydrome’ter 1. Gravime’ter,
sänkvåg, instrument, medelst vilket man
mäter egentliga vikten hos fasta 1. flytan-

8. — E kb o hr n, 100,000 främmande ord. I.

de kroppar. Areometrarna äro antingen
vikts-areometrar 1. skal-areometrar. Bland
de s. k. procent-areometrarna, som angiva
procenthalten av det ämne, som finnes i
lösningen, märkas alkoholometern,
öl-provaren, mjölkprovaren m. fl. Jfr
Nichol-sons areometer.

Areopa’gen (av gr. A’res, krigsguden, och
pa’gos, kulle), en urgammal, för sin
obe-sticklighet berömd domstol i Aten, som
samlades på en åt krigsguden helgad kulle.
—• Areopagi’t, medlem av Areopagen.

Areo’ri 1. E’hri, numera upplöst hemligt
religiöst sällskap på Tahiti, stiftat av en som
gud dyrkad stamfader. O’ r o.

Areotektoni’k, gr., krigsbyggnadskonst.

A’res, gr. myt, stridens och stormens gud,
densamme som romarnas Mars. — A.
Borghe’se, Aresstaty i Louvre, Paris, efter
original ur Polykleitos skola. — A.
Ludo-vi’si, Aresstaty i Villa Ludovisi i Rom, trol.
efter original av Skopas.

Are’te, grekiskt kvinnonamn.

Arethu’sa, gr. myt., en nymf, som förföljdes
av Alfeios, Okeanos son, och förvandlades
till en källa.

Areti’nska stavelser, de vid solmisation (se
d. o.) använda stavelserna ut, re, mi, fa,
sol, la, vilka först kommo i bruk genom
Guido d’Arezzo.

à revoir, fr. (1. a revåa^r), att granska, till
nytt genomseende (skrives på räkningar
1. handlingar).

Arfvedsoni’t, miner., grönländskt mineral,
uppkallat efter svenske kemisten J. A.
Arfvedson.

Arg., kem., förk. för Argon (se d. o.).

A’rgali-får, zool., fårart (Ovi’s a’mmon) i
mell. och ö. Asien.

Arga’nds eldbro, rökförbränningsapparat i
eldstaden till en ångpanna.

Arga’ndska brännare, gasbrännare med en
krans små hål för gasens utströmning.

Arga’ndsk lampa, så kallad efter
uppfinnaren, schweizaren A r g a n d, har
cirkelformig och ihålig veke.

Arga’nia, bot., växtsläkte av fam.
Sapota’-ceæ. — A. Sidero’xylon, bildar skogar i
Marocko. Veden, järnved, och den ur fröna
pressade matoljan användas.

Arganträ, se Argania.

A’rgas, zool., ett släkte fästingar, som leva
likt vägglus.

Argemo’ne, bot., syd- och mellanamerikanskt
växtsläkte av fam. Papavera’ceæ, varav
flera arter odlas som prydnadsväxter. —
— A. mexica’na, djävulsfikon, mexikansk
taggvallmo, innehåller en gul, skarp
mjölksaft. Användes som svettdrivande
medel. Fröna avförande. Odlad här som
prydnadsväxt.

Argent, fr. (1. arsja’ng), silver; pengar. —
A. anglais fr. (1. - tanglä’), engelskt
(försilvrat) nysilver. — A. d’AlIemagne, fr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free