- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
131

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - A. S. P. ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

A. S. P.—Aspirin

131

priv. och so’zein, rädda), vällusting,
lider-1ig människa. —• Asoti’, yppighet, vällust.

A. S. P., förk. för Allmänna svenska
prästföreningen.

Asp, bot, se Populus; zooL, se Aspius.

Aspala’thum, gamla namnet på staden
Spa-lato i Dalmatien.

Aspala’t-trä, tekn., stundom namn på
aloe-ved (agalocha-trä), ibland även på s. k.
grön ebenholts.

Asparagi’n (av gr, aspa’ragos, sparris), ett
kvävehaltigt ämne i saften hos vissa
växtdelar, som utvecklats utan ljusets
inverkan, t. ex. i sparris.

Aspa’ragus officina’lis, hot,, sparris. De unga
skotten ätas kokta som en stor läckerhet.
Roten var förr officineli. Sparris
innehåller asparagi’n. — A. medeolofdes, A.
plu-mo’sus och A. Sprenge’ri, samtliga från
Sydafrika, odlas ofta i växthus och
boningsrum som prydnadsväxter.

Asparo’l, /arm., ett extrakt på sparris, som
använts vid sockersjuka.

Aspa’sia, grekiskt kvinnonamn, den
välkomna, älskvärda. Namn på en för sin
skönhet och snillrikhet ryktbar grekisk
hetär, Perikles’ väninna.

Aspe’kt {lat. adspe’ctus)y anblick,
företeelseform, synpunkt, fas; astr., tvenne
himlakroppars ställning, sedd från en tredje.

Asper, turkiskt mynt = 0,13 öre.

A’sper, lat.y ojämn, skarp, sträv. — Nec
a’spera te’rrent, lat., icke ens svårigheter
skrämma. (Welfernås valspråk.) — Per
a’spera ad a’stra, lat., genom svårigheter
till rykte, ära (eg. stjärnorna).

Aspergi’llus, lat., vigvattenskvast; bot., ett
mögelalstrande svampsläkte av gruppen
Ascomyce’tes. — A. gla’ucus (syn.
Euro’-tium), bildar ofta ett gråvitt överdrag på
vegetabiliska ämnen. — A. ni’ger m. fl.
finnas stundom parasiterande i
människans hörselgång, förorsakande en form
av lomhördhet, Mycomyringi’tis
asper-gilWna 1. Otomyco’sis a. — A. ory’zæ och
A. We’ntii, ha förmåga att försockra
stärkelse och användas i Japan och på Java
vid fabrikation av soja och brännvin.

Asperifo’liæ, Asperifolia’ceæ,
Asperifolia-ce’er, bot., syn. Boraginaceæ (se d. o.).

Asperite’t (lat. aspe’ritas), vildhet, hårdhet.

Aspermati’sm, gr., med., manlig impotens,
beroende av sädesbrist. — Asperma’tisk,
frölös.

Aspersio’n, bestänkning med vigvatten.

Asperso’rium, se Adspersorium.

Aspe’rto, ett slags biljardspel.

Asperu’go procu’mbeus, bot., paddfot, riva,
liggande, snärj klättrande ogräsväxt med
blå blommor. Fam. Boragina’ceæ.

Aspe’rula, bot., madra, myssika, växtsläkte
av fam. Rubia’ceæ. — A. azure’a,
prydnadsväxt från Kaukasus. — A. odora’ta,
myskmadra, välluktande av kumarin. Den
tyska sommardrycken "Maitrank" beredes

huvudsakligen av denna ört, som sparsamt
förekommer upp till Ångermanland. Var
förr officineli. Odlas ofta. — A. tincto’ria,
färgmadra, sällsynt i s. Sverige. Fordom
färgväxt. —■ A. orienta’lis, är en vacker
rabattväxt från Mindre Asien.

Asphalte coulé, fr. (1. asfalt kole’), metod
att asfaltbelägga gator med en massa,
bestående av asfaltsten, bergtjära, sand och
grus. — A. eomprimé, fr. (1. - kångprime’),
metod att asfaltbelägga gator med
pul-veriserad asfaltsten, komprimerad medelst
heta järnvalsar.

Aspho’delus, bot., växtsläkte av fam.
Lilia’-ceæ med vackra blommor och sockerrik
rotstock, som förarbetas till socker och
sprit. — A. a’lbus är synnerligen allmän på
ängar i Sydeuropa. — A. ramo’sus
planteras sedan forntiden på gravar i Grekland
som sinnebild av sorgen.

Aspi’c, fr. (av lat. spi’cum, lavendel), en
kött-1. fiskrätt i gelé, à la daube.

Aspidiospe’rma, bot., och Aspidiospermi’n,
kem., en alkaloid ur vit quebracho (se d. o.).

Aspidio’tus, bot., sköldlus. — Aspido’tiis, lat.,
med små sköldar (sporfrukter).

Aspidi’stra bot., som krukväxter allmänt
odlat växtsläkte av fam. Lilia’ceæ. — A.
ela’tior, allmän i boningsrum, härstammar
från Japan.

Aspi’dium, bot., ett släkte ormbunkar med
omkr. 600 arter inom tropikerna och
tempererade zonerna. De allmännaste svenska
arterna föras till undersläktena
Phego-pteris och Polystichum (se d. o.). — A.
loba’tum, uddbräken, och A. lonchi’tis,
taggbräken, äro två sällsynta svenska
arter, som emellertid ofta odlas på
stenpartier. — A. Baromez, se Barometz.

Aspido’phorus (av gr. aspi’s, sköld, och
fe’-rein, bära), zool., syn. Agonus (se d. o.).

Aspira’nt, Aspiratio’n, se under följande ord.

Aspire’ra {lat. aspira’re, eg. andas på),
uttala ett språkljud med h; söka ernå,
eftersträva. — Aspira^nt, sökande (till en
tjänst, en förmån o.d.).—Aspirant-fartyg,
expeditionsfartyg för prövning av
sjö-kadettsaspiranter. — Aspirant-officer,
officer som leder undervisning av
kadet-terna på aspirantfartyg. — Aspira’ta,
språkljud, uttalat med h, såsom bh, dh, gh
o. s. v. — Aspiratio’n, andning, andedräkt;
ett språkljuds uttalande med h, t. ex. hår
i st. f. år. — Aspirationssystem, ett
luftväxlingssystem, varigenom den
förbrukade och dåliga luften uppsuges. —
Aspi-ra’tor, fys., luftsugare, instrument för
åstadkommande av en oavbruten
luftström. Med apparaten utrönes bl. a.
mängden av vattengas i luften. — Aspiratör,
med., apparat för utsugning av en vätska
ur en härd inom kroppen utan att luften
får tillträde.

Aspiri’n, kem. farm., fabriksnamn på
Acetyl-salicylsyra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free