- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
176

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Batteri ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

176

Batteri—Bayoö

sidan. — Battema’ng, ett dylikt luftsprång
vid dans; fäktk., handlingen, då man slår
vapnet ur handen på en motståndare; fys.,
stöt; tonk., en dubbel drill.

Batteri’, /r., krigsk., stället, där kanoner
läggas till skjutning; ett antal kanoner,
avsedda för gemensamt uppträdande; rad av
kanoner på ena sidan av ett krigsfartygs
däck; fys., ett antal flaskor av elektriska
element, en galvanisk stapel. —
Batteri-konsta’p€l, artilleriunderofficer, som
övervakar ordningen inom ett batteri. —
Batte-rikorpora’1, sjöv., sjöunderofficer, som
svarar för ordningen inom ett batteri ombord.
— Batteri-port, krigsk., hål för
kanonmynningen på ett krigsfartyg; själva porten,
som tillsluter öppningen. — Batteriskans,
mindre, sluten befästning för artilleri och
infanteri.

Battik, se Batik.

Battime’nto, ital., se Battemang under
Bat-tera.

Batting, en bankovitten, skilling banko.

Battologi’, ordsvall, svammel.

Battu’ta, ital. (av battere, slå), tonk.,
taktslag. — A battuta, i takt.

Battör (fr. batteur, av hattre, slå), slagrens,
maskin, medelst vilken bomull luckras och
rensas.

Batua, dvärgfolk i s. Kongo.

Batyge’na bildningar (av gr. bathy’s, djup,
och gi’gnesthai, uppkomma), geoL,
djup-havsavlagringar.

Batyli’ter, se Batoliter.

Batyme’ter, se Batometer.

Ba’tzen, gammalschweiziskt silverskiljemynt
= omkr. 10 öre.

Baucis, Baukis, gr., se Filemon.

Baude, ty., "bod’^ namn på säterstuga i
Riesengebirge.

Baudisseri’t, miner., en sällsynt, tät, vit
mag-nesit.

Bauernfänger, ty., bondfångare, person, som
söker lura enfaldiga människor.

Bauge, eng. (1. bådsj), ett slags grovt ylletyg.

Bauhi’nia, bot., artrikt, tropiskt växtsläkte
av fam. Legumino’sæ. — B. acumina’ta,
lämnar ett värdefullt virke, s. k.
bergeben-holts. — B. racemo’sa, ger ett bast till
tågvirke; även ett slags kina samt s. k.
sem-gummi. — B. tomento’sa, ger en fet
fröolja. Blad och rotbark användas i
medicinen, veden till handtag, vapen m. m.

Bauhi’niska klaffen {lat. va’lvula BauMni),
anat., ett slemhinneveck vid gränsen
mellan tunn- och grovtarmen, uppkallat efter
K. Bauhin.

Bauméareome’ter (1. båme’-), en i kemiska
fabriker använd areometer (se d. o.),
graderad av Baumé. — Baumé-grader, grader
å en Bauméareometer.

Baume de cachou, fr. (1. båm dö ksjo’), bot.,
se Tetragastris.

Baunscheidti’sm, med., en metod att medelst
akupunktur å huden och ingnidning av

såret med en hudretande vätska, sannolikt
innehållande kardol, bota varjehanda
sjukdomar.

Bautasten (härledning oviss), nord. fornk.,
en hög sten, utan skrift (med skrift kallas
den runsten), upprest till minne av en
fallen 1. död; minnessten.

Bau-wau-teorien 1. Wau-wau-teorien, ty., eg.
vov-vov-teorien; språkv., den åsikt, att
språket uppstått genom efterhärmning av
vissa ljud i naturen, spec. djurläten.

Bauxi’t 1. Beauxi’t (Z. båsi’t), miner., en lera
huvudsakligen bestående av
aluminium-hydrat, viktigt för fabrikation av
aluminium och preparater av lerjord.

Ba’va, italienskt namn på den finaste
sorterade vetehalmen, som användes till
stråhattar.

Bavard, fr. (1. -va’r), storpratare.

Bava’ria, nylat., Bayern; personifikation av
samma land (liksom Svea av Sverige). —
Bavariastoden, kolossal bronsstaty
utanför Ruhmeshalle i München, av
Schwan-thaler.

Bavarois, fr. (1. -råa’), kokk., ett slags kräm
av gelatin, socker, vatten, grädde och
vispat gräddskum.

Ba’vius och Mæ’vius, lat., namn, som efter
dåliga versmakare på Horatii tid betecknar
smaklösa rimsmidare.

Bavoche 1. Bavochure, fr. (1. -å’sj, -åsjy’r),
smutsat avtryck av ett kopparstick,
misslyckat tryck.

Baxa, sjöv., medelst spakar, spett 1. d. flytta
ett tungt föremål.

Bay, eng. (1. bä’), havsvik. Jfr Baie.

Baya (1. bä’a), zool., indisk vävarfågel,
Ste-ganu’ra paradi’sea.

Baya’nzi, huvudfolket på Kongos vänstra
strand s. om ekvatorn.

Bayeux-tapeten (1. -jö’-), medeltida bonad
av broderad linneduk, som tillhör
katedralen i Bayeux (Frankrike).

Bayku’ru-rot 1. Guayacu’ru-rot, den i
hemländerna, Brasilien, Chile och Argentina,
söm läkemedel brukade roten av Sta’tice
hrasilie’nsis.

Bay-olja (Z. bä’-, lat. o’leum my’rciæ), olja ur
bladen av arter av släktet Pime’nta,
Västindien. — Bay-rom, erhålles genom
de-stillation av bladen med rom. Användes
som toalettmedel; även en likör på
lagerblad.

Bayonne-skinkor (1. bajå’nn-), högt skattade,
rökta skinkor, utförda från franska staden
Bayonne. — Bayonne-viner, starka viner
från Haute-Garonne, använda till
förfalskning av lättare rödviner.

Bayoo 1. Bayou (L ba’jo; av fr. boyau, tarm),
i Nordamerika benämning på icke
segelbara flodarmar; desslikes på icke
segelbara, djupt inträngande havsarmar av
Mexikanska viken, varav det ofta använda
binamnet "The Bayou state" (1. te ba’jo
stät) på staten Mississippi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free