- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
136

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Astrofyllit ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

136

Astrofyllit—Asyndeton

pen om himlakropparnas fysiska
beskaffenhet och om de metoder, genom vilka
man söker kunskap om densamma. —
Astrognosi’, stjärnkunskap, kännedomen
om stjärnbilderna och de enskilda
stjärnornas namn. — Astrogno’stikon, ett
instrument, med vilket man på him.meln kan
finna de på globen tecknade stjärnorna. —
Astrogra’f, instrument för mekaniskt
upprättande av stjärnkartor. — Astrografi’,
stjärnbeskrivning. —• Astrola^bium,
verktyg, fordom använt till att mäta
stjärnornas höjd, numera ersatt av teodoliten (se
d. o.). —■ Astrolatri’, stjärndyrkan. —
Astrolo’g, stjärntydare. — Astrologi’,
stjärntydningskonst, den förmenta
konsten att genom himlakropparnas rörelser
och ställning kunna sluta till
människornas öden. — Astrolo’gisk, till astrologien
hörande. — Astromanti’ — Astrologi. —
Astrome’ter, instrument för uppmätande
av himlakropparnas relativa ljusstyrka.

— Astrometeorologi’, konsten att
förutsäga väderleken ur stjärnornas
ställning. — Astrono’m, person, som är
kunnig i vetenskapen om
himlakropparna. — Astronomi’, stjärnkunskap,
kännedom om himlakropparnas läge
till varandra och lagarna för deras
rörelser. — Astrono’inisk, till astronomien
hörande. —• Astronomisk ort, se
Astronomiska koordinater. — Astronomiska
årsböcker 1. Efeme’rider redogöra i siffror för
av tiden beroende företeelser på
himlavalvet. — Astronomisk månad, tiden för
ett månomlopp, en bestämd följd av dagar,
timmar, minuter och sekunder, till skillnad
från den borgerliga månaden, som består
av endast hela dagar. — Astronomiska
koordina’ter, de tvenne delar av storcirklar
på himmelssfären, som krävas för att
bestämma en stjärnas läge (ort). -—
Astronomiska tabeller visa var på himlavalvet
en himlakropp befinner sig vid en viss tid.

— Astronomiska tecken, de tecken
astronomer använda för att beteckna vissa
företeelser 1. föremål. — Astronomiskt ur,
säkert gående ur, att användas vid
iakttagelser på himlakropparna. —
Astronomiskt år, den i dagar, timmar, minuter och
sekunder angivna tid, jorden behöver för
ett omlopp kring solen, i motsats till
borgerligt år, som består av endast hela dagar.

— Astrosko’p, instrument för att
underlätta påträffandet av en viss stjärna på
himmeln. —■ Astroskopi’, betraktande av
stjärnorna genom tub. — Astrosko’pisk,
som avser observation av stjärnorna.

Astrofylli’t, miner., sällsynt rombiskt
mineral, bestående av titansyra och zirkonjord.

Astroi’d, se Hypocykloid.

Astroli’n, farm., ett medel mot migrän.

Astrophy’llum, bot., ett släkte högväxta
sump- 1. lundmossor med omkr. 20
skandinaviska arter. -

A’strum, lat. (av gr. a’stron 1. aste’r, stjärna,
stj ärnbild), stj ärna.

A-sträng, tonk., tredje strängen på violinen,
även benämnd altsträng, fjärde strängen
på altfiol och violoncell, andra på
kontra-bas, allt räknat nedifrån.

A’stur, zool., duvhöksläktet, med omkr. 60
arter i större delen av världen. — A.
ge’n-tilis 1. A. palumba’rius, duvhöken. — A.
ni’sus, se Accipiter.

Astu’rien (sp. Asturias), landskap i n.v.
Spanien. — Prins av Asturien, sedan
medeltiden titel på den spanske kronprinsen.

Asturi’ni, zool., underfamiljen Hökar av
falkfåglarna.

AstyIospo’ngia, paleont., till silursystemet
hörande släkte av havssvampar.

Astysi’, gr. (av a priv. och sty’sis, resning,
erektion), med., manlig impotens.

A su’o arbi’trio, lat., A suo placito, ital.
{1. - pla’tjitå), tonk., efter behag.

Asu’r, se Azur.

A’sura, ind. myt., makter med underbar
härskarkraft, särskilt vissa gudar.

Asuro’I, farm., ett kvicksilverpreparat för
syfilisbehandling. — Nov-asurol, liknande
preparat, som är fritt från asurolens
smärtsamma biverkningar.

Asvi’nerna, ind. myt., två i par uppträdande
gudar, som på mångahanda sätt vaka över
människornas välfärd.

Asy’l (gr. a’sylon), fristad, tillflyktsort;
försörjningsanstalt för barn 1. fattiga. —
Asylrätt, jur., rätt att giva skydd, att vara
fristad, ägdes fordom av templet, altaret,
avgudabilderna etc., sedermera av den
kristna kyrkan och främmande sändebuds
bostad. Asylrätt betecknar numera en
stats rättighet att på sitt område skydda
flyktingar från en annan stat.

A’sylum, kloster.

Asymboli’ = Asemi (se d. o.).

Asymfoni’, (gr. asymfoni’a), brist på
samklang, missljud. — Asymfo’nisk,
missljudande.

Asymmetri’, gr., bristande symmetri. -—
Asymme’trisk, som saknar symmetri (se
d. o.).

Asymme’trisk kolato’m, kew.., kolatom, som i
en molekyl av ett organiskt ämne är
förenad med fyra olika radikaler.

Asympto’t, gr. (av a priv. och sympi’ptein,
sammanfalla), geom., rät linje, som
närmar sig, men aldrig råkar en kroklinje;
bild., ett oändligt, rastlöst strävande, utan
uppnående av målet.

Asynarte’tisk (av gr. a priv. och synaWtesis,
sammanknytning), metr., i klassisk metrik
varje vers, som hade någon ofullständig
versfot i slutet av ett kolon inuti versen.

Asynde’tisk, se följande ord.

Asy’ndeton, gr., Asynde’s, retorisk figur,
som består i utelämnandet av de eljest
vanliga bindeorden mellan ord 1. satser,
t. ex, ve’ni, vi’di, vi’ci, jag kom, såg, seg-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free