- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
129

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Asclepias-ull ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Asclepias-ull—Asia minor

129

rfaca, sidenörten, ^er asclepias-ull (se
d. o.).

Ascle’pias-ull, textil., den fina,
silkesglän-sande ull, som sitter på fröna av
Ascle-pias-arter och spinnes tillsammans med
bomull. Andra handelsbenämningar äro
Växtsilke och Vegetabiliskt silke.

Ascoco’ccus Billro’thii, vildjäst, en bakterie
som grumlar öl och viner.

Ascoliche’nes, bot., grupp av lavar, som
omfattar samtliga lavar utom det fåtal vilket
anträffats i fruktkroppar hos
hymenomy-cetes och vilket kallas Hy’menoliche’nes.

Ascomyce’tes, Ascospo’ræ, Askomyce’tes,
bot., säcksvampar, vilkas sporer, vanligen
åtta till antalet, bildas i moderceller
{a’sci). Hit höra lavar, disksvampar
(murklor, mjöldrygan) och
mjöldagg-svampar.

Ascophy’llum nodo’sum, bot., knöltång,
allmän brunalg vid vår västkust.

Ascospo’ræ, bot., se Ascomycetes.

Ascot (1. ä’sköt), engelsk by med berömd
kapplöpningsbana,

Ascribe’ra, se Askribera.

A’scus, lat., pl. A’sci {gr. asko’s, säck), bot.,
sporhylsa, benämning hos vissa svampar
på en merendels säckformig cell, som i sig
genom fri cellbildning alstrar sporer, s. k.
askosporer.

A. S. E. A., förk. för Allmänna Svenska
Elektriska Aktiebolaget i Västerås, Sveriges
största elektrotekniska industrifirma.

Asebi’ {gr. ase’beia), gudlöshet.

Aseite’t {medelt.-lat. ase’itas, tillvaro i och
genom sig själv), självständighet, den
egenskapen hos Gud, att han själv är
grunden för sin tillvaro.

Asele’nisk (av gr. a priv. och sele’ne, måne),
utan måne.

Ase’llus aqua’ticus, zool., vattengråsuggan.

Asemi’ (av gr. a priv. och se’uca, tecken) 1.
Asymboli’, oförmåga att genom tecken,
vare sig ord, skrift 1. åtbörder, meddela
sig med omgivningen.

Asepsi-n, farm., ett bromderivat av
anti-febrin.

Ase’psis, dets. som aseptik.

Asepti’k (av gr. a priv. och septiko’s,
åstadkommande förruttnelse), den
behandlingsmetod, genom vilken man vid
sårbehandling och operationer söker förekomma
infektion genom smittfria instrument o. d.

Asepti^n (av gr. a priv. och se’pein, jäsa,
ruttna), eg. medel mot förruttnelse. Gahns
s. k. enkla aseptin består blott, av renad
borsyra, s. k. dubbel aseptin av 2 delar
bor-syra och 1 del alun. Jfr Amykos.

Ase’ptisk, gr., absolut fri från
sjukdoms-alstrande organismer.

Asepto’1, antiseptiskt medel, bestående av
fenolortosulfonsyra löst i vatten.

Asexua’1, Asexualisk 1. Asexuell (av gr. a
priv. och lat. se’xus, kön), könlös.

9. — Ekbohrn, 100,000 fränimnnde ord, 1.

A’sfalt, Bitu’men juda’icum,
svartbärn-sten, judebeck, jordbeck, ett i
naturen förekommande bituminöst ämne,
till färgen svart 1. svartbrunt, vid vanlig
temperatur hårt och sprött och smältande
vid +100°. Begagnas till
gatubelägg-ning, framställning av tak- och
förhyd-ningspapp, vattentäta rör, etsgrund,
oljefärg, bestrykning av metall, trä och sten
m. m. — Asfaltbeck, återstoden efter
stenkolstjärans destination. — Asfaltbetong,
blandning av kokt asfalt och stenskärv 1.
grovt grus. — Asfalte’ra, belägga med
asfalt. — Asfaltfernissa, kem., asfalt,
blandad med bensin 1. terpentinolja. —
Asfalt-goudron {1. godrå’ng), asfalttjära. —
Asfalti’ster, se Asfaltmåleri. — Asfaltkitt
1. Asfaltma’stix, kem., blandning av asfalt
med grovmalen kalksten 1. krita och sand.
— Asfaltmakadam, ett
gatubeläggnings-medel av asfalt och makadam. —
Asfaltmåleri, målning med asfalt som lasurfärg;
bedrevs särskilt av en grupp engelska
målare, asfalti’sterna. — Asfaltolja, kem., en
tunn vätska, som erhålles vid
torrdestilla-tion av asfalt. — Asfaltpapp, täckpapp,
impregnerad med tjära 1. tjäroljor och
vanligen däri löst asfalt. — Asfaltpapper,
m.ed asfaltlösning impregnerat papper till
emballage. — Asfaltsten, miner., kalksten
indränkt med asfalt. — Asfalttakskiffer,
dubbel asfaltpapp i rutor till taktäckning.

Asferry’1, farm., arsenikvinsyrat salt med
järn.

Asfy’ktisk, se Asfyxi.

Asfyxi’, gr. (av a’sfyktos, utan puls, livlös),
med., pulsens avstannande, andedräktens
upphörande, skendöd. — Asfy’ktisk, kallas
en person, som lider av asfyxi; pulslös.

Asgamen 1. Smutsgamen, zool., se Neophron.

Asgaardsrejen, no., enl. norsk folktro ett
vilt tåg av fridlösa andar, som nattetid
far genom luften. Besläktade
föreställningar i germanska mytologien är Odens
jakt 1. "vilda jakten’^ i danska folktron
’’Kong Volmers vilde Jagt", i den
sönder-jydske "Kong Abels Jagt", i den tyska
"Der wilde Jäger".

A^sgård, se Ås gård.

Asha, astr., stjärna i stjärnbilden Floden
på n. hemisfären.

Ashab, arab., pl. av Sahib (se d. o.).
Användes om profetens hjälpare och följeslagare.

Asha’r 1. El-asha’r, "det blomstrande",
muhammedansk högskola i Kairo.

Ashberry-metall, eng. {1. ä’sjberri), tekn., en
legering av tenn, antimon och zink.

A’sia, gr. myt., dotter till Okeanos och
The-tys. Har lånat sitt namn åt Asien.

A’siagurkor (av holl. Azia, se d. o.), gurka
inlagd med ättika och spansk peppar.

Asiali’ 1. Asiali’a, med., upphävd
salivavsönd-ring.

A’sia mi^nor, lat.. Mindre Asien.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free