- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
157

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bacon ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bacon—Baggala

157

bakom, och wood, skog), pL, urskogar och
obebodda landsträckor i v. delen av
Nordamerika; därav backwoodsmen, pL,
kolonisterna därstädes; bygdbrytare.

Bacon, eng. (1. bä’ikn), för engelsk marknad
avsett, lätt saltat och rökt fläsk, bestående
av kroppshalvor utan huvud, bogar och
extremiteter.

Bacon-teorien (eng., 1. be’kön-), den
fantastiska åsikten att filosofen och
vetenskapsmannen Francis Bacon skulle vara
författare till Shakespeares dramer i st. f.
"William Shakespeare.

Bacte’ria, zooL, ett insektsläkte, som på
grund av sitt utseende fått namnet
Vandrande blad.

Bacte’rium merismopedioi’des, en vid
potatissjuka verksam bakterie. — B. prodigio’sum,
se Blödande bröd.

Ba’ctris, bot., sydamerikanskt palmsläkte. —
B. specio’sa (syn. Guilie’lma)^ odlas för
sina aprikosliknande frukter, pupii’nha,
av amasonindianerna.

Bactry’llium, påle ont., en liten stavformig
organism, karakteristisk för olika etager
av trias och jura.

Bactrylo’bium, bot, se Cassia.

Baculftes, paleont., fossil armfoting inom
kritsystemet.

Ba’culus, lat., stav. — B. episcopa’lis 1.
pastora’lis, biskopsstav, kräkla.

Badaud, fr. {1. baddå’), begapare, okritisk
beundrare. — Badaudage {1. -a’sj) 1.
Badauderie (1. -öri’), ett med kritiklös
beundran förenat begapande.

Badda’m, ett slags bittermandlar, som i
Indien användas som skiljemynt.

Baddeleyft, miner., ett zirkoniummineral.

Bade’nsare, invånare i Baden. — Bade’nsisk,
från Baden. —■ Bade’nsiska, kvinna från
Baden.

Badia’nfrön, farm., frön av stjärnanis.

Badin, fr. {l. badä’ng), lekfull, skämtsam;
skämtare, gyckelmakare. — Badinage {1.
badina’sj) 1. Badinerie {1. -öri’), skämt, lek,
tokeri. — Badine^ra, skämta, gyckla. —
On ne badine pas avec Tamour, fr. (1. ång
nö badi’n pasavä’ck lamo’r), ordspr., man
leker ej (ostraffat) med kärleken. Namn
på ett drama av den franske författaren
Alfred de Musset.

Ba’dius, -a, lat., bot., kastanjebrun.

Ba’dminton, sportt., fjäderboll, ett slags spel,
som påminner om lawntennis; dryck av
kryddat rödvin.

Badnjak, julsed bland sydslaverna: en
avhuggen trädstam begjutes med vin och
uppbrännes under vissa ceremonier.

Bados, fr. (Z. -då’), ett slags röda
Bordeaux-viner.

Badsvamp erhålles av havssvampar av
släktena Euspo’ngia och Hippospo’ngia

Baduvi, folkstam på Java.

Badymetri’, gr., djupmätning.

Bæ’deker, se Bädeker.

Bæl, Belanötter, Modjabär, frukter av den
ostindiska busken ^’gle ma’rmelos, vilka
innehålla slem- och pektinämnen och
därför användas mot dysenteri och diarré.

Baék, nomadiserande negerstam ö. om
Tsad-sjön.

Bæomy’ces, bot., ett släkte skorplika lavar
med svamplika frukter. — B. byssoi’des,
hattlav, allmän på fuktig jord.

Bæ^ria, bot., växtsläkte av fam. Compositæ,
halvmeterhöga buskar med gulaktiga
blommor, odlade som prydnadsväxter.

Bæ’tis, romerska namnet på floden
Guadal-quivir.

Bæty’lier, stenar, som hos de gamla grekerna
höllos för levande och dyrkades i templen
1. buros som amuletter.

Baffas, eng., se African goods.

Ba’ffetas 1. Ba’ftas, vita 1. indigoblå
bomullsvävnader från Ostindien av samma
kvalitet som kattun.

Baffomet, se Bafomet.

Bafio’ter, invånarna i landskapet Loango
(Västafrika).

Bafomet {1. -me’) 1. Baphomet (sannolikt av
hebr. abbà veommd, fader och moder), en
mystisk, skäggig kvinnogestalt. Uttrycket
användes av kabbalisterna som beteckning
för föreningen av den manliga och den
kvinnliga principen.

Ba’ftas =: Baffetas (se d. o.).

Bag, eng. {1. bägg), bal, bomullsmått =
120 kg.

Bagage, fr. (1. baga’sj; ital. bagaglia),
tross, packning, ressaker, resgods. —
Bagage-biljett, biljett, som ger rätt att
polettera resgods.

Bagage littéraire, fr. (1. - litterä’r), en
författares samtliga skrifter.

Bagageträng, krigsk., den del av trängen,
som under marsch förflyttas samlad
(oftast fördelningsvis) på något avstånd från
truppen.

Baga’ra, se Baggara.

Baga’ss 1. Bega’ss, sockerrörets urpressade
stänglar, vilka användas som bränsle.

Bagate’11, fr. {ital. bagate’lla), småsak,
obetydlighet. — Bagatellise’ra, förringa.

Baga’uder (av fornir. baga, strid), galliska
bönder, som år 283 gjorde uppror mot
romarna.

Baga’zo, sp., dets. som Bagass (se d. o.).

Bagda’dbanan, järnvägslinje, avsedd att
förbinda europeiska Turkiet med Persiska
viken. Banan, som startats på tyskt
initiativ och till fromma fÖr tyska
intressen, spelade en stor roll i det storpolitiska
maktspelet före världskriget.

Bagdali^n, bomullstyg, som tillverkas
huvudsakligen i Sachsen.

Bager, se Haqvin Bager.

Baggesöterot, bot., se Gentiana.

Bage’tt, se Baguette.

Baggala, arab., eg. åsna, 1. Dau, tvåmastat
fartyg med hög akter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free