- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
187

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Beta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Beta—Bezetta rubra

187

ceæ. — B. vulga’ris, stamform för alla de
odlade formerna av betor, såsom mangold,
rödbetor, vit- och sockerbetor m. fl. —
B. vulg., var. campe’stris, foderbetor. —
B. vulg., var. ci’cla, mangold. — B. vulg.,
var. cra’ssa, vitbetor. — B. vulg., var.
crue’nta, rödbetor.

Beta, kem.y tekn,, ett ämne (tenn- 1.
järnoxid, lerjord o. d.), medelst vilket en färg
så kraftigt fästes vid trådfibrer, att den
ej kan tvättas bort. — Betning, i färgerier
den förrättning, varigenom en färg fixeras
vid ett föremål, som är doppat i någon
beta.

Betai’n, kem., trimetylglykokoll, ett sötaktigt
ämne, som anträffas i flera växter, främst
i vitbetan. Anrikas i melassen vid
sockertillverkning.

Beta-naftol-vismut, kem,, se OrphoL

Beta’niastiftelsen, förening för sjukvård,
tillkommen på initiativ av metodistkyrkan i
Sverige.

Be’tastrålar, ^-strålar, fys., benämning på
vissa av radiums strålar.

Betbrand, en ödeläggande sjukdom på betor.
Anses orsakad av en svampart {Pho’ma
he’tæ).

Bete, fr. {1. bät; av lat, he’stia), oskäligt
djur, dumhuvud. Jfr Best, — Bete noire
(L - nå’ar), syndabock. — La belle et la
bete (Z. la bä’ll e la bät), den sköna och
djuret, titel på en fransk saga. — Vara bet
för, vara för dum 1. oförmögen till. —
Bet, i kortspel: straffinsats för ett tappat
spel. — Bétise (Z. -i’s), dumhet.

Béteigeuze (/. betäsjö’s) 1. Batageuze, astr,,
en fixstjärna av första ordningen i
stjärnbilden O r i o n.

Betel, se Bet 1. Beth.

Betel 1. Betelpeppar, hot.. Piper hetle, en
ostindisk slingerväxt, med skarpt smakande,
välluktande blad, vilka lindas kring
areca-nötter och tuggas som tobak. Jfr Areca,

Betelflagga, särskild flagga, som föres av
Betelskepp. — Betelkapten, kaptenen å
ett Betelskepp. — Betelskepp, skepp, vars
kapten det åligger att hålla offentlig
gudstjänst för sjöfolk under deras vistelse i
utrikes hamnar.

Betelnöt, Betelpalm, se Areca,

Béte-noire, se Bete.

Beth och sammansättningar, se Bet-,

Bethany college (I, be’thäni ko’lidsj), högre
svensk-amerikansk läroanstalt i Kansas.
Tillhör Augustanasynoden.

Bethluisnin, se under Ogam.

Bethnal Green, eng. (1. be’ttnel grin),
stadsdel i London, högkvarter för frukt- och
grönsaksförsäljningen.

Bétise, fr. (1. bäti’s), sv. pl. B8ti’ser, dumhet.

Betlehemi’ter, namn på flera katolska
klosterordnar.

Betmögel, svampsjukdom på betor, orsakad
av den med potatissvampen besläktade
Perono’spora Scha’chtii.

Betning, se Beta.

Beto’I, kem., förening av naftol och
salicyl-syra, ett vitt, i vatten nästan olösligt
pulver, som användes såsom läkemedel.

Beton, fr., se Betong.

Betong {fr. beton) 1. Beton, en blandning av
cement, sand, vatten och sten, som har
vidsträckt användning för
byggnadsändamål.

Beto’nica officina’lis, hot., syn. Stachys
offi-cinalis (se d. o.). — B. grandiflora, odlas i
trädgårdar som prydnadsväxt.

Betrost, en av betrostsvampen, Uromy’ces
he’tæ, framkallad sjukdom å betor.

Betsimisara’ka, ’’de förenade", en av
Madagaskars tre malajiska huvudstammar.

Betsjua’ner, en sydafrikansk negerstam,
besläktad med kaffrerna. Deras språk,
set-sjuana, är befryndat med kongospråket.

Betsman, se Besman.

Betterments-bidrag (av eng. hettermend,
förbättra), form av värdestegringsskatt.

Betti’na, kvinnonamn, bildat efter Betty =
Elisabet.

Be’tty och Bettine {1. -i’nn), engelskt och
franskt kvinnonamn, förk. av Elisabet.

Be^tula, hot., växtsläkte med inbördes starkt
hybridi ser ande arter, tillhörande
under-fam. Betulaceæ av Hängeväxterna. —
B. a’lba, björk, kollektivnamn för ett
flertal arter. — B. daleca’rlica, ornäsbjörk,
ofta odlad underart med djupt flikiga blad.
—■ B. na’na, dvärgbjörk, en risartad
norrländsk buske med små, runda blad. — B.
pube’scens, glasbjörk, har håriga årsskott.
— B. verruco’sa, masurbjörk, slöjdbjörk,
har glatta årsskott.

Betula’ceæ, hot., underfamilj av fam.
Amen-ta’ceæ, hängeväxter. Svenska släkten:
Alnus, Betula, Carpinus och Corylus.

Betuli’n, kem., ett i korklagret av björkbark
förekommande ämne, möjligen en alkohol.

Betuli’nus, -a, -um (av lat. Be’tula, björk),
bot., växande på björk.

Betylier — Bætylier (se d. o.).

Beudanti’t (Z. bö-), miner., ett rombiskt
mineral av järn- och bly oxid, svavelsyra och
arsenik- 1. fosforsyra.

Beurré, fr. {1. börre’), smörpäron.

Beurten, holl. {1. bö’rten), gillen, kallas i
Holland och n.v. Tyskland föreningar av
skeppsägare, för upprätthållande av
flodfart å Rhen, Elbe, Weser m. fl. floder. —
Beurtmannen, holl., skeppsägare.

Bévue, fr. {1. bevy’), förseelse, misstag,
dumhet.

Bewusstsein, ty., medvetande. — Aus der
Tiefe seines Bewusstseins, ur sitt
medvetandes djup.

Bey, Bsi, Beg, turk., eg. behärskare; titel
för vissa turkiska ämbetsmän. —
Begler-beg, eg. herramas herre, landshövding.

Beyla, nord. myt., guden Freys tjänarinna.

Beyrichi’t, miner., ett slags nickelkis.

Beze’tta ru’bra, Beze’tter, tekn., sminklappar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free