Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bardera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
Bardera—Barleria
Barde’ra (av fr. barde, späckskiva), kokk.,
späcka, belägga med späckskivor.
Bardesanfterna, anhängare till syriske
gno-stikern BaTdesa’nes, som levde i 2:a årh.
Bardiglio, ital. (1. -di’ljå), en hård
marmorart från trakten av Florens. — B.
com-mu’ne, B. turchi’no, B. fiori’to,
handelsbeteckningen på blåådrig Carraramarmor
av olika struktur.
Bardisa’n (fr. pertuisane), ett fordom av
infanteriet brukat vapen, en förkortad pik.
Bardft (ty. Bardiet), bardsång, stridssång.
Bardskärare, se Bard.
Bardu’ner, sjöv., tåg, som från ömse sidor av
stångtopparna gå ned till aktersta delen
av röstena.
Bardvalar, zool., en grupp valdjur,
Mysta-coce’ti, försedda med barder i st. f. tänder.
Bardvalarna omfatta Rätvalar och
Fen-valar.
Barea, "slavar", en folkstam i n. Abessinien.
Barège, fr. (1. barä’sj), ett slags gles vävnad
av silke 1. ylle; har fått sitt namn efter
byn Barèges i Pyrenéerna.
Bare’la, se Baril.
Barestesiome’ter (av gr. ha’ros, tyngd,
ais-tha’nesthai, förnimma, och me’tron, mått),
med., instrument för undersökning av
hudens tryckkänslighet.
Bare’tt (fr. barrette; ital. baretta 1. berretta;
sp. birreta; medelt.-lat. barre’tum, eg.
överrock, mantel), en lågkullig mössa utan
skärm, med rund 1. mångkantig kulle,
vanligen av sammet, under medeltiden allmänt
brukad och ännu i vissa länder buren av
präster, advokater och domare. —
Barettkram, handelst., alla slags huvudbonader
(utom hattar) samt trikåvaror i allm.
Barfrid 1. Bergfrid kallades i Sverige under
medeltiden dels ett flyttbart torn, som
inneslöt krigare och användes vid angrepp,
dels inåt öppna stridstorn på en
fästningsmur, dels enstaka borg 1. befästning. Jfr
Beffroi.
Barfröiga växter, bot., se Gymnospermæ.
Bari, en negerstam vid övre Nilen.
Bari’a, 6ot, gagnvirke av Co’rdia
gerasca’n-tus från Trinidad och Cuba. Kallas ofta,
liksom veden av andra Cordia-arter, i
handeln Rosenträ 1. Spansk alm.
Bariba’len, zooL, en amerikansk björnart,
Vrsus america’nus.
Baril, fr. (1. -i’ll), kagge, fjärding. —
Baril-lage (1. -la’sj), fatgods.
Ba’ril, Bare’la, Bari’la, Bari’le, Bari’lla,
Ba’r-ril, Barri’lla, Barrile, ett sydeuropeiskt,
belgiskt och sydamerikanskt mått, oftast
för flytande varor och av mycket växlande
storlek.
Bari’llasoda, råsoda, beredes av havsväxter
i Alicante, Malaga m. fl. orter.
Ba’rin, ry., herre, adelsman. — Ba’rynja, ry.,
en barins maka.
Ba’risk (av gr. ba’ros, tyngd, tryck), som har
avseende på lufttryck 1. barometerstånd.
BaVisk vindros, meteor., tabellarisk
sammanställning av de barometerstånd, som i
medeltal härska vid de olika
vindriktningarna.
Ba’riton 1. Ba’ryton, (ital. baritono, fr.
baryton) , tonk., mansröst liggande mellan bas
och tenor; ett numera föråldrat
tonverktyg, liknande en violoncell.
Ba’rium, Ba’ryum (av gr. ba’ros, tyngd),
kem., det metalliska grundämnet i
tung-spat, förekommer i naturen såsom
beståndsdel av flera mineral. Är vit 1.
gulaktigt vit. Bariumsalter färga lågan grön
och användas i fyrverkerikonsten. —
Ba-ry’t, bariumoxid. — Bariumklora’t,
explosivt, giftigt salt, som användes i
bengaliska eldar. — Bariumkroma’t 1. Barytgult,
är en vackert gul målarfärg. —
Barium-sulfa’t, Barytvitt 1. Permanentvitt,
begagnas som tillsats till blyvitt.
Barjaktar, "fanbärare", militärtitel i de
slaviska balkanländerna.
Bark (fr. barque; ital. och sp. barca),
segelbåt med tvenne master och
loggertlik-nande segel; rikt smyckad båt för
kungliga o. a. högt uppsatta personer; ett slags
lastpråm med däck 1. överbyggnad. —
Barka’ss, största båten på örlogsfartyg. —
Barkskepp, varje tremastat fartyg, som ej
är råtacklat på aktersta masten.
Barkanti’n, sjöv., skonertskepp.
Barkar, farm., gemensam benämning på de
slag av bark, som lämna läkemedel, t. ex.
kinabark, frangulabark o. s. v.
Barkaro’1 (ital. barcarole), venetiansk 1.
napolitansk gondoljärsång.
Barka’ss, se under Bark.
Barkbalsam, Perubalsam, (se d. o.).
Barkborrar, zool., en grupp för skogen
skadliga skalbaggar, Ipidæ.
Barkdjur, zool., en art sjöko, Rhytina stelleri.
Barkero’1 (ital. barcaruola), gondolliknande,
italiensk båt.
Barker’s mill, eng. (1. ba’rkörs -), i England
brukligt namn på Segnerska hjulet (se
d. o.).
Barkkoraller, zool., en grupp koralldjur,
Octactinia’ ria.
Barklyi’t, miner., ett slags mörkt färgad
rubin från Australien.
Barkpo’r 1. Lentice’11, bot., intercellularrum
under den urspr. överhudens
klyvöppningar hos förkorkad överhud å växter,
tjänande gasutbytet med atmosfären.
Barkskepp, se Bark.
Barkspade, redskap för barkning av timmer.
Barktornar, bot., kraftiga hårbildningar,
vilka delvis uppbyggas av växternas
barklager och ej endast av överhuden.
Bark-ymp, ympkvist som införes mellan
grundstammens bark och ved.
Barlaam och Josafat, religiös roman från
Medeltiden, grundad på en Buddhalegend.
Barlast med sammansättningar, se Ballast.
Barle’ria, bot., växtsläkte av fam. Acantha’-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
