- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
142

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Attraction ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

142

Attraction—Audiatur et altera pars

Attraction, eng. (1. äträ’cksjön),
dragningskraft, lockbete.

Attrahe’ra, lat.y draga till sig; locka. —
Attraktio’n, dragning, lockelse; lockbete;
fys.y tvenne kroppars tilldragande
inverkan på varandra. ) ( R e p ii 1 s i o n. —
Attraktionskraft, fys., dragningskraft.
Bland attraktionskrafterna märkas:
gravitation, kohesion, adhesion och kemisk
frändskap.

Attraktiv, Attrakto’risk, lat., tilldragande.

Attra’pp, fr., fälla, puts, skälmstycke;
hjälpmedel för taskspelare; omslag,
föreställande något visst föremål, vari en gåva
döljes. Krig sv., modell, som begagnas vid
övningar. — Attrappe’ra, fånga i fälla; få
fatt i, träffa; noga efterlikna; lura, listigt
bedraga.

Attribue’ra (lat. attribu’ere), tilldela,
tillskriva, tillägna. — Attribu’t, egenskap,
som tillägges en person 1. sak; sinnebild,
som utmärker en egenskap; språkv., den
bestämning, som omedelbart tillägges ett
substantiv. Jfr Symbol. — Attributi’v,
till-lagd, tillfogad. — Attributiv
satsförkortning, språkv., en satsförkortning, i vilken
ett substantiv, adjektiv 1. particip, brukat
som attribut, ersätter en bisats.

Attri’tio co’rdis 1. Attritio’n, lat., enl.
katolska kyrkoläran den hjärtats
förkros-selse, som kommer av fruktan för straff.
Jfr Kontrition.

Attritio’n, fys., gnidning. Jfr föreg. ord.

Attua’rier, forngermanskt folkslag.

A’ttundaland, ett av de tre urgamla
folklan-den i Uppland.

Attung (lat. octona’rius), eg. åttondel;
gammal jordenhet i Ostgöta lagsaga.

Attungsbol, ett medeltida jordvärde på
Åland.

Atum, egypt. myt., form av solguden,
symboliserande den nedgående solen, i motsats
mot R a.

Atypi’, gr. (av a priv. och ty’pos,’ prägel,
form), med., oregelbunden
sjukdomsperio-dicitet.

Aty’pisk feber, feber med oregelmässigt
förlopp.

A’tys = Attis (se d. o.).

A. U., förk. för A’nno Vrbis, i stadens
(Roms) år.

Au, kem., atomtecken för guld (lat. a’urum).

Aubade, fr. (1. åba’d, av aube, lat. a’lba,
morgongryning), gryningssång,
morgonmusik; lyrisk form odlad av trubadurerna;
under 1600- och 1700-t. namn på en
instrumental musikform. )( Serenad,
aftonmusik.

Aubagne-vin (1. åba’nj-), ett starkt, rött vin
från Provence.

Aubain, fr. (1. åbä’ng, av lat. alba’nus, född
annorstädes, invandrare), främling,
utlänning.

Aubaine 1. Aubainage, fr. (1. åbä’n, åbäna’sj,
mlat. albinagium, se föreg. ord), arv efter

en i ett främmande land avliden person;
danaarv. — Droit d’aubaine (1. dråa’ -,
nilat. jus albina’gii), statens rätt till
sådant arv, hemfallsrätt (numera
upphävd).

Aubarrète (1. åbarrä’t), ett Bigorre-vin.

Aubigny-vin (1. åbinji’-) rött vin från
trakten av Marne.

A’ubeltryck, en av tyske ingenjören Aubel
uppfunnen metod att reproducera
gravyrer och teckningar.

Auberge, fr. (1. åbä’rsj), härbärge, värdshus.

Au-besoin, fr. (1. k bösåä’ng), i nödfall,
franska formeln för nödfallsadress å växlar.

Aubépine (1. åbepi’n), se Anisaldehyd.

Aubrie’tia, bot, som prydnadsväxter odlat
släkte av fam. Crucijeræ. — A. deltoide^a
och A. purpu’rea ha violblå blommor, som
slå ut tidigt på våren.

Auburnska systemet (1. å’börn-) 1.
Tystnadssystemet, det fängelsesystem, enl. vilket
fångarna om dagen under absolut tystnad
arbeta i gemensamhetsverkstäderna och
om natten instängas i cell.

Aubusson-mattor (1. åbysså’ng-),
sammets-liknande mattor från Aubusson i franska
departementet Creuse.

A. U. C., förk. för A’nno u’rbis co’nditæ, 1.
Ab u’rbe co’ndita, efter stadens (Roms)
grundläggning.

Aucassin och Nicolette (1. åkassä’ng och
nikåle’t), en av de vackraste franska
medeltidssagorna.

Auche’nia-hår, alpackaull.

Au contraire, (1. å kongträ’r), tvärtom.

Auct., förk. för A’uctor, se Auktor.

Au courant, fr. (1. å kora’ng), under löpande
termin, till gångbart pris. Vara au
courant med något, följa med (t. ex. en
vetenskap).

A^uctor, se Auktor. — Auctor intellectua’lis,
lat., anstiftare.

Aucu’ba iapo’nica, bot., japansk buske (fam.
Corna’ceæ) med gulbrokiga blad, ofta
odlad som krukväxt i boningsrum.

Aucupa’ria (av lat. aucupa’tio, fågelfångst),
bot., användbar till fågelfångst.

Aud, fornnordiskt mansnamn. Se Öde.

Auda’cem fortu’na juVat, lat. ordspr., lyckan
står den djärve bi.

Auda’cter calumnia’re, se’mper a’liquid
hæ’ret, lat., förtala blott djärvt, det hänger
alltid något vid (på latin översatt yttrande
av den grekiske författaren Plutarchos
i hans skrift "Om smickrare").

Aude 1. Audi, mansnamn, se Öde.

A’ude sa’pere, lat., våga att vara vis.

Audgils, dets. som Adils (se d. o.).

Audhu’mbla 1. Audhu’mla, se Ödhumla.

Audia’ner, kyrkoh., svärmisk sekt,
uppkommen 4 4:e seklet och uppkallad efter sin
stiftare, syriern Audius (Udo).

Audia’tur et altera pars, lat., man höre även
den andra parten (motparten).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free