- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
183

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Berber ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Berber—Bergkalk

183

Be’rber, europeiskt namn på den hamitiska
urbefolkningen i n. Afrika.

Berber-ba’schi (av pers. berber, barberare,
och turk. basch, överhuvud), titel för
sultanens överbarberare.

Berberi’deæ 1. Berberida’ceæ, bot., växtfamilj
tillhörande de choripetala dikotyledonerna.
Se Berberis.

Berberfet, berbernas land, förr benämning
på Nordafrika med Barbareskstaterna.

Berberi’n, kem., en vid färgberedning använd
växtbas, som förekommer bl. a. i roten av
vår vanliga berberisbuske.

Be’rberis, bot., växtsläkte tillhörande fam.
Berberida’ceæ. — B. aquifo’lium, mahonia,
odlad, tornlös buske med övervintrande,
torntandade glänsande blad, som användas
till kransar. — B. vulga’ris, surtorn, tornig
buske med gula blommor av stark doft i
klasar. Bär röda. Utrotas numera emedan
den är värdväxt för en av sädesrostens
(Pucctnia grami’nis) vegetationsformer.
— B. vulga’ris, f. atropurpu’rea,
blodberberis, odlad form med mörkröda blad.

Berberis-saft, saft av berberisbären.
Användes i garverier.

Berberisträ, det fina, benhårda virket av
buskväxten Be’rberis vulga’ris.

Berceau, fr. (1. ber så’), eg. vagga; ber så,
lövsal; granuleringsstål.

Berceuse, fr. (1. bersö’s), vaggsång,
vaggvisa.

Berchta (fhty. Peratha; nu Bertha),
namnet på en i de tyska folksagorna
förekommande gudinna. — Berchtenlaufen,
Berchtenjagen, Berchtengehen, fest, som
i s. Tyskland firas mellan jul- och
tretton-darren.

Be’rchtold 1. Be’rthold, forntyskt mansnamn
(av berht, glänsande, och hold, huld).

Be’rchtoldstag, se Bechteltag.

Berdan-gevär, eng. {1. börden-), ett av
amerikanaren Berdan konstruerat
bakladd-ningsgevär.

Berdura’ni, gemensamt namn på flera
afgan-ska folkstammar.

Bereni’ce, lat., Berenfke, grekiskt
kvinnonamn, segrarinna. Namn på flera
furstinnor av den grekiska konungafamiljen i
Egypten.

Bereni’ces hår, astr., stjärnbild, uppkallad
till minne av den egyptiska drottningen
Berenice, som åt Afrodite offrade sitt hår,
till tack för att hennes make oskadd
återkom från ett krigståg.

Bereni’ke, se Berenice.

Beresi^t, petrogr., eruptiv gångbergart vid
guldgruvorna i Beresovsk.

Bere’tta, Beretti’na, röd, fyrkantig mössa och
kalott av samma färg, som tillhöra
kardinalernas dräkt.

Bergama’sca, ital. (av staden Be’rgamo), en
gammal livlig italiensk dans.

Bergama’sk€r, invånarna i italienska
provinsen Bergamo,

Bergamaski’t, miner., en hornbländevarietet.

Bergamées-tapeter (L bergame’-), vävda
tapeter, urspr. från Bergamo, nu även
framställda i Belgien, Böhmen och flerstädes.

Be’rgamoolja, dets. som Bergamottolja

Bergamo’tt (ital. bergamotto; turk.
beg-armudi’, av beg, härskare, och armo’d,
päron; alltså furstepäron), en art små
runda päron; ett slags citroner (av Ci’trus
Berga’mia, i s. Europa och Västindien),
av vilka den till parfymer brukade
Berga-mott-oljan, ^thero’leum Bergamo’ttæ,
be-redes.

Bergamotte, fr. (1. -mått), grova, icke
överskurna, franska ylletyger.

Bergand, zool., Nyroca marila, en nordlig
dykand.

Bergantfn, se Brigantin (under Brigg).

Bergblått, kem., basiskt kopparkarbonat.

Bergbomull, ett slags sämre levantinsk
bomull.

Bergbräsma, bot, se Cardamine.

Bergcinno’ber, miner., ren, naturlig cinnober.

Bergda’ma 1. Bergda’mara, ett afrikanskt
folkslag, tillhörande hereros.

Bergduntrav, bot., se Epilobium.

Bergebenhorts, se Bauhinia.

Bergelmer, nord. myt., den ende av
rimtur-sarna, som undgick döden, då de övriga av
hans stam dränktes i Ymers blod.

Berge’nia, bot., som prydnadsväxter odlat
släkte av fam. Saxifraga’ceæ. — B.
crassi-fo’lia och B. cordifo’lia, ha stora blad och
massor av röda blommor.

Berge’nsis, nylat., från norska staden
Bergen.

Berge’rac, fr. {1. bersjera^ck), ett
välsmakande franskt vin.

Bergère, fr. (1. bersjä’r), eg herdinna; ett
slags bekväm länstol.

Berget (fr. la Montagne), politiskt parti i
Frankrike, den yttersta vänstern, under
den stora revolutionen.

Bergfinken, zool., Fringi’lla montifringi’lla,
häckar i de nordiska skogarna.

Bergfiskar, zool., fam. Labri’dæ,
taggfenstrå-liga havsfiskar, i Sverige representerade
av snultrorna (Labrus).

Bergfrid, se Barfrid.

Bergföhre, ty., bot., se Pinus.

Berggröe, bot., se Poa.

Berggrönt, målarfärg av pulveriserad
malakit 1. basiskt kopparkarbonat.

Berggult, en till målarfärg använd gulockra.

Berggyllen, bot., se Erysimum.

Bergheimer, ett Elsasservin.

Bergia’nska stiftelsen, stiftelse till
trädgårdskonstens och botanikens fromma på
grundval av en donation av P. J. Bergius,
1784. Den äges av Vetenskapsakademien
och upprätthåller Bergianska trädgården,
en botanisk trädgård i Stockholm.

Be’rgisbröd, Be’rkisbröd, se Vallmofrö.

Bergkalk 1. Kolkalksten, geoL, kalksten i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free