- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
154

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - Azorella ... - B

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

154

Azorella—Babemba

Azore’lla, hot., växtsläkte av fam.
UmbelW-feræ, inom antarktiska området och
Anderna. Växterna bilda fasta, tuvlika
dynor, som för sin hartsrikedom användas
till bränsle. Hartset, bolaxgummi,
användes inom medicinen.

Azotoba’kter, bot., grupp bakterier med
förmåga att upptaga och binda luftens fria
kväve. Jfr Anilit.

Azotoge’n, kvävealstrande.

Azotome’ter, kem., en apparat för
kvantitativ bestämning av ammoniak.

Azotämi’, med., ökad rest av kväve i blodet.

Azo-ullblått, se Viktoriaviolett.

Azte’ca, zooL, ett släkte bladskärande myror.

Azte’ker, namn på infödingarna i Mexiko,
vid den tid, då landet upptäcktes av
européerna. — Aztek-huvud, en form av
mikro-cefali (se d. o.).

Azuce’na, en gammal, hämndlysten
zigener-ska i operan Trubaduren av Verdi.

Azule’jos, sp. (1. -sjås), glaserade
fajansplattor till dekoration av spanska
husfasader.

Azuli’n, fenylblått, blått färgämne.

Azumbre, gammalt spanskt vinmått = 2 1.

Azu’r, arab., himmelns blå färg; lasursten.

Azurblått = Ultramarin (se d. o.).

Azu’rgra’nula 1. Azurkornighet, korn i
lymfocyter, som färgas av azurblått.

Azuri’t 1. Kopparlasu’r, miner., vackert, blått
mineral, bestående av basiskt
kopparkar-bonat.

A’zygos, anat., oparig.

Azylienkulturen, se Azilien.

Azymi’ter (av gr. a priv. och zy’me, surdeg),
kristna, som vid nattvarden begagna
osyrat bröd. Så benämndes urspr. de romerska
katolikerna av de grekiska kristna, vilka
begagnade syrat bröd. Jfr Prozymiter.

Azymo’l, medel för hud- och munhygien. —
Azymol-sti’mulus, hårmedel.

B.

B, förk. för Ba’lneum, bad; Balsamum (se
d. o.); Ba’sso, bas; Bea’tus 1, Bea’ta, den
salige 1. den saliga, bo’nus, god.

B, fys., i areometriska uppgifter = Baumés
skala.

B, handelst., på värdepapper (med bifogat
serietal) betecknar en andra emission; som
varubeteckning näst bästa 1. näst grövsta
sort.

B, herald., blå.

B, kem., atomtecken för Bor.

B betecknar i logiken predikatet i en sats,
vars subjekt betecknas med A.

B är elfte tonen i kromatiska skalan, den
ett halvt tonsteg sänkta tonen h.

B som symboliskt tecken betecknar det andra
i ordningen; som betyg numera det tredje
i ordningen {godkänd).

B på mynt angiver, att myntet präglats på
rikets andra myntningsort. Så t. ex
betecknar B på franska mynt Rouen, på
österrikiska Kremnitz, på preussiska
Hannover (fordom Breslau), o. s. v.

b, förk. för be’ne, väl; bi’xit i st. f. vi’xit,
han 1. hon levde.

Ba-, betecknar språk i afrikanska ord. Jfr
M’-, U- och Wa-.

B. A., förk. för Bachelor of Arts (se d. o.).

Ba, kem., atomtecken för Ba’rium.

b. a., förk. för bo’nis auspi’cies 1. bonis
a’vi-bus. Se Bonus.

Baal {hebr. ha’al, herre, härskare, den
mäktige; babyl. Bel), namn på den högste
guden hos fenicier, kanaaneer o. a.
väst-semitiska folk. Varje ort hade sin baal. —
Baal-boit, förbundsbaal, dyrkades i Sikem.
— Baal-hamma’n, solguden. — Baal-por,
dyrkades på berget Peor i Moab. — Baal-

sjamaji’no, himmelsbaal, var en regngud.

— Baal-zbub, flug-baal, dyrkades av
fili-steerna. Jfr Beelzebub.

Baalbek, "dalens herre", forntida stad i
Syrien, grekernas Helio’polis (solstaden) var
i forntiden huvudorten för Baalsdyrkan.

Baar, se Bahar.

Baastarden, holl. (1. ba’st-), det holländska
namnet på bastards (se d. o.).

Ba’b, arab., pers. port, dörr. — Bab el
Man-deb (eg. tårarnas port), inloppet till Röda
havet emellan Arabien och Afrika. —
Bab-i-åli, Bab-i-humajün, höga porten.

Baba, pers. och turk., fader. Motsvarar efter
ett namn arabiskans sjeik, t. ex. Ali-baba.
—• Baba-Chan, furstens fader.

Baba, ry., ett slags ryska och polska bakelser.

Ba’ba, Ba’ba-Ja’ga, slav. myt., naturens
urmoder, framställes som en gammal ful
häxa, vilken flyger genom luften i en
järnmortel.

Baba’co, bot., se Carica.

Babaku’ten, zool., en art indri.

Ba’bar 1. Ba’bur, arab., pers., lejon, tiger.

Ba’bbits-metall, en antifriktionsmetall, som
vanligen består av 10 delar tenn, 1 del
koppar och 1 del antimon.

Ba’bel, hebr., staden Babylon; fig.
förvirring, förbistring; yppig, sedeslös storstad.

— BabyIo’nisk, till Babylon hörande; fig.
förvirrad. — Babyloniska fångenskapen,
judarnas ungefär 70 år långa fångenskap
i det babyloniska riket. — Påvarnas
babyloniska fångenskap, påvarnas nästan lika
långa vistelse i Avignon (1309—77).

Bab-el-Mandeb, se Bab.

Babemba, afrikansk folkstam mellan sjöarna
Njassa och Bangveolo.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free