- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
177

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bayreuth ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bayreuth—Bebeerin

177

Bayreuth {1. ba’jröjt), se Baireuth.

Bay-rom (Z. bä’-råmm), se Bay-olja.

Bay-salt {1. bä’-så’t), benämning på det råa
havssaltet.

Baza’ner, se Basaner.

Baza’r, se Basar.

Bazarne, fr. (1. basa’rn), ett fint
bourgogne-vin.

Bazi’n, se Basin.

Bazoche, se Basoche.

Bazza’nia, bot., ett släkte levermossor. —
B. triloba’ta, revlevermossa, på fuktig
skogsjord.

b. b., förk. för lat. bene bi’xit (i st. f. vi’xit),
"han (hon) levde väl".

BB, juT., förk. för Byggningabalken.

B. B. B. B., förk. för bysantinska kejsarnas
grekiska titel, basiWus basile’on hasiWuon
basiWusi, "konungarnas konung,
härskande över konungar".

B. C., tonk.j förk. för Basso continuo, se
under Basso.

B. c. D., förk. för Bo’no cum De’o, om Gud
vill.

B. C. L., förk. för Bachelor of civil law, se
Bachelor.

B:co 1. B:ko, förk. för banko (se d. o.).

B. D., förk. för Bachelor of Divinity, se
Bachelor.

Bdellatomi’ (av gr. bde’lla, blodigel, och
tome\ snitt), med., en av Beer uppfunnen
metod att åstadkomma långvariga
bloduttömningar genom att göra ett snitt i en
blodigels bakre del, så att det av honom
uppsugna blodet oupphörligt rinner ut.

Bde’llium, bdelliumharts, ett ostindiskt och
afrikanskt gummiharts, som användes till
rökelse. Det kommer från arter av släktet
Balsamode’när on.

Bdellome’ter (av gr. bde’lla, blodigel, och
me’tron, mått), med., ett
koppningsinstru-ment, avsett att ersätta blodigeln.

B dur, tonk., durtonart med b till grundton
och förtecknet b för h och e.

Be, kem., atomtecken för Beryllium.

Bé, fys., förk. för Baumé-grader (se d. o.).

b. 6., förk. för lat. bene est, det är bra.

Beach, eng. (1. bitj), flack strand,
strandbädd.

Beagle (1. bi’gl), engelsk hundras, använd
vid parforcejakt.

Beam-trawl, eng. (Z. bi’m-trål), fiskerit.,
bomtrål, ursprunglig, numera övergiven
form av trål.

Bears and Bulls, eng. {1. bä’s än bulls),
"björnar och tjurar", beteckning för
baisse- och haussespekulanterna på
engelska börsen.

Bea’nus, pl. Bea’ni, nylat. {fr. bec-jeaune [I.
bäck sjå^n], gulnäbb, "gröngöling"),
"ny-bakad" student vid medeltidens
universitet ; särskilt en benämning på deponenden.
Se Deponend och Deposition.

Bea’ta, Bea’ta virgo, se under Beatus.

Bea’ticum 1. Via’ticum, lat., inom katolska

12. — Ekbohrn, 100,000 främmande ord. 1.

kyrkan hostian åt en döende; sista
smör-j elsen.

Beatifikatio’n (av lat. bea’tus, salig, och
fa’-cere, göra), påvlig akt, varigenom en
avliden förklaras upptagen bland de saligas
antal; ett slags lägre kanonisering.

Bea’ti posside’ntes, lat., lyckliga de ägande!
(Horatius.) — Me’dium tenne’re bea’ti,
lyckliga de, som hållit medelvägen.

Beatitu’do, lat., salighet, förvärvad genom
fromhet. — B. ve’stra, ers salighet, förr
hederstitel för biskopar och högt uppsatta
lekmän, nu tilltalsord endast till påven.

Beatrice, se följande ord.

Bea’trix, lat., Beatrice, fr. (1. -tri’s),
Beatrice, ital. {1. Beatri’tje), kvinnonamn, som
betyder lycklig, saliggörande. Beatrice var
namnet på en förnäm och skön
florentinska, av Dante i "Divina Commedia"
framställd som skaldens ledsagerska genom
paradiset.

Beatrix-antilop, zooL, en arabisk
häst-antilopart, Hippotragus beatrix.

Bea’tus och Bea’ta (lat. bea’tus, fem. bea’ta,
lycklig), latinskt mans- och kvinnonamn,
lycklig, salig. — Bea’ta vi’rgo, den heliga
jungfrun. — Beatæ memo’riæ, i salig
åminnelse.

Bea’tus i’lle qui pro’cul nego’tiis etc.,
lycklig den, som långt från världsbestyren etc.
(d. v. s. plöjer sin ärvda torva).
(Horatius.) — Bea’tus qui ti’met Do’minum, lat.,
lycklig den, som fruktar Herren. Ett av
Gustav Vasas valspråk.

Beau, fr. (1. hk’), vacker; även sprätt, narr.
— Beau monde (1. bå må’ngd), fina (stora)
världen. — Les beaux restes (1. lä - rä’st),
"de vackra kvarlevorna"; rester av
svunnen skönhet. — Beau sexe (Z. bå se’x), det
täcka könet.

Beauclerc, fr. (1. båklä’r), "den lärde",
binamn till Henrik I av England.

Beauforts vindskala (1. bå’förts), meteor.,
sifferbeteckning för att i meteorologiska
journaler angiva vindens styrka. — B.
väderleksbeteckning, numera (utom i
England) övergiven bokstavsbeteckning för
väderlekens skiftningar.

Beauharnais {1. båarnä’), ryktbar fransk
släkt.

Beaumé (1. båme’), annan form för Baumé
(se d. o.).

Beau monde, se Beau.

Beaune (/. bån), gemensamt namn på
Frankrikes ädlaste bourgogneviner, vilka komma
från trakten kring staden av samma namn.

Beau sexe, se Beau.

Beautreestärkelse {1. bju’tri-), se
Arrowrot-stärkelse.

Beauxit (1. båsi’t), se Bauxit.

Beaver 1. Beaverteen, eng. (1. bi’vörr och
bi’-vörtin), Biber, tjockt bomullstyg, liknande
långhårigt kläde.

Bébé, fr., litet barn; även docka. Jfr Baby.

Bebeeri’n (Z. bibiri’n) 1. Biberi’n, farm., en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free