- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
171

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bartonia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bartonia—Basar

171

tad kongregation med uppgift att bilda
goda predikanter.

Barto’nia, hot., ett släkte amerikanska
prydnadsväxter av fam. LoasoJceæ. — B.
aure’a, har guldgula blommor. — B.
or-na’ta, har snövita blommor.

Bartra’mia, bot., släkte bladmossor. — B.
pomifo’rmis, äppelmossa, är allmän å
klippor.

Ba’rtsia nigra, bot., svarthö, vid torkning
svartnande ört med violettbrun krona.
Fam. Scrophularia’ceæ.

Baru’ks apokaly’ps, en av Gamla
Testamentets pseudepigrafiska skrifter tillagd
Baruk, profeten Jeremias vän och
ledsagare.

Baru’ks bok, en av Gamla Testamentets
apo-kryfiska böcker.

Baruti’nersilke, levantinskt silke från Bejrut.

Barwood, eng. (1. ba’roodd) = Camwood (se
d. o.).

Barwood-komposition, en till betning och
avivering i färgerier använd tennlösning.

Baryce’ntrum (av gr. bary’s, tung, och lat.
centrum, medelpunkt), tyngdpunkt. —
Baryce’ntrisk, som avser tyngdpunkten.

Baryekoi’ (av gr. bary’s, tung, och aku’ein,
höra), lomhördhet. — Baryfoni’ (av gr.
fone’, ljud), tungt 1. svårt uttal; tonk.,
djup stämma, bas-stämma. — Baryglossi’
(av gr. gWssa, tunga), svårighet att röra
tungan. — Barylali’ (av gr. lale’in, tala),
svårighet att tala.

Barymetri’, gr., mätning av luftens tyngd.

Ba’rynja, se Barin.

Barysfä’r, jordklotets inre i motsats till
jordskorpan.

Bary’t (av gr. bary’s, tung), kem. =
Barium-oxid. — Bar y t gult, kromsyrad baryt;
stundom dock = gul ultramarin. —
Baryto-kalci’t, miner., ett bariumkalciumkarbonat.
— Barytvitt, bariumsulfat, se Blanc fixe.

Barythymi’ (av gr. bary’s, tung, och thymi’a,
sinnelag), svårmod, missmod.

Barytokalcit, miner, se Baryt.

Ba’ryton (av gr. bary’s, tung, och to’nos,
ton), gambanliknande musikinstrument
med ovantill 5—7 tarmsträngar, som
spelas med stråke, och undertill 8—16
metallsträngar, som spelas med tummen;
mansröst, se Bariton. — Barytoni^st, sångare
med barytonröst. — Bary’tonon, språkv.,
ord, vars sista stavelse har låg ton. Jfr
Oxytonon och Perispomenon.

Barytoni’ (av gr. bary’s, tung, och to’nos,
ton), språkv., tonviktens tillbakadragande
från slutstavelsen.

Ba’ryum, se Barium.

Ba’s (gr. ba’sis), grund, grundval; geom.,
grundlinje; byggn., kolonnfot, pelarfot;
kem., varje kropp, som i förening med en
syra ger ett salt; metr., de takter, av vilka
en vers bildas; språkv., den för en
gruppnärbesläktade ord gemensamma utgångs-

form, som konstrueras för att förklara
deras s. k. avljudsförhållanden.

Ba’s, lågty., arbetsförman (t. ex. murarebas).

Ba’s {lat. bassus, låg), djupaste stämman i
en musikalisk harmoni. Jfr Basso.

Bas, fr. (1. ba’), låg, nedre, sakta. — A bas!
Ned med! A bas les tyrans (1. - le tira’ng),
ned med tyrannerna. — Ici-bas, här nere i
denna världen. — Bas bleu (Z. ba blö’),
blåstrumpa. — Bas-dessus (1. - dessi’),
mezzosopran. — Le bas empire (lö bas
angpi’r), "lågväldet", östromerska väldet.

Basa’l, som har avseende på basen, grunden.

Basa’lcellca’ncer 1. Kro’mpechers kräfta,
med., en art skivepitelkräfta,

Basa’1-eoce’n, geoL, de eocena lager, som
innesluta de äldsta tertiära
däggdjursfossilen.

Basa’lkonglomera’t, geoL, konglomerat, som
utgör det understa lagret i en sedimentär
lager följd.

Basa’lt (lat. basa’ltes), miner., en vulkanisk
1. eruptiv bergart, som merendels bildar
kägelformiga 1. ock brant uppstigande
berg, ofta sönderdelade i pelare; är till
färgen svart, grönsvart, sällan svartbrunt.
Användes till byggnadsmaterial,
maka-damisering m. m. — Förslaggad basalt,
basalt, innehållande en mängd ofyllda
håligheter.

Basa’lt-gods (eng. egyptian ware), keram.,
helsvart, i massan färgad
Wedgwood-till-verkning.

Basaltft, petrogr., basaltbergarter.

Basa’lt-tuif, petrogr., bergart av vulkanisk
aska och lava av basalteruptioner.

Basa’lt-vacka, petrogr., jordartad massa av
vittrad basalt.

Ba’san, eng., brunt fårskinn till bokband. Se
Basaner.

Basanaca’ntha, bot., trädartat växtsläkte av
fam. Rubia’ceæ i Sydamerika med mycket
doftrika blommor. — B. spino’sa, har
ätliga frukter. Barken användes i Brasilien
mot febrar.

Basa’ner 1. Baza’ner kallas de mest i
Frankrike beredda, tunna lamm- och kalvskinn,
som användas till bokband, stolsitsar,
sa-delmakerier, handskar, gyllenläder m. m.
— Basanes Aludes (1. basa’nn aly’dd), äro
vitgarvade och brukas till bokband. —
Basanes chippées (Z. - sjippe’), användes
till handskar. — Basanes de couche (1.
-dö kosj) 1. B. tannées (1. - tanne’), äro
lätt barkgarvade och användas till
gyllenläder.

Basanft (gr. ba’sanos), probersten; en hård,
svart, egyptisk stenart, som av de gamla
egypterna användes till bildstoder; även
basalt.

Bas-appara’t, apparat för mätning av baser.

Basa’r 1. Baza’r (pers. basår,
förvaringsplats, församlingsplats), i Österlandet:
torg 1. gata, täckt 1. försedd med hallar,
där stadens affärsliv är koncentrerat; i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free