Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Aurantia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aurantia—Aurum
145
gult, till färgning av bomull och papper
brukat ämne. Användes i fotografien till
ljusfilter.
Aura’ntia, kem.y en orangefärgad anilinfärg..
— Aurantia-kaisergelb, en gul anilinfärg,
kejsargult.
Aurantia’ceæ, hot., växtfamilj av ordn.
Tere-hinthinæ. Ständigt grönskande träd och
buskar. Viktigaste släktet är Ci’trus,
orangesläktet.
Auranti’acus, -a, -um, hot., brandgul. —
Aura’ntius, -a, -um, hot., orangefärgad.
Auranti’n, kem., den flyktiga oljan av Pi’nus
sahinia’na i Kalifornien.
Aura’ntium, lat., pomerans.
Aura’ta, Aure’a, -um (av hot. a’urum, guld),
hot., guldfärgad, guldgul.
Aura’ter, kem., guldsalter.
Aurati’n, dets. som Koniferin (se d. o.).
A’urboda, nord. myt. Gullveig, jätten
Gymes hustru och Gerds moder.
A’urea bu’lla, lat., gyllene bullan. Se under
Bulla. — A. chersone’sus, guldhalvön,
forntida namn på halvön Malakka. — A.
me-dio’critas, lat., den gyllene medelvägen
(uttryck, först brukat av Horatius i ett
av hans oden).
Aurea’tum, det latinska namnet på
Ingol-stadt.
Aurèle (1. årä’l), franskt mansnamn, bildat
av det fornromerska namnet Aure’lius (av
a’uTum, guld), den gyllene. Därav
kvinnonamnen Aure’lia och Aurélie {1. åreli’).
Aure’lia, zool., se Medusa.
Aure’lia, romarnas namn på Orleans och
Baden-Baden. — A. allo’brogum, romarnas
namn på Genève.
Aurélien (1. åreliä^ng), franskt mansnamn,
bildat efter Aurelia’nus ~ Aure’lius.
Aure’ola, strålkrona, helgongloria; meteor.,
regnbågsfärgade ringar omkring skuggan
av en persons huvud, när personen i fråga
befinner sig i av solen belyst dimma; fys.,
rödaktigt sken omkring gnistan från en
induktionsapparat. Se f. ö. följ. ord.
.iuréole, fr. (1. åreå’l, av lat. aure’ola, av
a’ureus, gyllene), strålkrans, helgongloria.
Jfr Gloria.
.’Vureoli’n, se Primulin.
A^ures (Z. år), textil., ett slags franska
klä-desartade yllevävnader.
A’ureus, lat., eg. gyllene; guldmyntet i Rom
under äldre kejsartiden.
Au revoir fr. (1. å rövåa’r), farväl till
härnäst ; vi ses igen.
A’urgelmer, se Örgelme.
A’urgjafa, se Örgjafa.
Auri’comus (av lat. a’urum, guld, och co’ma,
hår), hot., gullhårig.
Auri’cula (av lat. a’uris, öra), litet öra; hot.,
öronört. — Auricula’tus, hot., småörad.
— Aurisca’lpium, lat., hot., örslev. —
Auri’ta, hot., med öron (stipler).
Auri’cula, anat., ytteröra, öronmussla. — A.
co’rdis, hjärtöra.
10. — Ekhohrn, 100,000 främmande ord. l
Auriculari’eæ, hot., en klass
protobasidsvam-par.
Aurifikatio’n, med., tandfyllning med guld.
Aurifla’mma, se Oriflamme.
A’uriföreningar, kem., föreningar svarande
mot guldtrioxid.
Auri’ga, lat., kusken vid de fornromerska
kappkörningarna; astr., "körsven’^ namn
på en konstellation på n. stjärnhimmeln.
Aurignacien, fr. (Lårinjasiä^ng), 1.
Aurignac-perioden, arkeol., en epok under den äldre
stenåldern. — Aurignacrasen {1.
årin-ja’kk-), den människoras, som uppbar
aurignac-periodens kultur.
Auriklori’d, kem., guldklorid, klorguld,
användes till tonbad inom fotografien.
Auri’kel, hot., se Primula.
AurikulaY (av lat. a’uris, öra), hörande till
örat.
Aurikula’rkonfession, lat., skriftermål i
katolska kyrkan.
Auri’n, korallingult, en oftast giftig
anilinfärg. Röd aurin kallas även He’rha
cen-ta’urii mino’ris.
Auripigme’nt, se Aurum pigmentum, under
Aurum.
Auripunktu’r, se Paracentes.
A’uris, lat., anat., öra. -—■ A. exte’rna,
ytteröra. — A. inte’rna, inneröra.
A’uri sa’cra fa’mes, lat., "den förbannade
hungern efter guld", ett uttryck hos
yer-gilius.
Auriska’lp, med., örslev, öronrensare.
Aurisko’p, lat.-gr., instrument för
undersökning av örat.
A’uroföreningar, kem., guldföreningar,
svarande mot guldmonooxid.
A’urojodi’d, kem,., jodgult, guldjodur,
användes förr i medicinen mot syfilis.
Aurona’lsvart, kem., ett svart
svavelfärgämne.
Auro’ra, lat. {gr. i7’os), morgonrodnad; rom.
myt., morgonens gudinna; vittert sällskap
i Åbo under 1770-t. — A. austra’lis, syd-1.
australsken, ett norrskenet motsvarande
fenomen på s. halvklotet. — A. borea’Iis,
norrsken. —■ A. mu’sis ami’ca, lat.,
ordspråk: morgonstund har guld i mund.
Auro’ra-förbundet i Uppsala, sällskap till
"vitterhetens odling", stiftat av Atterbom
1807, upphörde 1810.
Auro’ra-olja, Danforth-olja 1. Petroli’n,
ut-göres av de lättflyktigaste delarna av
petroleumbensin.
Aurore, fr. (1. årå’r; se Aurora),
kvinnonamn. — TAurore, daglig parisisk
morgontidning, som blev mycket bekant under
Dreyfusprocessen, emedan Zola däri
publicerade sin ryktbara anklagelseskrift
"J’ac-cuse" till republikens president och
därmed föranledde revisionen.
Auru’go, lat., gulsot.
A’urum, lat., guld. — A. chIora’tum,
auri-klorid (se d. o.). — A. folia’tum, bladguld
(äkta). — A. fu’lminans, knallguld. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
