Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Atonal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
Atonal—à trois crayons
binder sålunda två atomer av det
1-vär-dig-a vätet till en molekyl vatten. —
Atomi’sm, Atomisti’k, fil., läran att
alltingytterst består av atomer. — Atomi’st 1.
Atomi’stiker, person, som hyllar denna
lära. — Atomi’stisk, som bygger på
läran om atomerna. — Atomkemi’, den
del av atomfysiken, som handlar om
atomernas elektroner. — Atom-tal och
Atomtecken, kem., tal och tecken, som
anger atomvikten för ett grundämne. —
Atomteori’, kem., läran om atomerna, det
underlag, på vilket hela den kemiska
lärobyggnaden vilar. — Atomvikt, det relativa
tal, som utvisar, huru mycket ett elements
atom är tyngre än atomen av ett annat
element (väte), tagen som enhet. —
Atomvolym 1. Molekyla’rvolym, kvoten av en
kropps atomvikt (molekylarvikt), och
dess specifika vikt. — Atomvärde, se
Ato-micitet. — Atomvärme, den produkt, som
erhålles genom att multiplicera ett
elements atomvikt med dess specifika värme.
Atona’1 (av gr. a priv. och to’nos, spänning,
ton), benämning på sådan musik, som
utformats och genomförts utan hänsyn till
en bestämd tonika.
Atoni’, gr., med., förslappning i ett
sammandragande organs (t. ex. en muskels)
sammandragningsförmåga. — Ato’nisk,
för-slappad; som har sin grund i atoni.
Atopha’n, se Atofan.
Atopi’t (av gr, a^topos, ovanlig), miner., ett
rödbrunt mineral av kalkantimonat med
järn- och manganoxiduL
à tout, fr. (1. a to), "på allt’’"; trumf i
kort-^ spel. Jfr Smis a tout.
à tout hasard, fr. (1. atotasa’r), på vinst
och förlust, för varje händelse.
à tout prix, fr. (1. a to pri’), till vad pris som
helst.
Ato’xisk (av gr. a priv. och toxiko’n, gift),
icke giftig.
Atoxy’l, farm.,
natriumparaminofenylarsi-nat. Användes som medel mot
trypano-somiasis och sömnsjuka. En acetylförening
av samma ämne användes på samma sätt
under namnet arsaceti’n.
Atrabilite’t (av lat. a’tra Mlis, svart galla),
med., gallsjuka. — Atrabilä’r, gallsjuk,
mjältsjuk, hypokondrisk.
Atra’ctylis gummi’fera, hot., se
Åkarna-gummi.
Atramenta’rius (av lat. atrame^ntum, svart
ämne), bot., innehållande bläck.
Atrame’ntum, lat. (av a’ter, svart), bläck;
under medeltiden benämning på "de vises
sten".
Atra’ta (av lat. a’tritas, svarthet),
[>oL,svart-aktig.
A tre, ital., till tre (personer) ; tonk., för
tre stämmor, trestämmigt. — A tre voci
(Z. - vå’tji), 1. A tre pa’rti, to7ik.,
trestäm-migt.
Atreba’ter, galliskt folk på Cæsars tid.
Atremi’ (av gr. a priv. och tre’mere, darra),
med., sjukdomstillstånd, varvid patienten
ej kan lämna sängen, emedan varje annat
läge än det liggande förorsakar ångest och
illamående.
Atremogra’f, gr., pennhållare (till
förekommande av skrivkramp).
A tre pa’rti, se under A tre.
Atre’ptisk (av gr. a priv. och tre’fein, nära),
icke närande. — Atre’ptisk immunite’t,
med., organismens immunitet mot
svulst-Celler på grund av närvaron av
närings-hämmande antikroppar.
Atresi’, gr. (av a priv. och tre’sis, hål), med.,
medfödd 1. genom sjukdom orsakad
tillslutning av någon av kroppens öppningar
1. kanaler.
A’treus, se följ. ord.
Atre’vs, lat. A’treus, gr. sag., konung i
My-kenai, fader till Atriderna.
A tre voci, se under A tre.
A’tria co’rdis, anat., hj ärtförmaken. Jfr
A trium.
A’tria mo’rtis, kit., dödens förgårdar, de
sista dödsförebuden. Se A trium.
Atrichi’, se Athrichi.
Atri’derna, gr. sag., Atrevs’ söner,
konungarna Agamemnon och Menelaos.
Atrio-ventrikulä’r, anat., tillhörande såväl
förmak som kammare hos hjärtat.
A’triplex, hot., växtsläkte tillhörande fam.
Chenopodia’ceæ.—A. horte’nse,
trädgårds-målla, odlad. — A. latifo’lium, spjutmålla.
— A. pa’tulum, gårdmålla,
A’trium, pl. A’tria, lat., vardagsrum hos de
forna romarna; förgård i gammalkristna
basilikor; med., förmaket i vardera hj
ärthalvan. Jfr Atria.
A’tro-coeru’Iicum, hot., svartblå. —
Atro-fu’sca, hot., svartbrun. — Atro-purpu’rea,
hot., svartröd. — Atro-ru’fus, hot.,
svartröd. —• Atro-tomento’sus, hot., svartluden.
— Atro-vi’rens, hot., svartgrön.
Atrocite’t (lat. atro’citas), grymhet,
ohygglighet.
Atrofi’, gr. {eg. brist på föda, av a priv. och
trofé’, föda), med., avmagring, avtyning;
tvinsot; försvinnande av kroppsdelar,
oftast på grund av rubbningar i
ämnesomsättningen. — Enkel atrofi föreligger,
om organen endast avtaga i omfång, men
i övrigt bibehålla sina egenskaper. —
Nu-me’risk atrofi föreligger om organen
avtaga i antal. — Degenerati’v atrofi
föreligger om organen degenerera, d. v. s.
försämras. — Indurati’v atrofi föreligger om
organen samtidigt med degenerationen
skrumpna och hårdna. — Pedatrofi, atrofi
hos barn. — Senil atrofi, åldersatrofi. —
Atrofie’ra, tvina bort., — Atrofi’sk 1.
Atro-fie’rad, borttvinande.
à trois, fr. (1. a tråa’), på tre man hand.
à trois crayons, fr. {1. a tråa’ kräjå’ng),
målark., handteckning med svart, röd och
vit krita.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
