- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
178

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bebisation ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

178

Bebisation—Befkö

alkaloid, som i vissa avseenden liknar
kinin, och framställes ur Bebeeru-bark 1.
Bibiru-bark, engelsmännens
"greenheart-bark’\ Se Nectandra.

Bebisatio’n, tonk., variation av solmisation
(se d. o.) med andra stavelser.

Bécard, fr, (1. beka’r), "kroklax", kallas
under lektiden laxhanen på grund av sin
under denna period kroklikt förlängda
underkäk.

Bécarre, fr. (1. -ka’rr), tonk., namn på
återställningstecknet (ti).

Béchamel, fr. (1. besjame’l), kokk., vit sås
med grädde av sönderkokt kalvkött, mjöl,
lök, morötter, svamp, buljong, salt och
peppar.

Be’chica (av gr. be’x, gen. hecho’s, hosta),
pL, med., medel mot hosta.

Bechstein-flyglar, världsberömda
konsertinstrument av tyskt fabrikat.

Bechsteins fladdermus, zooL, se under
Myotis.

Be’chteltag, Bechtelis-1. Berchtoldstag,
folkfest, som firas i Schweiz dagen efter
nyårsdagen, i Sydtyskland 6 jan.

Be’chterews sjukdom, med., ett slags
ryggradsartrit.

Bechua’ner, se Betsjuaner.

Bec-jeaune, pl. Becs-jeaunes, fr. {1. bäck
sjå’n), se Beanus och Deposition.

Beckasi’ner {fr. bécasine, dimin. av bécasse,
morkulla), zooL, se Beckasinfåglar.

Beckasi’nfåglar, zooL, Scolopa’cinæ,
underfamilj avSnäppfåglarna. Omfattar
släktena Gallina’go, beckasiner,
Macro-rha’mphiis, beckasinsnäppor, och
Sco’lo-pax, morkullor.

Beckblände, dets. som Pechhlände (se d. o.).

Beckbyxa, skämtsam benämning på
kofferdi-sjöman. ) ( Blåskjorta, örlogssjöman.

Beckgrund, en etsningsgrund av
burgunder-beck och harts, ofta använd till
retusch-arbeten.

Beck-kol, miner., becksvart, tät, bituminös
stenkols-art, som kan slipas och poleras.
Användes till sorgsmycken. Kallas i
Tyskland Gagat, i England Jet.

Beckmanns termometer, fys., termometer, på
vilken ^/lo grader kunna avläsas.

Beckmesser, en originell typ, framställd av
E. Wagner i "Mästersångarna i
Nürnberg".

Beck-olja, olja förtätad ur de mera flyktiga
ämnen, som avgå i gasform vid inkokning
av tjära.

Beckplåster {lat. empla’strum pi’cis), farm.,
ett hudretande plåster av beck, gult vax,
venetiansk terpentin och kolofonium.

Beckträdet, se Icica.

Becquerel-strålar 1. Becquerelska strålar {1.
bäckörä’ll- [hårt k]), fys., av den
nobel-prisbelönte franske fysikern Henri
Bec-querel upptäckt radioaktivitet hos
uran-haltiga ämnen.

Bècs (1. betsj), ungerska namnet på Wien.

Becui’baträdet, bot., Myri’stica becuhy’ba i
Brasilien. Barkens blodröda saft kallas
becuibablod. Becuiba- 1. becuhybafett fås
ur frukterna.

Beczka, polsk. (L be’tsjka), "tunna", polskt
rymdmått för våta varor = 1 hl.

Be’da, urspr. ett keltiskt mansnamn, nu
kvinnonamn, den livliga. — B.
Venera’-bilis, Beda den vördnadsvärde, lärd
engelsk teolog, f. 674 f. Kr. Den engelska
historieskrivningens fader.

Beda’nas, se Sultanrussin.

Bedara 1. Bedarra, sjöv., stillna, avtaga,
lägga sig (om storm 1. hård vind).

Bedas, negeralbinos.

Bedda 1. Vedda, folkstam på Ceylon.

Bedeguar 1. Ga^llæ ro’sæ, bot., rosensvamp,
rund utväxt på yngre grenar av rosaarter,
orsakad genom sting av insekterna Cy’nips
ro’sæ 1. Cynips Bra’ndtii, vilka lägga sina
ägg i grenarna.

Bedja (Bedsja, Bega),
sammanfattningsnamn för några hamitstammar i n.ö.
Afrika.

Bedlam, eng. {1. be’dlam), dårhus i London,
urspr. kallat Bethlehem. — Bedlami’’t 1.
Bedlamite {1. be’dlamajt), dårhushjon.

Be’dlingtonte’rrier, en engelsk hundras.

Be’dnars a’phte, med., ytliga hudförluster i
gommens bakre slemhinna på grund av
tungans tryck vid sugning.

Beds ja, se Bedja.

Bedui’n, stickad, franskantad huva 1.
huvudduk för fruntimmer.

Beduiner (av arab. bedàvi, pl. beduån,
öken-strövare), nomadstammar i Arabiens och
omgivande länders öknar.

Beederwand 1. Beedermann {1. bi’-), grovt,
lärftartat tyg av lin- 1. yllegarn; även ett
slags lama.

Beef, eng. (1. bif), oxkött. — Beefeaters, e^ig.
(1. -i’ters), eg. oxköttätare; skämtsam
benämning på engelsmännen, särskilt på
den till 100 man uppgående vakten i
Towern. — Beefsteak, eng. (1. -ste’k;
da. Böfsteg; fr. bifteck; ty. Biefstück),
biffstek. — Beefwood {1. -oo’d), dets. som
Botanybayträ.

Beels (1. bils), se Bhil.

Bee’lzebub (av hebr. orden bàal, herre, och
s’bub, fluga), Baal, Bel 1. Beelzebul, eg.
flughärskaren; den högste guden hos de
hedniska semiterna; i Nya Testamentet
demonernas överhuvud, "djävlarnas
överste".

Beeri’n, dets. som Buxin.

Befa’na, förvrängning av Epifa’nia, enl.
italiensk folktro ett väsen, som på H e 1 i g a
tre konungars dag
(Epifanie-dagen) belönar de snälla barnen och
bestraffar de elaka.

BefFroi, fr. {1. -råa’; eng. belfry; ty.
Bel-fried), det förnämsta och äldsta tornet
("kärnan") i en medeltidsborg.

Befko, ry., se Scorza Rosso.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free