- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
135

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Astika ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Astika—Astrofotografi

135

Astigma’tiker, person som lider av
astigmatism.

A’stika, ind. fil., se under Nastika.

Asti’lbe, bot., japanskt växtsläkte av fam.
Saxifraga’ceæ. — A. japo’nica, ofta som
krukväxt odlad buskartad växt med
vackert bladverk och vita blommor.

Asti’nger, se Asdinger.

A’stma, gr., andtäppa. — A. bronchia’le,
kramp i de finare luftrörens muskulatur
på grund av retningstillstånd i ne’rvus
va’gus. Då den astmatiska andtäppan icke
är av nervös beskaffenhet, kallas den
dyspne (se d. o.). — A. cardia’le,
hjärtsvaghet, åtföljd av högt blodtryck och
andtäppa. Jfr Angina. — Astma’tiker, en av
astma lidande. — Astma’tisk, som avser
astma. — Astma-papper, salpeterpapper,
vars vid förbränning utvecklade ångor
verka välgörande vid astma. Jfr Asthyna,

A’stolf, fornnordiskt mansnamn (av dst,
kärlek, och ülfr, ulv).

Astoma’tisk, munlös. Jfr följ. ord.

Asto’mia (av gr. a priv. och sto’ma mun),
med.y medfödd saknad av mun.

Astor, ryktbar amerikansk och engelsk
millionärsfamilj.

Asto’ret = Astaroth (se d. o.).

A’straca, lat., se Astraka.

Astræ’a, lat., se Astraia; astr., en asteriod;
zool., st järnkorall.

Astræ’us, lat, se Astraios.

Astrafobi’ (av gr. astrape’, blixt, och fo’bos,
fruktan), sjuklig skräck för åskväder.

Astraga’l (gr. astra’galos, språngbenet),
byggn., rundstav 1. pärlsnöre (lesbisk
astragal), som upptill omgiver en kolonn
och skiljer dess skaft från kapitälet;
tärning, tärningsspel.

Astraga’leæ, bot., underfamilj av fam.
Legu-mino’sæ.

Astraga’linus, bot., lik Astragalus (se d. o.).

Astra’galos, gr., 1. Astra’galus, lat., anat.,
språngbenet, ett av de största vristbenen.

Astra’galus, bot., kloärt, växtsläkte
tillhörande fam. Legumino’sæ. — Införda
prydnadsväxter äro: A. adsu’rgens, med
violettkarminröda blommor (stäpperna ö. om
Bajkalsjön), A. galegifo’rmis, med
gulaktigt vita blommor (Orienten) och A.
monspessula’nus, med rödaktiga, violetta
1. vita blommor (Frankrike, Tyskland). —
Inhemska äro bl. a.: A. alpfnus,
fjällklo-ärt. — A, arena’rius, sandkloärt. — A.
da’-nicus, strandkloärt. — A. frfgidus,
fjäll-vicker. — A. glycyphy’llus, backsöta. —
A. orobofdes, vippkloärt. — A.
penduli-flo’rus, smällvedel.

Astra’ia, gr. myt., "stjärnjungfrun", binamn
till Dike (se d. o.).

Astra’ios, gr. myt., Eos, make.

A’strak (ty. estrich, av lat. a’stracus,
stenläggning), tekn., stengolv; plattor till
golvbeläggning.

A’straka, gr., rättvisans gudinna.

Astraka’n, krusulliga fällar från en i
Ryssland m. fl. länder förekommande får-ras;
textil., tyg, som liknar sådana fällar. —
Astraka’ner, ett slags äpplen.

Astrakani’t, miner., ett magnesiummineral.

Astra’l 1. Astra’lisk, astr., som har avseende
på stjärnorna. — Astraliskt år, st järnår.

Astra’1-andar 1. St järnandar, andar, som enl.
fornösterländska trosläran besjälade varje
himlakropp; under medeltiden namn på
fallna änglar 1. avlidnas själar, som
svävade mellan himmel och jord och hade
inflytande på människornas öden,

Astra’lis, mansnamn (av gr. asteer, stjärna),
den glänsande. Därav kvinnonamnet
Astra’lia.

Astra’lisk, se Astral.

Astrali’t (av gr. aste’r, stjärna, och Wthos,
sten), tekn., en glassort med stark glans,
som användes till smycken; ett
säkerhetssprängämne.

Astra’Ikropp, enl. teosofernas lära en för
ögat omärkbar, med människans synliga
kropp förenad organism, som är den
omedelbara bäraren av människosjälen.

Astra’1-lampa, eg. st järnlampa; förbättrad
Argandsk lampa. — Astralljus 1. Astr
al-sken, astr., det sken, som under st
järn-klara nätter synes mellan vintergatans
stjärnor. — Astral-olja 1. Kejsarolja, en av
petroleums destillationsprodukter, med
högre kok- och antändningspunkt än
fotogen.

Astra’lvärlden, teosofisk benämning på
andevärlden.

Astra’ntia, bot., stjärnfloka, odlat
umbellat-släkte från s. Europa. — A. ma’jor, giftig,
roten förr använd som avförande medel.
Stundom förvildad i Sveriga.

Astrid, fornnordiskt kvinnonamn (av ast,
kärlek, och rid, frid).

Astriktio’n, hopdragning, underbindning.

Astrild (av fornnord., ast, kärlek, och eld),
nordiskt namn på kärleksguden, sannolikt
bildat av Stiernhielm.

Astringe’ra, sammandraga. Se Adstringens.

Astroca’ryum, bot., sydamerikanskt
palmsläkte med ätbara frukter. Hos flera arter
användas ved och fibrer för sin seghet. —
A. vulga’re, bot., en art i Guyana. Se
Aouraolja.

Astrocy’ter, fysioL, stjärnformade celler i
neuroglian. — Astrocyto’m, svulst i
nerv-kittet, rik på astrocyter.

Astrode’iktikon, Astrodfctum, astr., ett
instrument, genom vilket flera personer
samtidigt kunna betrakta en och samma
stjärna. Se Astrognostikon.

Astrofobi’, med., sjuklig rädsla för åskan.

Astrofotografi’ (av gr. aste’r, stjärna, och
fotografi, se d. o.), fotografiens
användande vid astronomiska observationer. —
Astrofotome’ter, se Astrometer. —
Astro-fotometri, läran om mätandet av
stjärnornas ljusstyrka. — Astrofysi’k, vetenska-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free