- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
134

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Assurgens ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

134

Assurgens—Astigmatism

fara 1. skada; även tillförsikt, dristighet.

— Assuradör {fr. assuTeur)^ person, som
försäkrar någons liv 1. egendom. Jfr
Asse-kurera. — Assurans-kompani,
försäkringsbolag. — Assurans-polis, försäkringsbrev.

— Assuranspremie, försäkringsavgift. —
Assurans-spruta, eldsläckningsredskap. —
Assure’ra, försäkra mot fara 1. skada;
ställa säkerhet för.

Assurge’ns, uppstigande. — Assurge’nt, bot.,
bågformigt uppstigande.

Assyriologi’, den vetenskap som har till
föremål studiet av Assyriens och Babyloniens
kultur, historia, skrift m. m. —
Assyrio-lo’g, idkare av assyriologi.

Assy’riska språket, se Kaldeiska språket,

a. st., förk. för anförda stället.

Asta, fornnordiskt kvinnonamn, bl. a. buret
av Harald Hårdrådes moder.

A’stacus fluvia’tilis, zool., vanliga kräftan.

Astakoirt (av gr. a’stakos, kräfta, och Wthos,
sten), kräftsten; förstenad kräfta.

A’sta Pompe’ja, romarnas namn på staden
Asti.

Astaro’th (av hebr. Aschto’reth) 1. gr.
Asta’rte, sem. myt., krigs-, kärleks- och
dödsgudinnan hos fenicierna, kartagerna
och syrerna m. fl. Motsvarar grekernas
A frödi’te.

Asta^rte, se Astaroth.

Astasi’ 1. Astasi’a {gr. astasi’a, av a’statos,
orolig), med., oro; en patients oroliga
rörelser under en svår sjukdom; oförmåga
att stå. — Astasi-abasi’ (av gr. a priv. och
ha’inein, gå), med., sjukdom, som yttrar
sig i oförmåga att stå upprätt 1. gå, ehuru
ingen förlamning föreligger.

Asta’tisk, orolig, ostadig. — Astatisk
magnetnål, fys., ett system av tvenne
magnetnålar, på vilka jordmagnetismen ej har
någon vridande inverkan.

A’ste, fornnordiskt mans-, och Asta,
fornnordiskt kvinnonamn (av fornnord. åst,
kärlek), kärleksfull.

Asteato’s 1. Asteato’sis, med., fettbrist,
särskilt i underhuden.

Astefsm, gr. (av aste’ios, född i stad, av
a’sty, stad), belevenhet; talk., skenlDart
förtigande av något, som man dock
omnämner.

Aste’lia, bot., växtsläkte av fam. Lilia’ceæ.
De flesta arterna från Nya Zeeland. —
A. Ba’nksii, A. Sola’nderi, trädlin, och A.
trine’rvia, kaurigräs, finna för fibrernas
skull användning i pappersindustrien.
Andra arter odlas som prydnadsväxter.

Asteni’ (av gr. a priv. och sthe’nos, styrka),
svaghet, kraftlöshet. — Aste’nisk, svag,
kraftlös. — Astenisk feber, nervfeber.

Astenopi’ (av gr. a priv., sthe’nos, styrka,
och o’ps, öga, syn), med., svagsynthet.

Astenospermi’, med., avgång av omogna
spermatozoer.

A’ster, bot., växtsläkte av fam. Compo’sitæ.
Två inhemska arter. Hundratals arter och

former, de flesta från s. Europa och n.
Amerika, odlade som prydnadsväxter. —
A. chine’nsis, trädgårdsaster, allmänt
odlad, mångformig art. — A. lino’syris,
gull-borste, kalkhedväxt på Gotland och Öland.

— A. salicifo’lius 1. A. salfgnus, ofta kallad
höstaster, högväxt odlad, någon gång
förvildad art med små ljusvioletta korgar i
breda vippor. — A. tripo’lium, strandkil,
allmän å havsstränder.

Astereogene’sis, med., oförmåga att med
blotta känseln igenkänna föremål.

Aste’rias, zool., släkte sjöstjärnor.

Asteri’d, zool., sjöstjärna.

Asterfscus, bot., se Jerikorosen.

Aste’risk (av gr. aste’r, stjärna), stjärnlik;
som leder sitt ursprung från en stjärna.

Asterfsk (av gr. asteri’skos, liten stjärna),
anmärkningstecken i tryck och skrift; en
stjärna (*), som hänvisar till en
anmärkning under texten.

Asteri’sm (av gr. aste’r, stjärna), kallas
vissa kristalliniska kroppars förmåga att
vid genomfallande 1. reflekterat ljus
förete st järnlika strålar.

Asterocalami’tes, paleont., ett inom
devon-systemet och äldre stenkolssystemet
allmänt växtfossil.

Asterofylli’t, paleont., se Asterophyllites.

Asterordea, zool., sjöstjärnor.

Asteroi’der (av gr. aste’r, stjärna, och
e’idos, utseende), astr., småplaneterna till
antalet omkr. 1,000, mellan planeterna
Mars och Jupiter; kallas även planetoi’der.

— Asteroida’l, stjärnlik; som rör
asteroi-derna.

Astero’ma, bot., ett släkte blåssvampar. —
A. ro’sæ, bildar bruna fläckar på bladen av
odlade rosor.

Aste’roma (av lat. a’ster, stjärna), bot.,
stjärnlik. — Asteropho’rus (av gr. fo’ros,
bärare), bot., st järnbärande, med
stjärn-lika sporer.

Asterophylli’tes, paleont., allmänt växtfossil
inom stenkolsperiodens avlagringar.
Anses vara de bladbärande grenarna av de
stammar, som bära namnet Calami’tes.

Asterosklerefd, bot., se under Sklereid.

Astheni’, se Asteni.

A’sthma, se Astma. — A. noctu’rnum, lat.,
"nattlig andtäppa", detsamma som
"maran".

A’sti spuma’nte, berömt, svagt musserande
italienskt vin.

Astigma’tiker, se under följ. ord.

Astigmati’sm (av gr. a priv. och sti’gma,
punkt, styng), eg. punktlöshet; med., ett
fel i ögonen, som gör att den därmed
behäftade t. ex. på visst avstånd ser lodräta
linjer tydligt, vågräta otydligt; fotogr.,
ett fel hos objektiven, som består i att
punkterna mot bildfältets kant avbildas
som linjer, varigenom bilden blir oskarp.

— Astigma’tisk, behäftad med
astigmatism. ) ( A n a s t i g m a t i s k (se d. o.). —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free