- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
172

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Basaruka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

172

Basaruka—Basisk

Europa: byggnad med talrika butiker;
försäljning för vanligen välgörande
ändamål.

Basaru’ka, ett ostindiskt mynt.

Basbaryton, tonk., en baryton (se d. o.) med
lågt läge på rösten.

Basbasu’n, tonk., se Basun.

Bas bleu, se under Bas, fr.

Bas-boll, se Base hall.

Bas-bu’ffo, tonk., bassångare, som utför
komiska operapartier.

Basch 1. Baschi, turk., se Basj.

Baschi-bosu’ker, se Basji-bosuker.

Baschilange, se Basjilange.

Baschki’rer, se Basjkirer.

Baschlik, turk., huvudbonad för kvinnor, av
kläde 1. annat tyg.

Bascule-syste’m (1. basky’l-, av fr. bascule,
svänggunga), ett vacklande och efter
omständigheterna sig rättande politiskt
system.

Base ball (1. be’s båll), amerikanskt bollspel,
som spelas av 18 personer, delade i tvenne
grupper.

Ba’sedowska sjukdomen, med., sjukdom, vars
symtom äro ansvällning av strupkörteln,
ögonglobernas framträngande samt
hjärtklappning. Anses bero på rubbningar i det
sympatiska nervsystemet. — Ba’sedows
tria’d, med., de tre symtomen vid
Base-dowska sjukan. — Ba’sedowoi’d,
outvecklad form av Basedowska sjukan.

Ba’selblått, blåviolett, vattenlöslig
anilin-färg.

Ba’selgrönt, dets. som Schweinfurtgrönt (se
d. o.).

Basel-konci’liet, kyrkomötet i Basel 1431
—49.

Base’Ila, bot., se Basellaceæ.

Basella’ceæ, bot., växtfamilj, vars flesta
släkten förekomma i Anderna. Base’lla
a’lba, odlas som soppkrydda. Rotknölarna
av Vllucus ro’sus användas som potatis.
Andra släkten och arter odlas som
prydnadsväxter.

Ba’sellärfter, vita 1. färgade lärfter från
Basel och Langenthal.

Baselmissionssällskapet, ett av Tysklands
största missionsförbund, stiftat 1815.

Bas-Empire, se under Bas.

Ba’ser, pl. av bas (se d. o.).

Base’ra (av gr. basis, grund), grunda, stödja
på. Jfr Bas.

Basfiol, ett musikinstrument. Se Kontrabas.

Basflöjt, tonk., ett blåsinstrument på 1500—
1700-t., som stod en kvint lägre än
bassett-flöjten.

Basi, angolaärter av släktet Cajanus.

Basici’n, farm., en mot reumatism använd
förening av kinin och koffein.

Basicite’t, kem., en syras förmåga att med
baser giva salter 1. mätta baser.

Basi’d 1. Basi’dium, pl. Basi’dier, bot., spetsen
av en svamptrådsgren, som avsnöres och
bildar sporer (basidio-spo’rer). — Basidio-

liche’nes, bot., lavar, som leva i symbios
med basidiomyceter. — Basidiomyce’tes 1.
Basidiesvampar, bot., svampar, vilkas
sporer bildas genom avsnörning från
basi-dierna. Gruppen omfattar de största och
vackraste svamparna. Jfr Ascomycetes.

Basidiospo’rer, Basrdium, se Basid.

Basigami’, bot., dets. som Kalazogami (se
d. o.).

Ba’sil, engelskt mansnamn, förk. av Basilius.

Basila’r, som har avseende på basen till
något. — Basila’ris, lat., basilar, basil. —
Basila’r meningi’tis, med., tuberkulös
hjärnhinneinflammation.

Basileia’ner 1. Basilia’ner, munkar och
nunnor, som efterlevde Basileios den stores
regler; anhängare av Basileios av Ankyra,
en av huvudmännen för homoiusianernas
parti (se d. o.).

Basilia 1. Basile’a, senromerskt namn på
Basel.

Basilia’ner, se Basileianer.

Basi’lica, anat., vena basilica på underarmen.

Basilicört, dets. som Basilikumört. Se
Oci-mum.

Basilika {gr. basilike’, kunglig boning, av
basile’vs, konung), hos romarna
domstols-och börsbyggnad; från 4:e årh. e. Kr.
kyrka i den gamla basilikans stil, genom
pelarrader avdelad i 3—5 skepp. —
Basilikestil, konstt., byggnadssätt med
basilikan till förebild.

Basilika’, den av 60 böcker bestående
lagboken för bysantinska riket.

Basi’likesalva, farm., Unguentum
terebi’n-thinæ resino’sum, består av harts, talg,
terpentin, vax och matolja.

Basflikestil, se under Basilika.

Basflikumört, se Ocimum.

Basili’scus america’nus, zooL, basilisk, en
amerikansk ödla av leguanernas grupp.

Basili’sk, gr., ett slags belägringskanon; enl.
medeltidsövertron ett ur tuppägg utkläckt
vidunder med tupphuvud, orm- 1.
ödlekropp och en blick, som dödade 1.
förvandlade till sten.

Basflius, gr., mansnamn (av basiWvs,
konung), konungslig, upphöjd.

Basin 1. Bazin (Z. basä’ng), ett vitt kyprat
tyg av bomull med 1. utan linnegarn.

Basines, fr. (1. basi^nn), den yttre, lösa
spå-nåden på silkeskokongerna, som användes
till florettsilke.

Basin royal, fr. (1. basä’ng råaja’l),
finran-digt, vitt foderlärft från Oberlaunitz.

Bas-instrument, tonk., de musikinstrument,
som vanligen utföra basstämmor.

Basipeta’1 utvecklingsföljd, bot., föreligger,
då de överst på växtaxeln sittande delarna
utvecklas före de nedre.

Ba’sis, gr., grundval. Jfr Bas.

Ba’sis cra’nii, lat., anat., skallbasen,
hjärn-skålsbottnen.

Ba’sisfraktu’r, kirurg., brott på skallbasen.

Ba’sisk, kem., adjektiv av bas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free