- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
182

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Benno ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

182

Benno—Beràt

Be’nno, forntyskt mansnamn, förk. av
Bernhard och Benedictus (se d. o.).

Benoi’dgas, dets. som Gasolingas.

Benolja, bot,, se Moringaceæ; farm., olja
framställd genom torrdestillation av
kvävehaltiga djurämnen. Kallas även
Dippels olja.

Bensaldehy’d, kem., ren bittermandel olja.

Bensidiii’färgämnen, Diami’n- 1.
Bomullsfärgämnen, kem., en grupp azofärgämnen,
som färgar bomull utan betning.

Bensi’n, kem., ett kolväte, bildande en
färglös olja, som förekommer i den flyktigaste
delen av stenkolstjäran, förr dets. som
Bensol (se d. o.).

Bensi’nmotor, se Explosionsmotor.

Bensinofo’rm, kem., kolklorid. Giftig vätska,
använd som lösningsmedel för fett.

Bensoa’t, kem., bensoesyrat salt. Se Benzoas.

Bensoauri’n, kem., di rekt färgande
azofärg-ämne, som utan betning färgar bomull blå.

Be’nsoe 1. Benzoe, Bensoeharts, farm.,
Re-si’na he’nzoes, välluktande harts av några
ostindiska trädslag, tillhörande släktet
Styrax. — Bensoe amygdalo’rum,
mandel-bensoe, utgöres av mandelformade
stycken. — Bensoe-blommor, förr brukat namn
på bensoesyra. — Bensoe in lacry’mis,
tår-bensoe, utgöres av droppformiga 1. flata
stycken. — Bensoe in ma’ssis, blockbensoe,
förekommer i stora block och är mindre
ren än föreg. — Bensoe-syra, A’cidum
hen-zo’icum, den viktigaste beståndsdelen av
bensoe, hindrar jäsning och förruttnelse.
—’ Bensoesyre-sulfini’d, det kemiska
namnet på sackarin. — Bensoe-tinktur,
Tinc-tu’ra he’nzoes, består av bensoe och sprit.
—• Bensoe-tinktur, sammansatt, Tinctura
henzoes compo’sita, består av aloe,
Perubalsam, bensoe och sprit.

Be’nsoefett, Bensoeister, farm., erhålles
genom smältning av bensoe i ister och
användes i salvor och pomador.

Bensoflavi’n, kem., ett akridinfärgämne.

Benso’l 1. Benzol, även Benze^n, kem.,
aromatiskt kolväte i form av en lättantändlig,
färglös vätska. Förekommer i
stenkols-tjära, men kan även framställas
syntetiskt.

Bensoii’n, Ligroi’n, kem., flyktiga kolväten av
olika slag, vanligen brunkolsbensin.

Bensonafto’1, farm., se Betol.

Bensoso’l, farm., guajakolbensoat, ett
färglöst kristallpulver, som försökts mot
tuberkulos.

Bensoy’l, kem., en hypotetisk radikal, som
anses förekomma i bensoesyra.

Bensoy’lperoxid, kem., se Lucidol.

Bensoy’lpseudatropi’n, keTn., se Tropakokain.

Be’nsuperfosfa’t, kem., superfosfat av
benmjöl 1. benaska.

Bensvärta, pulveriserat benkol.

Bensy’I, kem., hypotetisk radikal, som anses
ingå i bensylalkohol. — Bensy’lalkoho’l,
kem., användes i parfymeriet,

Bensy’Imorfinklori’d, kem., det kemiska
namnet på Peronin.

Benthami’sm, den engelske filosofen
Bent-hams lära om "största möjliga lycka åt
största möjliga antal". — Benthami’t,
anhängare av Benthams läror
(utilitarismen m. m.).

Bentho’s, se Bentos.

Be’ntick 1. Be’ntink, sjöv., triangelformigt
undersegel, använt som gaffelapa.

Bentivoglio (Z. -vå’ljå), italiensk släkt.

Bento’s, sammanfattande benämning på de
icke flytande 1. simmande organismer, som
leva på 1. i närheten av havens 1. sjöarnas
botten. (Jfr Plankton och Pleuston.) —
Fytobento’s, vegetabiliska bentosformer.

— Zoobento’s, animala bentosformer.

Bentransplantatio’n, kirurg., dets. som Osteo-

plastik.

Benträ 1. Rödträ, veden av Loni’cera
xylo’-steum av fam. Caprifolia’ceæ. Användes
till svarveriarbeten.

Benturko’s, blåfärgat fossilt ben (även
tänder). Jfr Odontolit.

Benved, bot., den benhårda veden av Cornus
sangui’nea (fam. Corna’ceæ) och
Evo’ny-mus europæ’a. Nyttjas av svarvare,
instru-mentmakare m. fl. hantverkare.

Benvenu’to, ital., mansnamn, den välkomne.
Namn på den ryktbare italienske
guldsmedskonstnären och bildhuggaren B.
Cel-lini (Z. tjelli’ni).

Be’nye, ett berömt Tokajvin.

Benzaldehy’d, se Bensaldehyd.

Benzanalge’n, se Analgen.

Benzi’n, se Bensin.

Be’nzoas, lat., bensoesyrat salt, bensoat. —
B. bismu’ticus, vismutbensoat. Användes
mot diarré. —■ B. coca’icus, kokainbensoat.

— B. fe’rricus, järnbensoat. Användes vid
körtelsjukdomar hos barn. — B.
magne’-sicus, magnesiumbensoat, febermedel. —
B. na’tricus, natriumbensoat, användes vid
urinsyrediates och som
konserveringsmedel.

Benzoe med sammansättningar, se Bensoe.

Benzo’l, se Bensol.

Benålder, arkeoL, annat namn för det skede
av äldre nordiska stenåldern, som eljest
kallas Maglemosekulturen.

BeG’ter, invånare i Beotien.

Beo’tisk dimma, dumhet, brist på
skarpsinne. Uttrycket härrör från beotema,
vilka av de övriga grekerna ansågos
enfaldiga, ett förhållande, som man ansåg bero
på deras lands disiga luft.

Beowulf, hjälten i en angelsaxisk dikt från
700-talet, med anspelningar på Sveriges
äldsta historia.

Bera, sagokonungen Alfs maka.

Bera’bra (pl. av berheri), arabiska namnet
på nubierna.

Beràt 1. Baràt, turk., kejserlig resolution,
patent,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free