- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
120

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Arosia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

120

Arosia—Arrière-boutique

mässan, årligt sammanträde av tekniskt
intresserade sedan 1907 på föranstaltande
av Tekniska föreningen i Västerås.

Aro’sia, latinska namnet på Västerås.

Arosmässan, se under Aros.

Arova’ker, se Aruaker.

Arp., tonk., förk. för arpeggio (se d. o.).

Arpadska ätten, Ungerns äldsta konungahus
1000—1301.

Arpeggera (1. -pädje’ra), tonk., spela något
som ett arpeggio (se d. o.).

Arpeggio 1. Arpeggiato, ital (1. arpe’ddjå
och arpeddja’to, av a’rpa, harpa), på
harp-maner, med brutna ackord; sätt att anslå
tonerna i ett ackord så, att de höras icke
liktidigt, utan hastigt efter varandra. —
Arpeggiatu’ra (Z. -peddja-), en följd av på
sådant sätt anslagna ackorder.

Arpent, fr. (1. -pa’ng), gammalfranskt
yt-mått, motsvarande 34—51 ar. — A. de
Paris = 84,19 ar. — A. commune = 42,21 ar.

— A. d’ordonnance 1. A. des eaux et förets
= 51,07 ar.

Arpentage, fr. (1. -angta’sj), fältmätning. —
Arpenteur (1. -tö’r), lantmätare.

Arpio, förk. för Arpeggio (se d. o.).

Arrabia’t, ital., ursinnig. — Arrabia’ti, "de
ursinniga", parti i Florens, som motsatte
sig Savonarolas strävanden i slutet på
1400-t.

Arrabidæ’a, hot., växtsläkte av fam.
Bigno-nia’ceæ, i Sydamerika. — A. chica
innehåller ett rött färgämne, chica 1. caracru,
varmed indianerna färga redskap,
vävnader och även kroppen (mot myggbett).

Arracha’cha 1. Arraca’cia, bot., växtsläkte i
Sydamerika av fam. UmhelWferæ. — A.
escule’nta 1. xanthori’za, har
palsternack-liknande rötter, vilka nyttjas kokta som
potatis. De lämna även stärkelse.

A’rrack, se Arack.

Arragoni’t, se Aragonit.

A’rrak, se Arack.

Arrangement, se under följ. ord.

Arrangera, fr. (1. arrangsje’ra, av rang, led,
ordning), ordna, anordna, ställa till rätta;
tonk., omarbeta, sätta ett tonstycke för
andra instrument 1. stämmor. —
Arrangement (1. arrangsjma’ng) 1. Arrangema’ng,
anordning; tillställning; tonk. (se ovan).

— Arrangör (1. -sjö’r), tillställare,
anord-nare.

Arraroba, se Krysarobin.

A’rrastapeter, se Arazzo.

Arratel, portugisisk handelsvikt — 459 gr.

Arraun, se Emys.

Arrausköldpadda, zool., se Podocnemis.

Arrazzi, dets. som Arazzo (se d. o.).

Arre, hot., i vissa landskap namn på gråalen.

Arre’ctor, pl. Arrecto’res, anat., höj are (om
muskler). — Arrectores pilo’rum, de små
hudmuskler, som komma håren att resa
sig.

Arrefo’rer 1. Errefo’rer {gr. arrhefo’rai),
benämndes de unga ateniensiska flickor,

som vart fjärde år utsågos till gudinnan
Athenes tempeljungfrur.

Arrenatio’n, jur., stängselrätt.

Arrende’ra (av fr. rendre, lat. re’ddere,
återgiva, avkasta), övertaga 1. innehava under
viss tid och på vissa villkor
nyttjanderätten till något (arrendera ett jordområde,
jakträttigheter o. d.). — Arre’nde, den
ersättning som för dylik nyttjanderätt bör
erläggas; förpaktning. — Arrenda’tor,
förpaktare, innehavare av ett arrende. —
Arrende-auktion, auktion, som rör
lego-avtal ang. fastigheter.

Arre’st 1. Arrét, fr. (1. arrä’), militärt
frihetsstraff av ringare art; militärhäkte;
bysättning; kvarstad. — Ärrets d’amoiir,
fr. (1. -damo’r), domar, fällda vid
kärlekshoven (cours d^amour) under medeltiden.

— Arrét-stöt, fäktk., sträck- 1. hejdstöt.

Arre’sta amo’rum, la,t., kärlekskodex, en av

Martial d’Auvergne utgiven kodex,
grundad på de vid medeltidens cours d’amour
fällda domsluten.

Arresta’nt, se under följ. ord.

Arreste’ra (fr. arrèter, eg. uppehålla, av lat.
resta’re, stå kvar), häkta, sätta i fängelse.

— Arresta’nt, fånge, häktad. —
Arresta-tio’n, Arreste’ring, häktning.

Arrest of judgment, eng. (1. arre’st åv
djö’dsjment), i engelska lagen: ett till
följd av formfel vid ett måls behandling
åstadkommet hinder för en doms
verkställande.

Arrest-process, jur., summariskt förfarande
i mål ang. personal- 1. realarrest.

Ärret (Z. arä’ 1. arä’t), ridk., halt. —
Arre-te’ra, ridk., hålla inne; tekn., stoppa,
försätta en maskin ur verksamhet (se
följande). — Arrete’ring,
Arreteringsanord-ning, tekn., mekanism, varigenom
instrument med rörliga delar låsas, då de ej
skola användas.

Ärrets d’amour, se under Arrest.

Arrétstöt, se under Arrest.

A’rrha, lat. Arrhement, fr. (1. -mang),
handpenning vid ett avslutat köp;
städjepenning; förskott. — Arrha sponsa’lis 1.
Arrha sponsali’tia, rom. rätt, handpenning
till tecken på ingåendet av trolovning.

Arrhena’l, farm., natrium-metylarsenat,
användes mot feber och tuberkulos.

Arrhena’therum ela’tius, bot., dets. som
Avena elatior (se d. o.).

A’rria och Pæ’tus, namn på ett av antikens
förnämsta skulpturverk, oriktigt
uppkallat efter romaren Pætus och hans
hjältemodiga maka, Arria, som, dödsdömd för
uppror, stötte dolken i sitt bröst och sedan
räckte den till maken med orden ’’Pæ’t’e,
non do’letr (Det gör inte ont, Pætus).
Motivet dramatiskt behandlat av
Wi-hrandt i A’rria och MessaWna.

Arrière-boutique, fr. (1. arriä’r-boti’ck),
bodkammare, rum bakom boden; fig.
hemlighet, — Arrière-garde, fr., eftertrupp, —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free