- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
181

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Benedictus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Benedictus—Bennetites

181

Benedi’ctus 1. Benedi’kt, nyTatinskt
mansnamn (av benedi’cere, välsigna),välsignad.
Namn på det västerländska
munkväsendets grundläggare, B. av Niirsia, och
femton påvar. Förk. hos oss till Bengt, hos
danskar och tyskar till Benedicks 1. Bendix,
hos italienare förekommer det under
formen Benede’tti. Kvinnonamnet Benedi’cta
förk. hos oss till Bengta.

Benediktfner, medlemmar av
benediktin-orden. — Benediktfnorden, munkorden,
stiftad av Benedikt av Nursia.

Benedikti’n-likör (som fått sitt namn av
benediktinklostret i Fécamp i Normandie),
munklikör.

Benediktfnorden, se under Benediktiner.

Benediktio’n (av lat. benedi’cere, välsigna),
välsignelse, invigning. Jfr Konsekration.
— Benediktio’ner, handlingar, såsom bön,
rökelse, bestänkning med vigvatten etc.,
genom vilka den katolska kyrkan meddelar
särskild välsignelse.

Benediktrot, dets. som Nejlikrot

Benefaktio’n, se Beneficens under följ. ord.

Bénéfice, fr, (Z. benefi’s; av lat. henefi’dum),
välgärning, fördel; teaterföreställning, av
vilken inkomsten tillfaller någon av
teaterpersonalen; handelst., handelsvinst,
gott-görelse för ett verkställt uppdrag. Jfr
Bonifikation. —• Benefice’ns 1.
Benefak-tio’n, välgörenhet. — Benefice’ra, visa
välgörenhet emot. — Beneficia’nt,
skådespelare, till vars förmån ett skådespel är
anordnat. — Beneficia’rius, den, som fått sig
ett beneficium tillerkänt. —
Beneffcie-hemman, hemman anslaerna till underhåll
åt fattiga officerare. — Benefi’cier,
understöd åt tjänstemän, vilka antingen ej
uppnått pensionsåldern 1. sakna pensionsrätt,
men avgå från sin befattning. —
Bene-fi’cium, lat., förläning. — Beneficium
eccle-sia’sticum, prebende. — Beneficium
pau-perta’tis, förmån på grund av fattigdom.

Benefit-building-societies, eng. (1. be’nefit
bi’lding-såssä’jitis), engelska föreningar
för uppförande av bostäder åt arbetare,
vilka efter viss tid bli ägare av sin
lägenhet.

Be’ne me’ritus, lat., väl förtjänt.

Bene qui la’tuit, bene vixit, lat., se Bene vixit,
under Bene.

Benetnasch 1. Alkaid, astr., stjärna i S t o r a
Björnen på n. stjärnhimmeln.

Be’ne vale’te, lat., se under Bene.

Benevente’ra, lat. (av bene, väl, och veni’re,
komma), välkomna.

Be’ne vi’xit, lat., se under Bene.

Benevole’ns (av lat. benevoWntia), välvilja,
gunst. — Bene’volus, välvillig, gunstig. —
Bene’vole le’ctor, benägne läsare.

Benz, dets. som Indisk hampa.

Benga’l 1. Benga’lier, hindu i Bengalen.

Benga’li, ett från sanskrit härstammande
språk, som brukas företrädesvis i
Bengalen,

Bengali’n, textil., mjukt halvsidentyg i
tvär-rips med varp av silke och inslag av
kamgarn.

Bengalisk eld, tekn., fyrverkerield, som
uppkommer vid antändning av en långsamt
exploderande blandning, innehållande
sal-petersyrade 1. kolsyrade salter.

Benga’liskt husbloss, dets. som A g ar-A g ar
(se d. o.).

Bengali’st 1. Fjärilsfink, zool. (lat. Astri’lda
b eng a’lus), en omtyckt burfågel från
Afrika.

Be’ngel, ty., knölpåk; lymmel; boktr., en på
handpressar horisontalt utstående svängel.

Ben-glas 1. Mjölkglas, tekn., en vit,
ogenomskinlig glassort, som innehåller
kalciumfosfat (benaska).

Bengt, mansnamn, och Bengta, kvinnonamn,
förk. av Benedictus och Benedicta (se d. o.).

Benguesba’lsam (1. benge’-), farm., mentol
och metylsalicylat i lanolinhaltig
salv-grund, mot reumatism. .

Be’ni, arab., "söner av", med efterföljande
namn på en (oftast antagen) stamfader,
den vanligaste formen för arabiska
stamnamn. (Se t. ex. följ. ord.)

Be’ni Amir, hamitiskt nomadfolk i n.ö.
Afrika.

Benica’rlo, ett rött vin från Valencia.

Beni’ciadiama’nter, ett slags konstgjorda
diamanter, som bestå av starkt blyhaltigt
glas.

Be’nickemask, zool., se Binnikemask.

Béniers motor (1. benje’s -), en
varmluftmaskin, föregångare till Dieselmotorn.

Benignite’t (lat. beni’gnitas), välvilja,
vänlighet; med., en sjukdoms mildare art.
) ( M a 1 i g n i t e t (se d. o.). — Benign,
godartad. ) ( Malign.

Be’ni-Mezab, berberfolkstam i algeriska
Sahara.

Beninca’sa, bot., vaxgurka, släkte av fam.
Cucurbita’ceæ i tropiska Asien, odlas för
de välsmakande frukterna.

Benitoi’t, miner., ett till smycken brukat,
safirblått bariumtitanosilikat från
Kalifornien.

Benjamin, hebr., mansnamn, eg. högra
handens 1. lyckans son, önskebarn 1.
älsklingsson. Namn på patriarken Jakobs yngste
son. — Benjamini’ter, Benjamins
avkom-lingar.

Ben-jord, kem., kalksalterna i bensubstansen.

Ben-kol, tekn., erhålles genom
torrdestilla-tion av benskärvor. Användes till
avfärg-ning av sockerlösningar m. m.

Ben-kroppar, anat., äldre namn på benceller.

Ben-Iaku’ner, anat., de håligheter i den fasta
benstommen, i vilka benceller finnas.

Ben marca’to, ital, tonk., väl markerat,
kraftigt framhållet.

Ben-mjöl, ett sedan forntiden använt
gödningsämne.

Bennetftes, paleont, fossilt (mezozoiskt)
växtsläkte av gruppen cykadofyter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free