- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
127

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Art nouveau ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Art nouveau—Arzawa-breven

127

titel för den person, som tagit filosofiska
graden vid något universitet.

Art nouveau, se Uart nouveau.

Artoca’rpeæ 1. Artocarpoi’deæ, hot.,
brödfruktfamiljen, underfamilj av fam.
Mo-ra’ceæ,

Artoca’rpus, hot., växtsläkte av fam.
Mora’-ceæ. — A. inci’sa, brödfruktträdet,
förekommer i s.ö. Asien och på Stilla oceanens
öar. Dess stora frukter utgöra ett viktigt
näringsmedel. — A. integrifo’lia, är ett
brödfruktträd i Ostindien.

Artoca’rpusstärkelse, se Arrowrotstärkelse.

Artogra’f, tekn., apparat för elektrisk
bildöverföring på avstånd, uppfunnen av
amerikanen Amstutz.

Artolatri’, gr. (av a’rtos, bröd, och latre’ia,
dyrkan), tillbedjande av brödet i
nattvarden (hostian).

Artotypi’, tekn., amerikansk benämning på
s. k. ljustryck.

Artralgi’ (av gr. a^rthron, led, och algi’a,
smärta), meä., ledgångssmärtor.

Artrft, Artri’tisk, se Arthritis.

Artro-, se Arthro.

Arts de dessin, fr. (1. ar dö dässä’ng),
tecknande 1. grafiska konster, d. v. s.
arkitektur, skulptur och målning.

Artskock 1. Artskocka, förvrängning av fr.
artichaut, ty., Artischocke, ärtskocka.

A’rtur 1. Arthur, mansnamn av omtvistad
härledning. Buret av den brittiske
sagokonung, som stiftade de tolv riddarnas
brödraskap, "riddarna av det runda
bordet". Jfr Table ronde.

A’rtur-sagan 1. A’rtus-sagan, sagokrets,
uppkallad efter den brittiske konungen Artur
och utgörande en huvudavdelning av den
europeiska medeltidens vitterhet.

A’rtus, lat., lem.

A’rtus-sagan, se Artur-sagan.

Artä’r, pl. Artä’rer, se Arter.

A’ru, se Tan-kian.

Arua’ker 1. Arova’ker, sydamerikansk
indianstam.

A’rum macula’tum, hot., munkhätta,
aronsstav, aronsört, sällsynt svensk växt med
blomaxet omgivet av ett gulgrönt hölster,
iöklik jordstam och röda, giftiga bär.
Tillhör fam. Ara’ceæ. Knölstammen,
aronsrot, dansk ingefära, var förr officinell. —
A. dioscorfdis och A. ita’licum, lämna en
liknande drog. Dess huvudbeståndsdel är
stärkelse. — A. palæsti’num v. sa’nctum,
"svartkalla", odlas som prydnadsväxt för
sitt långa, sammetssvarta hölsterblad. —
Arumstärkelse, se Arrowrotstärkelse.

A’run, hot., se Erythræe.

Aru’ncus, hot., se Spiræa.

Arundel marbles, eng. (1. a’rröndel ma’bles),
en i början av 1600-t. av earlen av Arundel
grundad antiksamling, som numera äges
av Oxfords universitet. — Arundelska
marmortavlan, dyrgrip i nyssnämnda
samling, marmortavla med inskrift om de vik-

tigaste händelserna i Greklands historia
från Kekrops till år 354 f. Kr. Jfr Pariska
Krönikan.

Arundina’ceus, -a, -um (av lat. aru’nåo, säv),
hot., rörlik (rör = säv).

Arundina’ria, hot., gräs av underfam.
Bam-hu’seæ, i Amerika och Asien. Viktig
handelsvara i n. Indien för fabrikation av
spatserkäppar och pipskaft. — A.
japo’-nica odlas som prydnadsväxt.

Aru’ndo, hot., vattengrässläkte. — A. Do’nax,
italiensk vass, användes i
medelhavsländerna till fläthäckar, taktäckning m. m.
Rotstocken officinell mot diarré. — A.
phragmi’tes, syn. Phragmites (se d. o.).

Arv, hot., svenskt namn på ett stort antal
örter tillhörande nejlikväxterna m. fl.

A’rvak 1. A’rvakr, nord. myt., en av solens
hästar. Jfr Allsvinn.

Arva’lbröder 1. Arva’ler (lat. Fr a’tres
arva’-les, av a’rvum, åkerteg), ett brödraskap i
det gamla Rom av 12 patriciska präster,
som årligen offrade för jordens
fruktbarhet.

Arve’nsis (av lat. a’rvum, åker), hot., som
växer på åkrar.

Arve’rner, ett ännu på Cæsars tid betydande
galliskt folk, bosatt i nuv. Auvergne.

Arvfei, veter., ärftliga lyten, som nedsätta
djurens avelsvärde.

Arvi’coIa terre’stris, zool., vattensork. Ett av
de svåra skadedjuren bland våra gnagare.
Se Evotomys och Microtus.

A’rvid, fornnordiskt mansnamn: Arnvidher
(av fornnord. arinn, härd, /i^.,hemvist, och
viör, träd, fig., kämpe), "den som värnar
sitt hem", 1. (av örn, gen. arnar, örn, och
viör, träd, kämpe), örnkämpe.

Arviohuvudränta och Arviorubelränta (av
fi. arvio, uppskattning), skatter, som av
ryssarna infördes i ö. Finlands landskap
och där bibehållit sig efter återföreningen
med moderlandet 1811. Den förra är en
personell skatt, den senare en jordskatt.

Arx, lat., borg, slott.

A’rya-sama’j, "ariskt förbund", modernt
indiskt religionssamfund, stiftat 1875 och
tenderande att återuppliva den äldre
bra-maismens lära och kult. Det är uppdelat i
Ghasi, som äro vegetarianer, och Mansi,
som äro köttätare.

AVybrosken, anat., struphuvudets
kann-brosk.

Ary’l, kem., envärdig bensolradikal 1.
aromatisk kolväterest motsvarande
alkylradika-lerna inom den alifatiska serien.

Arytenoide’us, anat., liknande en kanna.

Arzamas, ett ryskt litteratursällskap (1815
-—18), som ägnade sig åt komisk och
parodisk diktning, men likväl genom sina
medlemmars betydenhet och sin friska
opposition haft stort inflytande på rysk
vitterhet.

Arzawa-breven, två lertavlebrev från El-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free