- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
143

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Audiencia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Audiencia—Augustalèö

143

Audie’ncia, èp., förr ett slags överdomstolar
i Spanien och Sydamerika.

Audie’ns (lat. audie’ntia, påkörande, av
audi’re, höra), företräde (som en regent 1.
högre ämbetsman giver en underordnad);
bevilja, erhålla audiens, lämna, erhålla
företräde.

Audifo’n 1. Audiofo’n (av lat, audi’re, höra,
och gr. fone’, stämma, röst), apparat, som
genom att överflytta
molekylarvibra-tionerna (ljudvågornas dallringar) till
tänderna, underlättar ljuduppfattningen
hos personer med svag hörsel.

Audiome’ter, gr., fys., hörselmätare.

Audion, elektrotekn., en art vakuumrör.

Audition colorée, fr. (1. ådisiå’ng kålåre’),
psyk., det förhållandet, att en del
människor sammanställa vissa hörselsensationer
med vissa bestämda färger.

Auditi’v, se Auditus.

Audi’tor, pl. Audito’res, lat., åhörare. —
Audito’rium, lärosal, hörsal; åhörarekrets.

Audi’tus, lat., hörsel. — AuditiV, tillhörande
hörselorganet; förmedlad genom hörsel.

Auditö’r, lat., rättslärd bisittare i en
krigsrätt; juridisk tjänsteman vid ett
regemente, en kår 1. en av flottans stationer.

Auerbachi’t, miner., en förening, som består
av delvis sönderdelad zirkon.

A’uerbachs Keller, ty., Auerbachs källare,
enl. sägnen skådeplats för många av
Fausts äventyr och rykbar genom Goethes
drama, är belägen i det s. k. Auerbachs
hof i Leipzig, uppfört av läkaren och
senatorn Auerbach omkr. 1530 ; komposition av
G. Wennerberg till Goethes text.

A’uerbachs ple’xus, fysioL, nervfläta mellan
längs- och ringmuskelskiktet i tarmen.

A’uerbelysning, se Auers glödljus.

A’uermetall, legeringar av cerium o. a.
sällsynta jordmetaller med järn. Se
Auer-stenar.

A’uernät, glödstrumpor i Auers glödljus (se
d. o.).

A’uers glödljus, en av österrikaren Auer von
Welsbach uppfunnen glödkropp
(glödstrumpa), sammansatt av zirkon jord,
magnesia m. m., som, insatt i en Bunsens
brännare, utstrålar ett intensivt ljus.

A’uerstenar, stift av pyrofora legeringar i
vissa tändapparater.

Au falt, fr. (1. å fä), hemmastadd, väl
underrättad.

Au fond, fr. {1. k fång), i själva verket. Jfr
A fond.

A’ufsatzplatten, ty., krigsk.,
uppsättningsskivor, som fästas ovanpå siktskåran.

Auf wiedersehen, ty. (1. - vi’der-), vi återses
— Au revoir (se d. o.).

Auge, gr., Auge’a, lat., myt., "den strålande",
en av Athenas prästinnor.

Auge’as, se Augias.

Auge-rasen, fr. (1. åsj-), en av den
normandiska boskapens två huvudraser.

Augi’as, gr. myt., konung i Elis, ägde
ofantliga hjordar, vilkas på 30 år icke rengjorda
stall Herkules genom att leda två floder in
i detsamma på en dag rensade. —
Augias-stall, bildl.j mödosamt, oangenämt arbete;
hög grad av moraliskt förfall.

Augi’t (av gr. avge’ glans), miner., ett
mörkgrönt, starkt glänsande mineral, bestående
av kiselsyrade salter av kalcium,
magnesium, aluminium och järn. — Augit-porfyr,
bergart av grågrön 1. grönsvart färg,
inneslutande augitkri ställer. —
Augit-syenit, petrogr., ett slags syenit, vari
horn-bländet ersatts av augit.

Augm., förk. för Augment (se följ. ord).

Augme’nt {lat. augme’ntum, av auge’re, öka,
föröka), tillökning, tillsats; hemmansdel,
anslagen till understöd vid
rustningsskyldighetens utgörande; även
augments-hemman; språkv., vokaltillökning 1.
vokalförlängning i vissa indo-europeiska språk
för utmärkande av förfluten tid. —
Aug-mentatio’n, förstorande, förökning. —
Augmentati’v, med stegring i betydelsen.

Augsburgarbete, förr mycket vanliga
arbeten i 13-lödigt silver från Augsburg,
stämplade med stadens vapen (en
grankotte).

Augsburg-i’nterim, av kejsar Karl V vid
riksdagen i Augsburg 1548 framlagd
religionsstadga, genom vilken han hoppades
bilägga striden mellan katoliker och
protestanter.

A’ugsburgska bekännelsen (Confe’ssio
augu-sta’na), den första och förnämsta av den
evangelisk-lutherska kyrkans symboliska
böcker. Framlades i Augsburg 1530 för
riksdagen. — A. bekännelsens försvar
(apologi’), den andra av den
evangelisklutherska kyrkans bekännelseskrifter,
antagen 1532.

A’ugur, pl. Augu’rer, lat. (av a’vis, fågel),
hos romarna person, som spådde av
fåglars flykt och läten; spåman;
tecken-tydare. Cicero yttrade en gång att han
icke fattade, huru två teckentydare kunde
mötas utan att le (åt hopens vördnad för
deras konst). Därav uttrycken:
’^Augurer-na le’’ 1. ’’augur-löje’’ för de invigdas
hemliga samförstånd gentemot de oinvigda. —
Augura’le 1. Augurato’rium, lat., den plats
inom ett fornromerskt läger, där auspicier
inhämtades. — Augure’ra, spå, profetera.
— Augu’rium, järtecken; förutsägelse. —■
Augur-löje, se Augur.

A’ugust och Augu’sta, latinskt mans- och
kvinnonamn (av Augustus), hög, härlig,
majestätisk, gudomlig. Under romerska
kejsartiden var Augusta, "den
vördnadsvärda", en titel, som tillades kejsarens
gemål, dotter, mor 1. syster, och som
motsvarade uttrycket kejserligt majestät,
kejserlig höghet. Jfr Augustus.

Augusta’ler, italienska guldmynt från 1200-t.

Augusta’les, lat., prästkollegier i de romer-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:41:27 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free