Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Asiark ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
Asiark—Asot
Asia’rk, ämbetsmän, som utsågos av
städerna i prokonsulariska Asien för att
bekosta och ordna de offentliga spelen i
Efesos.
Asia’t, inföding i Asien.
Asia’ticus, lat.y asiatisk.
Asia’tiska bröder, hemligt sällskap i
Österrike på 1700-t. med alkemistiska och
kab-balistiska tendenser.
Asia’tiska piller, farm., se Arsenikpiller.
Asiatiska sällskap, lärda föreningar med
syfte att utforska Asiens kultur.
Asia’tiskt korkträ, se Phellodendron.
Asideri’t (av gr. a priv. och si’deros, järn),
meteorsten, som ej innehåller metalliskt
järn.
Asifonoga’mer, se Embryofyta.
Asi’lidæ, zool, rovflugor, familj bland
tvåvingarna.
A’silus, zooL, ett artrikt släkte rovflugor.
Asimu’t, Azimu’tkompass, se Azimut.
A’sino gra’men et ba’culus, lat., eg. åt åsnan
gräs och käpp; sådant arbetet är, så skall
ock lönan vara. — A’sinus, lat., åsna. —
A’sinus ad ly’ram, lat. (eg. en åsna vid
lyran), uttryck brukat av den romerske
komediförfattaren Tere’ntius, säges om en
person, som hka litet passar till sin
sysselsättning som åsnan till att spela lyra;
oskickligt, tölpaktigt.
A’sio, zool., hornugglesläktet av fam.
Ugglefåglar. — A. accipitri’nus, jorduggla. —
A. o’tus, hornuggla.
Asja’nti, ett negerfolk i Asjanti i övre
Guinea. — Asjantipeppar, se Piper.
Asjiret 1. Assireta, den nomadiserande
befolkningen i Kurdistan.
Ask, fornnordiskt namn på vikingaskepp. —
Askman, sjökrigare; förr det allmänna
engelska namnet på viking.
Ask, hot., se Fraxinus.
Ask och Embla, nord. myt., det första
människoparet.
Askar {kel-asger, asgerfolket), en av
huvudgrupperna bland mell. Saharas berberfolk.
Askari, benämning på infödda soldater i
förra Tyska och Brittiska Östafrika.
Askari’der (gr. a’skaris, mask,
stolgångs-mask), med., spolmaskar.
Askbly, miner., förr namn på vismut.
Askdragare, miner., äldre namn på turmalin.
Askeladden (av no. ladd, påk), Askefisen
(askblåsaren) 1. Askepåten är i folksagan
namn på den föraktade yngste bland tre
bröder, men den som vinner prinsessan.
Askena’ser 1. Askena’siska judar, judisk
benämning på tyska judar. Jfr Se färder.
Aske’s (av gr. aske’in, öva), självplågeri för
att uppnå större helighet, försakelse av
denna världens goda. — Aske’t, botgörare.
— Asketisk, läran om de medel, genom
vilka en större dygd kan uppnås. —
Aske’-tiker, författare 1. lärare i asketik. —
Aske’tisk, hörande till askesen; strängt
gudlig.
Askgrå ljuset, astr., det svaga ljus, som gör
att man ser hela månen, när blott en del
av den är solbelyst. Det beror på
reflekterat ljus från jorden.
Aski’tes, med., se Ascites.
Asklepiade’er, se Asclepiadaceæ.
Asklepia’der, präster vid Asklepios’
(æscu-lapius’) tempel, vilka utgjorde ett ärftligt
ordenssamfund.
Asklepia’disk vers, metr., en efter den
grekiske skalden Asklepia’des uppkallad
versform, som består av 2 1. 3 koriamber
(— ^^ —), vilka föregås antingen av
en troké (— ^ ) 1. jamb ( ^ —) och följas
av en jamb.
Asklepie^er, namn på tempel, helgade åt
läkekonstens gud Asklepios, och därjämte
talrikt besökta kurorter.
Askle’pios, gr., läkekonstens gud, romarnas
^sculapius.
Asklönn, bot., se Acer.
Askman, se Ask.
Askogo’n, Askogo’nier, hot., honliga
fortplantningsorgan hos Ascomyce’tes.
Askomyce’ter, se Ascomycetes.
Ask-onsdag, onsdagen efter fastlagssöndag.
Jfr Dymmelveckan.
Askospo’rer, bot., sporer bildade i en ascus
(se d. o.).
Askribe^ra, tillskriva, tillräkna. —
Askrip-tio’n, tillskrivande, tillräknande.
Asksten, miner., turmalin.
Askungen, se Cendrillon.
A’slaug {1. ÅS-), Aslög, Åslög, fornnordiskt
kvinnonamn (av a’s, gudomlig, även vit,
och laug, bad), den rena, himmelska.
Asmani’t (av sanskr. a’sman, åskvigg), kem.,
kristalliserad kiselsyrevarietet, anträffad
i meteoriter.
Asmode’us, se följande ord.
Asmo’di 1. Asmode’us (hehr. aschm.eda’i,
för-störare), äktenskapsdjävul, störare av den
äktenskapliga endräkten.
A’smund, fornnordiskt mansnamn (av a’s,,
ås, gud, samt mund, makt), den med
gudamakt härskande; enl. annan tydning:
gudagåva.
A. S. N., förk. för lat. A’nni salvato’ris
no’-stri, i vår frälsares år (d. v. s. efter Kristi
födelse).
Asofi’, (av gr. a priv. och sofi’a, vishet),
brist på visdom.
Asoka-inskrifter å klippor och pelare i
Främre Indien, ha tillkommit under
konung Asoka (259—226 f. Kr.) i
Magada-riket.
Asoma’tisk, se under följande ord.
Aso’maton, gr. (av a priv. och so’ma, kropp),
okroppslig varelse, ande. — Asoma’tisk,
okroppslig.
Asomni’, med., sömnlöshet.
à son aise, fr. (1. a sångnä’s), se Aise.
Asopo’s, gr. myt., grekisk flodgud.
Aso’pus, lat., dets. som Asopos (se d. o.).
Aso’t (gr. a^sotos, som ej kan räddas, av a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
