- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
128

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - A/S ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

128

A/S—Asclepias

Amarna, avfattade på ett språk, som man
numera anser identiskt med hettitiskan.

A/S, förk. för da. Aktieselskab, och no.
Aktieselskap, aktiebolag.

As, lat. (1. ass), hos de gamla romarna bl. a.
mått-, vikt- och myntenheten; på senare
tiden minsta underavdelningen av guld-,
silver- och myntvikterna; i Sverige förr
minsta underavdelningen av
viktualie-vikten.

Asf kem., atomtecken för Arseni’k.

As., med., förk. för astigmatism (se d. o.).

A’sa, lat., gummi, harts.

A’sa du’lcis, farm., benzoeharts.

Asafi’ {gr. asajeia), otydligt uttal.

A’sa fæ’tida, farm., dyvelsträck.

A’sahem, se Åshem.

A sa’lvo, ital., handelst.,Y’àlhehklleTi,os]^Sidsid.

A’saläran, se Åsaläran.

Asa’ner 1. Assa’ner, tatarisk folkstam kring
floden Jenisej.

Asant, se Dyvelsträck.

A’saphus, paleont, trilobitsläkte,
karakteristiskt för undersiluren.

Asapro’1 1. Abastro’1, farm., läkemedel för
kroppstemperaturens nedsättande.

A’sar, se Åsar.

Asari’n, farm., en stearopten, framställd av
den flyktiga oljan i roten till A’sarum
europæ’um. Förr brukad som kräkmedel
m. m.

Asa’rja, hebr., "Jahve »hjälper", namn på
bibliska konungar, profeter och präster.

Asarki’, gr. (av a priv. och sarx, kött),
kött-löshet, magerhet.

Asaro’n = Asarin.

A’sarum europæ’um, hot., hasselört,
prydnadsväxt från mell. Europa, sedan
gammalt förvildad i parker. Tillhör fam.
Aristolochia’ceæ. Se Asarin. — A.
cana-de’nse är en nordamerikansk art, som ger
en välluktande olja, Snakerootoil,
innehållande asarin i förening med ättik- och
valeriansyra. Användes i
parfymtillverkningen.

A’sarumkamfer = Asarin.

Asase’l, hebr., en i öknen levande skadlig
demon (senare en av de fallna änglarna,
slutligen liktydig med Satan). På
försoningsdagen lade översteprästen sina
händer på en bock och bekände folkets synder,
varefter djuret drev ut i öknen "till
Asa-sel". Härav "syndabock".

A’sa-Tor, se Tor.

Asbe’st, Amia’nt 1. Bysoli’t, miner., är en
fintrådig förändring av strålsten 1. andra
mineral. Artförändringar av Asbest äro
Bergkork, Bergläder och Berglin. —
Asbestcement, asbesthaltigt cement, till
skydd mot eld å järnkonstruktioner. —
Asbestfärg, av asbest, talk och bindemedel,
är en i hög grad eldskyddande färg. —
Asbeststen, byggnadsmaterialet eterni’t,
tillverkas av asbestcement och ibland även
glimmerskiffer.

Asbesten, finmalen asbest till fyllnadsämne
i papper.

Asbestoli’n, tekn., ett maskinsmörj ämne, som
innehåller asbest.

Asbeststen, se Asbest.

Asbjörn, nordiskt mansnamn.

Asblomma, se Stapelia.

Asbola’n, miner., koboltmanganmalm.

Asboli’n, gr. (av asboW, a’sbolos, sot), en gul,
oljeaktig, i vatten löslig beståndsdel av sot.

Asbron, 7iord. myt., stundom namn på
regnbågen. Jfr Bifrost.

Ascari’asis, med., masksjukdom av ascarider.
Se Ascaris.

A’scaris, zooL, ett släkte inälvsmaskar av
gruppen rundmaskar. — A. lumbricoi’des,
spolmask. — A. my’stax (A. ca’nis),
vanlig hos hund och katt, men även någon
gång hos människor.

Asce’ndens, lat., bot., snett uppåt riktad.

Ascende’nt (av lat. adsce’ndere, uppstiga),
släkting i uppstigande linje 1. led. ) ( D e
-s c e n d e’ n t.

Asce’nsion, uppstigning; himmelsfärd;
Kristi himmelsfärdsdag; astr., uppstigandet
av en viss punkt på ekvatorn liktidigt med
en stjärna. —■ Ascensione’ll, uppstigande.

Asce’nsio re’cta, se Rektascension.

Asce’nsor, lat., 1. Ascenseur, fr. (L
assang-sö’r), elevator (se d. o.), hiss.

Aschanti, tysk form för Asjanti.

Aschelmi’nthes, zooL, en grupp fritt 1.
parasitiskt levande maskar.

Aschera’, den alstrande naturkraftens
kvinnliga princip hos fenikierna.

Aschoff-Tawaras knut, anat., muskelknut
mellan hjärtats förmaks- och kammardel.

A’sci, bot., se Ascus.

Ascia’dium, bot., utan flock.

Ascidia’deæ, Ascidia’der 1. Ascfdier, zooL,
sjöpungar.

Asci’dium, bot., bladholk.

A’scii {lat. av gr. a priv. och skia’, skugga),
"skugglösa", kallas invånare under
tropikerna, där föremålen ej kasta någon
skugga, emedan solen alltid står i zenit.

Asci’tes 1. Aski’tes, gr. (av asko’s, säck, buk),
med., bukvattusot. — Ascites chylo’sus,
ansamling av lymfvätska i buken. —
Ascitesa’gar, närsubstrat för
bakterieodling av ascitesvätska och agar-agar. —
Asci’tisk, Askftisk, vattusiktig.

Asclepiada’ceæ 1. Asklepiade’er, bot.,
växtfamilj av ordn. Conto’rtæ. Omkr. 1,300
kända arter, mest i tropiska och
subtropiska länder. Se Asclepias och
Cynan-chium.

Asclepia’der, se Asklepiader.

Asclepia’deum, bot., växande på asclepium
{Cyna’nchum vinceto’xicum).

Ascle’pias, bot., växtsläkte av fam.
Asclepia-da’ceæ. Mjölksaftrika örter 1. halvbuskar,
mest i Nordamerika. Många odlade som
prydnadsväxter. — A. cornu’ti 1. A. sy-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free