- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
146

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Aurunker ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

146

Aurunker—Aut Cæsar aut nihil

A, hydrochlora’tum, A. hydrochlo’ricum,
A. muria’ticum, auriklorid (se d. o.). —
A. mosa’icum 1. A. musi’vum, musivguld,
på torra vägen beredd tennbisulfid. —
A. parado’xum, tellur. — A. pigme’ntum,
guldfärg, gul svavelarsenik. — A.
stanno-precipita’tum, guldpurpur.

Auru’nker, fornitaliskt folk.

Aurvandel, se Örvandel.

A’urvangr, se Örvang.

A. U. S., förk. för A’ctum ut su’pra, givet och
beslutat som ovan skrivet är.

à usance, se A uso.

A’usbruch, ty. (av aushrechen, utbryta),
utmärkt ungerskt 1. rhenskt vin, pressat av
de bästa druvorna. Se Tokajvin.

Aus den Augen, aus dem Sinn, ty.y "borta ur
åsyn, borta ur hågen". Jfr Out of sight,
out of mind.

Aus der tiefe seines Bewusstseins, ty.
(1. a’os där tife sa’jnes bevo’sstsajns), "ur
djupet av sitt medvetande", uttryck, som
brukas ironiskt om tvärsäkra uttalanden
i frågor, där den talande saknar
fackkunskap 1. erfarenhet.

Au sérieux, fr. (1. å seriö’), allvarligt, på
allvar.

Ausgleich, ty., förlikning, kompromiss; i den
forna österrikisk-ungerska monarkien
gängse beteckning för tidvis gällande
överenskommelser mellan rikshälfterna 1.
motsatta partier inom dessa.

Ausker, galliskt folk på Cæsars tid.

Auskragung, ty.y utkragning (se d. o.).

Auskulta’nt, AuskuItato’risk, se under följ.
ord.

Auskulte^ra {lat. ausculta’re, lyssna, av
a’uris, öra), höra på, övervara en
domstols förhandlingar; med., medelst hörseln
utforska vissa sjukliga 1. naturliga
förändringar i människo- 1. djurkroppen. —
Auskulta’nt, åhörare; tjänsteman, som får
åhöra ett ämbetsverks förhandlingar, men
ej deltaga i besluten; nyss anställd
tjänsteman. — AuskuItatio’n 1. Auskulte’ring,
med., undersökning av en kroppsdel
medelst hörseln. — Auskultato’risk, som hör
till auskultation.

Auslaut, ty., se Utljud.

Auslese, ty. (av auslesen, utsöka, utvälja),
god vinsort, pressad av särskilt utsökta
druvklasar. Jfr Ausbruch.

a u’so, ital., à usance, fr. (1. - ysa’ngs),
handelst., "enl. bruket", så lång tid som
på platsen får förflyta från en växels
uppvisande, tills betalning sker. — A deux
usances 1. a uso do’ppio, på dubbelt så
lång tid som vanligt.

Auso’ner, fornitaliskt folk.

Auso’nia, poetiskt namn på Italien.

Auspi’cier, se följ. ord.

Auspi’cium, lat., pl. Auspi’cia 1. Auspi’cier,
spådom; järtecken, förebud, t. ex. lyckliga
auspicier; skydd, styrelse, ledning, t. ex.
under någons auspicier.

Aussiger, ett böhmiskt vin.

A’uster, lat. {gr. no’tos), romarnas
benämning på sunnanvinden. — Austra’1 1.
Austra’lisk (lat. austra’lis), sydlig.

Austère, fr. (1. åstä’r, av lat. auste’rus),
sträng, sträv. — Austerite’t, stränghet,
strävhet.

Austra’l, se under Auster.

Australe’n, tekn., namn på engelsk och
amerikansk terpentin.

Austra’lier, invånare i Australien.

Austra’lisk, se Auster.

Austra’lisk arrowrot, se Arrowrotstärkelse.

Austral]iska språk, de språk, som talas av
Australiens urinvånare.

Austra’liska statsförbundet, federativ
sammanslutning mellan de brittiska
kolonierna i Australien.

Australi’ter, geol., tektiter (se d. o.) från
Australien.

Austra’lnegrer, oegentlig benämning på
Australiens urinvånare.

Austra’1-sken, se Aurora Australis.

Austra’sien, ö. delen av frankiska riket. Jfr
Neustrien.

Austre, se Östre.

A’ustria, lat, ö. delen av longobardiska riket
i n. Italien. Jfr Neustria; även latinska
namnet på österrikiska kejsardömet.

Austrfaeum, bot., österrikisk.

A’ustriæ est impera’re o’rbi unive’rso, lat.,
Österrike skall härska över hela världen
(tolkning av kejsar Fredrik III :s
valspråk: A — E — I — O — U).

Austrlo’nd, Austrri’ki, fornnord. geogr. =
Austrvegr (se d. o.).

Austrvegr, fornnord. geogr., österväg,
länderna ö. och s. om Östersjön.

Austråt {no. Austraat), herresäte vid
inloppet till Trondhjemsfjorden, som under
medeltiden ägdes av flera bland Norges
främsta ätter. Mest bekant genom Ibsens
drama "Fru Inger till Östråt".

Aut., förk. för Auctor, se Auktor.

Auta’n, farm., en blandning av
paraformal-dehyd och metallsuperoxider. Avger vid
vattenbegjutning ångor av formaldehyd o.
användes därför som desinfektionsmedel.

Auta’rk, se under följ. ord.

Autarki’ (av gr. autos, själv, och a’rchein,
härska), envåldsstyrelse. — Auta’rk,
självhärskare.

Autarki’ (av gr. auto’s, själv, och arke’in,
vara nog), självförnöjsamhet;
självförsörjning (särskilt om länder, som söka
undvika all import).

Autatrygi’ (av gr. auto’s, själv, och tryga’n,
inbärga), hot., självsterilitet, säges
föreligga hos växter, som ej sätta frukt, om de
befruktas med pollen från en blomma på
samma individ. En sådan växt kallas även
A dynama’ndrisk.

Aut — aut, lat., antingen — eller.

Aut Cæ’sar aut ni’hil, lat., antingen kejsare
1. intet; allt 1. intet (Cesare Borgias val-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free