- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
173

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Basisk bergart ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Basisk bergart—Bassiaoija

173

Ba’sisk bergart, petrogr., se Basit.

Ba’siska bromi’der, kem., se Basiska
haloid-salter.

Ba’siska defosforise’ringsmetoden, se Gil-

christs metod.

Ba’siska haloi’dsalter, kem., kallas de
föreningar, som fleratomiga positiva
radikaler samtidigt giva med hydroxyl och en
saltbildare (klor, brom, jod).

Ba’siska jodi’der, kem., se Basiska
haloid-salter.

Ba’siska klori^der, kem., se Basiska
haloid-salter.

Ba^sisk proce’ss, metallurgisk process,
vanligen smältning i ugn med infordring av
basiskt material, varvid den bildade
slaggen får basisk karaktär.

Ba’siskt salt, kem., ett salt, som uppstått vid
ofullständig neutralisering av en bas med
en syra.

Basi’st 1. Ba’s, person, som utför basstämman
i ett musikverk.

Basi’ter, petrogr., eruptiva bergarter, som
äro rika på basiska beståndsdelar, men
fattiga på kiselsyra (t. ex. basa’lt, diori’t,
syeni’t m. fl.). )( Aciditer.

Basj (1. Basji, som senare led i
sammansättningar), turk., huvud; den förnämsta.
— Basj-kadu’n, "överfru", titel för
favorit-sultaninnan. — Basj-veki’!,
premiärminister. — Bin-basji, major. — Heki’m-basji,
överläkare. — Jys-basji, kapten.

Basji-bo8u’ker, turk. (av basj, huvud, och
bosuk, vettvilling), "galenpannor", lätta,
oregelbundna, turkiska trupper.

Basjilange, sing. Musjilange, 1. Tusjilange,
sing. Kasjilange, negerstam i
Centralafrika.

Basj-kadu’n, se Basj.

Basjki’rer, turkisk-tatarisk folkstam i ryska
guvernementen Perm, Orenburg och
Sa-mara.

Basjli’k, turk., huvudbonad av kläde 1. annat
tyg för kvinnor.

Basjukulc’mpo, ett bantufolk.

Ba’sker, en egendomlig folkstam på ömse
sidor om de v. Pyrenéerna. — Ba^skisk, till
baskerna hörande. —■ Baskiska språket,
det av baskema talade språket, vars
ställning gentemot andra språk ännu icke
kunnat fastställas. Det kallas av baskerna
själva Euskara 1. Eskuara.

Ba’sket, eng., korg. Ett indiskt rismått av
växlande storlek. — Basket ball (Z. - bå’l),
korgboll. —■ Basketmössa, liten rund mössa
utan skärm.

Ba’skisk trumma, se Tamburin.

Baskista 1. Bastrumma, timmerkista, i vilken
fartygsplankor "basas", d. v. s. utsättas
för heta ångor för att kunna böjas efter
skrovets form.

Bas-klarine’tt, en klarinett med stämning en
oktav lägre än den vanliga.

Bas-klausel, tonk., se Bas-slut.

Bas-klav, även kallad f-klav, tonk., ett

tecken, som anger var noten lilla
(ostrukna) f har sitt läge på notsystemet.

Basky’1-syste’m, se Bascule-system.

Ba’slergrönt, dets. som Schweinfurtgrönt (se
d. o.).

Bas-luta, tonk., äldre namn för teorb (se
d. o.).

Basmätning, triangulär jordmätning med en
direkt uppmätt rät linje (bas) som grund
för trianguleringen.

Basoche 1. Bazoche, fr. {1. baså’sj), namn på
de forna advokatskrivarnas skrå i Paris,
vilket stiftades 1303 och hade privilegium
att uppföra skådespel. Medlemmarna
kallades ock "Confrérie de la Basoche’\

Basofi’la granulatio’ner 1. korn,
intercellulär-korn, som färgas av den basiska
beståndsdelen i anilinlösningar.

Basquina, sp. (1. vaski’nja), ett slags spansk
fruntimmerskappa.

Ba’sragummi, en art Dragant.

Basrelief, se under Relief.

Bas-röst, se Basso.

Ba’ssa, hög turkisk ämbetsman. Se Pascha.

Bassa’dewitz 1. Bassa’rovits, ett slags
kortspel på fyra, liknande whist.

Bassare’us, gr, myt., binamn på Dionysos
{Backus, se d. o.).

Bassari’der, gr. myt., namn på menaderna
(se d. o.).

Bassa’ris astu’ta (av gr. bassari’s, räv),
zool., kattfretten.

Bassa’rovits, se Bassadewitz.

Basse 1. Passé, i lapska mytologien
benämning på heliga 1. eljest betydelsefulla
ställen, såsom offer- och begravningsplatser
m. m.

Basse-contrainte, fr. {1. basskångträ’ngt), se
Basso ostinato.

Basse-contre, fr. (1. basskå’ngtr), djup
basstämma, kontrabas.

Basse de violon, fr. (1. bass dö viålå’ng),
tonk., dets. som Violone (se d. o.).

Basse-lisse, fr. (1. bassli’ss), ett slags
gobelängtapeter, som förfärdigats i vävstol
med nästan vågrät varp. Jfr Haute-lisse.

Bassesse, fr. (Z. -äss), låghet, nedrighet.

Basset, fr. {1. -sä’), en fransk taxras.

Ba’sset, italiensk benämning på baranker.

Basse-taille, fr. {1. bass-ta’j), tonk. =
Bari-ton (se d. o.).

Basse’ti, ett slags makaroner.

Basse’tt {ital. basse’tto, dim. av ba’sso, bas),
tonk., violoncell; spelt., franskt hasardspel
med kort.

Basse’tt-flöjt, tonk., äldre flöjt, som stod en
kvint lägre än altflöjten.

Basse’tthorn, ett klarinettartat
blåsinstrument av trä med ljudtratt av mässing.

Ba’ssia hirsu’ta, bot., luddmolla, mycket
sällsynt öländsk strandväxt, tillhörande fam.
Chenopodia’ ceæ.

Bassiaoija, den feta olja, som pressas ur
fröna av vissa arter av Bassia i Indien och
Afrika.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free