- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
133

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Assignera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Assignera—Assurans

133

Assigne^ra (av lat. assigna’re, påteckna),
handelst., anvisa, giva skriftlig anvisning;
på betalning 1. utlämnande av varor. —
Assigna’nt, person, som utgiver en
anvisning. — Assigna’t, anvisning på ränta av
fast egendom; den person, som av
assig-nanten anmodas att utbetala anvisningen;
ett slag:s under franska revolutionen i stor
massa utgivet sedelmynt. — Assignata^r 1.
Assignata’rie, den person, åt vilken
assig-näten skall utbetala anvisningen. —
Assig-natio’n, anvisning 1. invisning till en
fordrans utbetalande inom en viss tid.

Assimila’t, se Assimilera.

Assimilatio’n, se under följ. ord.

Assimile’ra (av lat. assimila’re, förlikna),
sammansmälta, införliva, bringa till
likhet med. — Assimila’t, organiska ämnen,
som vid assimilation bildas i gröna
växtdelar. — Assimilatio’n 1. Assimile’ring,
språkv., den ljudlag-, enl. vilken efter
varandra följande språkljud ombildas till
samma 1. liknande ljud; fysioL, den
process, genom vilken de av organismerna
upptagna näringsämnena bringas i
överensstämmelse med de förut befintliga, för
organismens liv nödvändig-a ämnena. —
Assimilationsvävnad, hot., de vävnader hos
växterna, främst de klorofyllförande i
bladen, som utföra assimilationen.

Assi^niboin-indianer, "stenkokare",
"sten-indianer" (efter bruket att koka i gropar,
uppvärmda med heta stenar), en gren av
dakotafolket i Nordamerika.

Assireta, se Asjiret.

Assi’s-domstol (av fr. assis [L assi’],
sittning), fransk domstol för avdömande av
sådana grövre brottmål, i vilka jury
användes. — I England periodiska
sammanträden i de olika distrikten av över
domstolens kringresande ledamöter.

Assfsia mi’nor, lat. (fr. cour du ba.ron),
domstol för adeln inom ett franskt baroni
under feodaltiden.

Assista’ns, Assiste’nt, se under följande ord.

Assiste’ra (av lat. adsi’stere, bistå), hjälpa,
biträda. — Assista’ns {fr. assistance) ^
bistånd, hjälp ; pantlånekontor. —
Assistanssedel, pantsedel. — Assiste’nt,
medhjälpare, biträde; underordnad tjänsteman vid
vissa ämbetsverk.

Assisti’to, italiensk benämning- på personer,
som anses kunna förutsäga vinstnumren
i de varje vecka försig-gående
dragningarna i det italienska statslotteriet.

Assmanshäuser, fint rött rhenskt vin från
byn Assmanshausen vid Rhen.

Ass moll., tonk., den molltonart, som har ass
till grundton.

Associa’beI, förenlig, sällskaplig; känslig för
inverkan.

Associated Press (Laså^sietid -), amerikansk
pressbyrå, grundad 1900, med
huvudkontor i New York och London.

Associatio’n, se under följ. ord.

Associe’ra (av lat. ad och soda’re, och detta
åter av so’dus, kamrat), förena; intaga
någon som medlem i ett bolag 1. ett
samfund. — A. sig med någon, träda i
förening 1. bolag med någon. — Associatio’n,
förening, bolag; samfund; samband. —
Idéassociatio’n 1. Associa’tio idea’rum, lat.,
det sammanhang mellan föreställningarna,
genom vilket den ena föreställningen
framkallar den andra. —
Associatio’ns-ce’ntra, delar av stora hjärnans bark, som
ha till uppgift att förbinda nervsystemets
olika delar med varandra. —
Associationspsykologer, de psykologer, som anse att
själslivets alla företeelser låta sig
förklaras medelst idéassociationens lagar. —
Associativ, som beror på idéassociation.—
Associe’rad 1. Associé, fr., bolagsman,
delägare i ett företag; lägre grad av
ledamot-skap i akademi 1. lärt samfund.

Assolema’ng 1. Assoleme’nt {fr.), skiftebruk,
växelbruk.

Assolu’to, fem. AssoIu’ta, ital., absolut,
avgjord, t. ex. primo assoluto och
primadonna assoluta, den avgjort ypperste
sångaren och sångerskan vid en teater.

Assona’ns (av lat. adsona’re, giva genljud),
metr., ofullständigt rim. — Voka’lisk
assonans består däri att i närstående
versrader slutstavelsernas vokaler men ej
konsonanter överensstämma, t. ex. orden
sköte och spöke. — Konsona’ntisk assonans,
består i att en 1. flera konsonanter efter
stark vokal äro identiska, t. ex. fyllan,
villan. — Assone’ra, metr., bilda assonans.

Assorte’ra {fr. assorti’r, av sorte, slag),
ändamålsenligt sammanställa 1. ordna;
fullständigt förse en handel med till
densamma hörande varor. — Assortime’nt,
ordnad samling; fullständigt varulager
för en viss handelsgren.

Assoupissement, fr. (Z.-issma’ng), insövande,
bedövning; sorglöshet.

Assourde’ra, fr. (av lat. su’rdus, döv),
bedöva, dämpa; målark., förläna en mildrad,
dämpad karaktär.

Assua’n-dammen, den mittför staden Assuan
vid "första katarakten" anlagda, väldiga
Nil-fördämningen, som utgör ett första led
i flodens moderna reglering för
bevattningsändamål.

Assume’ra, lat., antaga, låta gälla, uppfatta,
t. ex. en tanke.

Assumtio’n, antagande, upptagande (i
himlen) ; ett helgons dödsdag. — Assu’mtio
Christi, lat., Kristi himmelsfärd. —
As-sumtio bea’tæ Mari’æ vi’rginis, Jungfru
Marias himmelsfärd. — Assumti’o,
As-sumptiV, antaglig; antagen, förutsatt.

Assumptioni’ster, fransk munkorden, som
följer augustinordens regler.

A’ssur, Assyrien; även assyriernas
nationalgud.

Assuradör, se under Assurans.

Assura’ns {fr. assurance), försä]kring mot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0141.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free