- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
174

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bassiasmör ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

174

Bassiasmör—Bataille rangée

Bassiasmör, dets. som Bassiaolja.

Bassifo’lium (av lat. ba^sis, fot, och fo’lium,
blad), hot., med blad vid basen.

Bassin, fr. {I, bassä’ng), se Bassäng.

Bassi’ne, hot. Se Borassus.

Bassinette, fr. {1. -ne’tt), korgsäng med
suff-lett för små barn.

Ba’ssock, eng., bastmatta.

Bassi’st, se Basist.

Bas-slut 1. Bas-klausel, tonk., basens
fortskridande från dominanten till tonikan i
ett fullkomligt slutfall.

Ba’sso, ital., Basse, fr. (1. ba’ss) och Bas (av
lat. hassus, låg), tonk., djupaste
mansstämman med tonomfång från F—d’;
lägsta stämman i ett sång- 1. musikstycke.
—■ Basso conti’nuo, ital., fortgående bas,
en i äldre kyrkomusik bruklig,
självständigt fortgående instrumentalbas. — Basso
ostina’to, eg. envis bas, bastema av 4—8
takter, som oupphörligt upprepas genom
ett helt stycke. — Basso ripie^no,
oväsentlig basstämma, tuttibas.

Basson, fr. {1. basså’ng), 1. Bassong, se
Fagott.

Basso’ngo, kannibalisk negerstam i Kongo.

Ba’sso ostina’to, se Basso.

Basso’ra-gummi, ett slags arabiskt gummi.

Bassorfn, kem., en gummiart, som ej löses i
vatten, men sväller upp i varmt vatten.

Ba’ss wood {1. - oo’d), en art lindträ av Ti’lia
america’na, Nordamerika. Användes som
bindträ i möbler.

Bassurma’ner 1. Bussurma’ner, rysk
benämning på muhammedaner.

Bassä’ng {fr. hassin), vattenbehållare,
bäcken; det inre av en hamn.

Bast, se Biihastis.

Bast, ett antal av 24 st. små fisk, t. ex.
nejon-ögon.

Ba’sta, ital., nog! stopp!

Basta (fr. haste), klöver-äss i lomberspel.

Ba’stan, Bastancini {1. -tji’ni), vita
florlärf-ter från Böhmen och Schlesien.

Basta’nt {ital. hasta’nte), tillräcklig,
kraftig; varaktig.

Basta’rd {fr. hàtard, sp. och ital. hastardo),
oäkta barn; barn, vars moder är av lägre
stånd än fadern; avkomma av tvenne olika
arter, t. ex. mulåsna, uppkommen genom
korsning av häst och åsna; krig sk., en
fordom bruklig 8-pundig kanon. —
Bastardbruk, se Bastardmurhruk. —
Bastardcitroner, ett slags citroner, från Sicilien.
— Bastardfönster, fönster, vars höjd är
lika med 1. mindre än dess bredd. —
Bastardindigo, se Amorpha. —
Bastardmahogny, ved av Rata’nia ape’tala,
Västindien. — Bastardmurbruk, blandning av
kalk- och cementmurbruk. —
Bastardnäktergal, se Hypolais. — Bastardplantor,
Hybri’der, bot., alster av befruktning
mellan olika plantarter. — Bastardsocker,
dets. som farin. — Bastardsträng, herald.,
tvenne parallella från ett hörn till det mot-

satta dragna ränder på ett stamvapen för
att utmärka en oäkta gren av släkten. —
Bastards varmare, zooL, en familj fjärilar,
Anthroceri’dæ. — Bastardull, ull av
bastardfår. — Bastardväxel, handelst.,
enkelt intyg på en till låns erhållen
penningsumma.

Bastards, eng. {1. bä’störds), "biandfolk", eg.
av Kapboer och hottentotter, numera alla
möjliga folkblandningar i Sydvästafrika.

Basta’rner {lat. hasta’rnæ), den första stora
germanstam, som trädde i närmare
beröring med antikens värld.

Baste’j, halvrunda, rymliga försvarstorn, i
Sverige vanligen kallade pastejer 1.
poste-jer, vilka på förslag av Albr. Dürer ersatte
medeltidens ringmurstorn.

Ba’ster, handelst., ett slags sämre socker,
som utvinnes vid efterraffinering av
sirapen.

Ba’sters, norska gransparrar av 3—4 m.
längd och 8—10 cm. tjocklek.

Bastide, fr. {1. -ti’d, av mlat. hastire, fr.
hdtir, bygga), lanthus.

Basti’ljen, se följ. ord.

Bastille, fr. {1. basti’j), 1. Bastiljen,
statsfängelse i Paris (byggt i 14 :e årh. och
förstört under franska revolutionen, 1789).

Bastinge^ring, sjöv., översta delen av
fartygssidan ovanför brädgången; lårar till
förvaring av besättningens hängmattor.

Bastio’n, fr., krig sk., ett fyrkantigt öppet
verk, som utgör en framskjutande del av
en fästningsvall. — Bastione’ra, befästa
medelst bastioner. — Bastione’ring, sjöv.,
äldre namn på reling.

Bastrt, miner., serpentin med svartbruna 1.
svartgröna korn.

Bastkol, geoL, trådiga arter hrunkol.

Bastnäsi’t, miner., se Hamartit.

Bastona’d {fr. hastonnade), prygel; turkisk
bestraffning genom slag av läderremmar
mot fotsulorna.

Bastrumma, skeppsh., se Baskista.

Basttvål, den kolloidala lösning som erhålles
vid s. k. avlimning av råsilke. Användes
vid färgning av silke.

Bas-tu’ba, tonk., modern tuba, det djupaste
av alla bleckblåsinstrument.

Basu’n {fr. bason), tonk., ett rörregister i
orgelns pedal; ett blåsinstrument av
mässing.

Basu’ndi, huvudfolket vid nedre Kongo.

Basu’nfesten, judarnas nyårsfest.

Basunfst, tonk., basunblåsare.

Basu’to, en till bantufolken hörande
negerstam i Sydafrika.

Bat, ostindisk kast. Se Bath.

Bat, siamesisk myntenhet =: tikal (se d. o.).

Ba’ta 1. Batta, urbefolkning på Sumatra,
uppblandad med malajisk ras.

Batageuze, se Béteigeuze.

Bataille rangée, fr. {1. bata’j rangsje’),
krigsk.y planlagd strid.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free