Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Banka-tenn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Banka-tenn—Banteng
165
väsendet av år 1844. — Bank-assignation,
anvisning på en bank. — Bank charter act,
se Bank-akten. — Bankdepositum, det
kapital, som någon insätter i en bank,_
antingen mot ränta 1. andel i bolagets vinst.
— Bankdividend, den årliga vinst, som
intressenten i en offentlig bank erhåller
procentvis å det insatta kapitalet. —
Bank-folio, den räkning, som en offentlig bank
1 sin huvudbok öppnar för en intressent. —
Banki’r, växel- och penninghandlare. —
Banknot, av en bank utgiven sedel. —
Banko, namn på Riksens ständers banks
sedel- och skiljemynt gentemot samma
banks silvermynt, specie, och
Riksgäldskontorets sedlar, riksgälds. 1 rdr specie =
2 % rdr banko = 4 rdr riksgälds. —
Bankprokura, fullmakt, varigenom en
bankintressent bemyndigar annan person
att sköta hans affärer med banken. —
Bankru’tt (fr. hanqueroute, ital. banco
Totto, bruten bank), offentligen erkänd
oförmåga att gottgöra sina
fordringsägare = Cession (se d. o.). —
Bankrut-te’ra, göra cession. — Bankruttö’r, person,
som blivit bankrutt. — Bankvaluta, den av
en bank antagna myntenhet, som lägges
till grund för dess penningberäkning och
bokföring.
Ba’nka-tenn, nästan kemiskt rent tenn från
Sundaön Banka.
Banka upp kallas det förfarande, då elden
under en ångpanna begränsas till vad som
behövs för att underhålla ett endast lågt
ångtryck.
Banke’tt (av hank), en å slänt anordnad
vågrät avsats.
Banke’tt {fr. hanquet, ital. hanchetto),
festlig måltid, gästabud.
Bankfiske, storfiske på de stora
fiskegrunden utanför Bohuslän, i Nordsjön och
flerstädes.
Bank holldays, eng. (1. - hållide’s),
bankhelgdagar, helgdagar i Storbritannien och
Irland vid sidan av de kyrkliga sön- och
helgdagarna.
Bankfr, se under Bank.
Bankfvahönset, zooL, Ga’llus hanki’va, lever
i Indien. Från det anses tamhönsen
härstamma.
Banknot, se under Bank.
Banko, se under Bank.
Bank of England, eng. (Z. - åv i’ngländ),
Englands nationalbank, en av världens största
och mest betydande banker, med ett
aktiekapital på över 14 milliarder pund sterling.
Förvaltar hela engelska statsskulden.
Bankens sedlar äro det allmänna engelska
betalningsmedlet.
Bankru’tt, Bankruttö’r, se under Bank.
Ba’nksia, hot., växtsläkte av fam. Protea’ceæ
från Australien. — B. marce’scens, har en
rot, som användes som kräkmedel. Andra
arter ge en honungslik saft, som förtäres.
Bankulnötter, fröna av Aleuri’tes tri’loha,
fam. Euphorhia’ ceæ, på Moluckerna,
Sunda- och Sällskapsöarna, lämna en fet
olja, hankulolja, som bl. a. nyttjas mot
förstoppning.
Bankö’r, den som håller bank i spel.
Banlieue, fr. (1. bangliö’), under feodaltiden
omkretsen med en mils radie omkr. en
privilegierad stad 1. köping, inom vilken ingen
främmande marknad fick hållas; nu
närmaste området kring en stad.
Banlinje, en järnvägs geometriska mittlinje.
Banläge 1. Bantrace’ring, en järnvägs läge i
landskap och terräng.
Banmotstånd, det motstånd ett tåg röner
vid framföring på horisontal bana i
vindstilla.
Ba’nn, ty. (av mlat. ha’nnum), den makt
och domsrätt, som i medeltiden tillkom
en andlig 1. världslig domare; det av
denne utfärdade påbudet 1. förbudet;
förbrytelser mot denna myndighet och
straffet, vilket merendels bestod i förvisning
från ett område 1. uteslutning från
gemenskap med andra (t. ex. kyrkans bann,
bannlysning, exkommunikation). Jfr Interdikt.
— Lilla bannet, inom katolska kyrkan,
uteslutning från bruket av sakramenten. —
Stora bannet, inom katolska kyrkan,
ut-stötning ur församlingen.
Banneret, fr. (L bannörä’), banerherre (se
under Baner).
Banne’tt (fr. hannette), större korg.
Bannlysning, se Bann,
Bannlysningsbulla, se Bannstråle.
Bannmil, det område, inom vilket den
feodala bannrätten gällde.
Bannrätt, se Bann.
Bannstråle, kyrkans bann, förkunnat genom
en påvlig skrivelse, bannlysningshulla.
Banos, sp. (1. ba’njås), bad, badortorter.
Banplan, fys., det plan, i vilket en kropp
rör sig.
Banque de France, fr. (L bangk dö frangs),
Frankrikes riksbank, organiserad som
aktiebolag under statskontroll. — B. de
Paris & de Pays-Bas (1. - dö pari’ e dö
päi’ba), en av världens främsta
emissionsbanker, med huvudkontor i Paris. —
B. des Pays du Nord (Z. - de päi’ dy når),
pariserbank, grundad 1911, för
tillgodoseende av de nordiska ländernas intressen.
— B. de Suède & de Paris (1. - dö sväd e
dö pari’), bank för spec. tillvaratagande
av svensk-franska intressen, grundad
1913. —• B. foncière (1. - fångsiä’r),
hypo-teksbank, i Paris numera Crédit fonder de
France (1. kredi’ fångsie’ dö frangs),
Frankrikes hypoteksbank.
Ba’nsai, se Banzai.
Ba’nta (av eng. bant), genomgå bantingskur
(se d. o.).
Ba’ntam-höns, dvärghönsras från Java.
Ba’ntamvikt, viktklass bland boxare, 53,5 kg.
Bante’ng, Bante’ng-oxe, zool, en vild,
ja-vansk ox-art, Bos hanteng.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
