- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
158

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Baggara ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

158

Baggara—Bajoire

Bagga’ra 1. Bakka’ra, "koherdar", arabisk
folkstam i Nubien.

Baggböla, olovligt avverka skog. Ordet
bildat av Baggböle, ett sågverk i
Västerbotten, som på 1860-t. anklagades för
sådan avverkning.

Bagge 1. Norrbagge, skämtsam benämning
på norrmännen, förekommande redan
under medeltiden.

Bagger, ty., Baggert, da.y mudderverk.

Ba’gging, eng., säck av grovt jute till
förpackning av bomull.

Ba’glerna, ett mäktigt politiskt parti i Norge
under medeltiden. Namnet har uppkommit
därav, att biskoparna, de med ha’gäll
(förvrängning av lat. ba’culum, biskopsstav)
försedda, stodo i spetsen för partiet.

Bagne, se följ. ord.

Bagno, ital. \l. ba’njå), pl. Bagni (L ba’nji)
1. Bagne, fr. (1. ba’nj), eg. bad;
slavfängelse i Konstantinopel; straffängelse
i Frankrike efter galärstraffets
avskaffande och till 1852.

Bagpipe, eng. (1. ba’gpejp), säckpipa.

Bagratfderna 1. Bagratu’nierna, armeniskt
furstehus.

Ba’grus, zooL, ett släkte malfiskar i Nilen.
Denna fisk, som utgör ett viktigt
näringsmedel i Egypten, kallas där Bajad.

Baguette, fr. (1. bagä’tt), spö; laddstock;
slagruta.

Ba’haman, den högste andefursten i
zend-religionen.

Baha’masvampar, ett slags enklare
västindisk badsvamp.

Baha’maträ, en art bresilja från
Bahama-öarna.

Bahar 1. Behar, Bhar, Barre, handelsvikt på
Ceylon och ostindiska arkipelagen.

Baharfderna, se Bachriterna.

Bahi’a, sp. och port., bukt, vik.

Bahi’apulver = Araroha (se d. o.).

Bahfaträ, ett slags rödträ.

Ba’hman, se Bahaman.

Bahr, arab., stort vatten, hav. —
Bahr-el-àbjad. Vita Nilen. — Bahr-i-àbjaz, "Vita
havet", d. v. s. Medelhavet.

Bahrije, arab., "hörande till havet"; brukas
i turkiska sjömilitära titlar: B. ferik-i,
viceamiral. —• B. liva-si, konteramiral. —
B. müsir-i, amiral. — B. na’zyr-a’j
sjöminister.

Bahu’ri, ett slags mokkakaffe.

Bahusie’nse, bot, växande i Bohuslän.

Bahy’tt {fr. bahut), ett slags huvudbonad för
fruntimmer.

Baie, fr. (1. bä, ital. baia, eng. bay),
havsbukt, vik; hamn.

Baie’ra, paleont., fossilt växtsläkte med flera
arter i Skånes stenkolsförande lager.

Baigneuse, fr. (1. bänjö’s), eg. baderska;
badmössa.

Baignoire, fr. (L bänjåa^r), badkar; ett slags
fransk teaterloge, som kan helt och hållet
avstängas från teatersalongen.

Baikalft, se Bajkalit.

Baile, sp., dans med sång, dramatiskt för-,
mellan- 1. efterspel från spanska
litteraturens storhetstid (1550—slutet av
1600-t.).

Bailiff, eng. {1. bä’lif), namn på ett slags
rättstjänare i England; även förvaltare
på storgods.

Bailli, fr. (Z. baji’), lantfogde, lantdomare i
Frankrike. Jfr Bailiff. — Bailliage, fr.
{1. -a’sj), en baillis ämbetsområde.

Bailloque, fr. (1. bajå’kk), av naturen
mång-färgade strutsfjädrar.

Ba’ilo, ital., titel för de venezianska
konsulerna, urspr. i osmanska riket.

Bain, fr. {1. bäng), bad. — Bains, fr. (Z.
bäng), pl, badort. — Bain-marie, fr.
{1. bäng mari’), förvridning av bain de
mer, vattenbad.

Baio’cco, se Bajocco.

Bairakda’r, BairaktaV 1. Beirakta’r, turk.,
fanbärare.

Bairam 1. Beiram, tvenne religiösa fester hos
turkarna; den ena infaller vid slutet av
fastetiden och firas i tre dagar, den andra
(även kallad kurbaan-bairam) firas 70
dagar därefter och räcker i fyra dagar.

Baireuth 1. Bayreuth {1. ba’jröjt), bajersk
stad, mest känd för det av R. Wagner
byggda operahuset, där hans
musikdramatiska cykel "Niebelungens ring" årligen
uppföres.

Baisse, fr. (1. bäss), prisfall i kursen på
värdepapper, i synnerhet börspapper. —
Baisse-spekulation, Spekulera à la baisse,
uppgöra affärer med beräkning på
börspappers fallande. ) ( H a u s s e (se d. o.).
—• Baissier (Z. bässie’) 1. Baisseur (Z.
bäs-sö’r), säljare, som spekulerar på kursens
fallande )( Haussier.

Baize, eng. {1. bä’its), boj, grovt ylletyg.

Baj, se Baie. — Baj-is, fjord-is, ny arktisk
is, uppkommen genom hopfogning av de
flytande flaken.

Bajad, se Bagrus.

Bajadä’r (av port. bailadeira, danserska),
indisk tempeldanserska; offentlig
danser-ska; glädjeflicka; textil., lång, smal schal
att vira kring huvud och hals.

Bajæ, romarnas mest omtyckta och ryktbara
badort.

Bajanfster, anhängare av den franske
teologen Bajus (1513—89) och föregångare
till jansenismen (se d. o.).

Baja’zzo, se Pajazzo.

Bajersk 1. Bajersk, som har avseende på
Bajern. — Baj rare 1. Bä j rare, invånare i
Bajern.

Baj-is, se Baj.

Bajkali’t (av gr. Wthos, sten), miner., en
grönaktig, glänsande talksten från
trakten av Bajkalsjön.

Bajo’cco, pl. Bajo’cchi, ital. (1. -jå’ki), till år
1867 kopparmynt i Kyrkostaten — 3 V2 öre.

Bajoire, fr. {1. basjåa’r; förvrängning av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free