- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
167

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Barbados-körsbär ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Barbados-körsbär—Barder

167

spetsar som prydnad på kvinnlig
huvudbonad.

Barba’dos-körsbär, bot., se Malpigiaceæ.

Barba’dos-sjuka, se Elefantiasis.

Barbaka’n, utanverk, skanstorn, skottglugg.

Barbaloi’n, kem., se Aloé.

Barba’r {gr. ha’rharos), förr hos grekerna
en icke-grek, en utlänning; hos romarna en
icke-romare och icke-grek; nu en rå,
okunnig, grym människa. — Barbari’, råhet,
okunnighet. ) ( Civilisation (se d. o.).
— Barba’risk, rå, grym, obildad,
språkvidrig. — Barbari’sm {lat. barbari’smus),
språkv., språkvidrigt uttryck; onödigt
bruk av utländska språkformer.

Ba’rbara, lat., kvinnonamn (av gr. ba’rbaros,
en icke-grek), främling, utländska.

Barbare’a, bot., gyllen, växtsläkte tillhörande
fam. Cruci’feræ. — B. vulga’ris,
sommar-gyllen. —• B. stricta, se Hirschfeldia.

Barbare’skstaterna, fordom namn på
länderna längs Medelhavets s. kust (Marocko,
Algeriet, Tunis och Tripolis).

Barbari’, Barba’risk, Barbari’sm, se under
Barbar.

Barbaro’ssa, ital., rödskägg; binamn på
kej-sar Fredrik I av Hohenstaufen samt
tvenne ryktbara turkiska sjörövare på
1500-t.

Ba’rbarus, -a, -um, lat., barbarisk; bot., från
barbarland.

Barba’sco 1. T’ingui, bot., benämning på
Sydamerikanska växter av släktena Serja’nia,
PaulWnia och Mag o’nia (fam.
Sapinda’-ceæ), vilkas giftiga saft flyter ut, om de
kastas i vatten, och bedöva däri befintliga
fiskar som sålunda med lätthet kunna
fångas.

Barbaste’ll, zooL, svensk fladdermusart. Se
Barbastella.

Barbaste’lla^ zooL, barbastellsläktet, av
däggdjursordn. Chiroptera (se d. o.).
Svensk art: B. (Syno’tus) barbaste’llus,
barbastellen.

Barbati’mao-bark, benämning på flera
gar-varbarkar från Brasilien, vilka dels
användas till garvning och svartfärgning,
dels inom medicinen som adstringens.

Barba’tus, -a, -um (av lat. barba, skägg),
bot., skäggig.

Barbe-bleue, fr. {1. barblö’-), Riddar
Blåskägg.

Barben-ko’lera, med., en av rommen till
barb-fisken, Cypri’nus ba’rbus, i Tyskland och
Frankrike flera gånger framkallad
kole-rinartad sjukdom.

Barbe’ra (av lat. ba’rba, skägg), raka. —
Barbe’rare, person som håller rakstuga.

Barberaren i Sevilla {fr. Le barbier de
Sé-ville), komedi av Beaumarchais, samt en
på denna byggd opera med samma namn
med musik av Rossini.

Barberfni, en romersk furstesläkt. —
Barbe-ri’ni-vasen, se Portlandvasen. —
Barbe-rinska biblioteket, ett på handskrifter rikt

bibliotek i Palazzo Barberini på Quirinalen
i Rom.

Barbe’sa, ett omtyckt piemontvin.

Barbe’tt 1. Barbette, fr. {1. -bä’tt),
kanonbank. — Barbettorn, öppet kanontorn å
ett pansarfartyg.

Barbeyes viskosimeter (Z. barbe’s -), i
Frankrike föreskriven viskosimeter (se d. o.).

Barbfiskar, zooL, en grupp karpfiskar,
Skäggkarpar.

Barbika’n, dets. som Barbakan (se d. o.).

Ba’rbiton 1. Ba’rbitos, gr., ett mångsträngat
instrument hos de gamla grekerna, vilket
sannolikt hade likhet med en lyra.

Barbitu’rsyra, kem., moderämne vid
framställning av sömnmedlet veronal,
framställes ur urinämne.

Barbizon-skolan {1. barrbissång-), krets av
franska målare, som hade sitt högkvarter
i byn Barbizon. Hit räknas bl. a. Corot,
Th. Rousseau och Millet.

Barbmann, dets. som Bartmännchen (se
d. o.).

Barbote, fr. {1. barbå’tt), zool., lake.

Barbotu’r, keram., lättflytande deg, som
användes vid fästande av utsmyckningen på
fajanspjäser. — Barboti’n-måleri, keram.,
fajansmåleri med pastösa färger. —
Barbotfnspel, sjöv., ett slags gångspel på
fartyg.

Barbro, fornsvenskt kvinnonamn=5ar&ara.
Buret av Gustav Vasas räddarinna, B.
Stigsdotter.

Ba’rbula, bot., ett släkte bladmossor med
många skandinaviska arter. — B. rura’lis,
droppmossa, är allmän på sten och tak.

Ba’rbus, zool., skäggkarp.

Barcallo, se Bacallo.

Barcaro’Ie, se Barkarol.

Barcelona-vin, starkt spanskt rödvin, som i
Frankrike användes till förskärning av
lättare vinsorter.

Barchan, geoL, ökendyner av hästsko- 1.
halvmånform med lovartsidan konvex och
lä-sidan konkav.

Ba’rchent {medelt.-lat. barraca’nus, ett slags
kamlott), Ba’rchet 1. Pa’rchent, ett slags
kyprat bomullstyg, stundom med inslag av
linne.

Bard {ty. Bart), skägg. — Bardskärare,
bar-berare.

Bard {kelt. bard, bardd, antingen av det
keltiska ordet bar, raseri, hänryckning, 1. av
det keltiska bår, lysande, vis), skald hos de
forna kelterna, vilken besjöng
kämpa-idrotter och bardalekar. — Ba’rdalek (av
fornsv. bardaghi, strid, och lek), kamp,
strid.

Bardelebens binda, med., en preparerad
"brandbinda" för uttorkning av brännsår.

Barda’n {fr. bardane), bot., kardborre.

Ba’rder, zool., hornskivor i valarnas mun,
vilka utgöra ett slags silapparat och
ersätta tänder. De lämna material till s. k.
fiskben (se d. o.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 11 17:21:25 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free