Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bimembrisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biitiembrisk—Bioaritmetik
193
belot, leksak), handel med 1. tillverkning
av leksaker; leksaker.
Bime’mbrisk (av lat. bis, två gånger, och
me’mbTum, lem), tvålemmad.
Bimensa’l, inträffande varannan månad.
Bime’ster, (av lat. bis, två gånger, och
me’n-sisy månad), en tid av två månader. Jfr
Trimester och Semester.
Bimeta’llisk, dubbelmetallisk. Jfr
Bimetal-lism,
Bimetallfsm (av lat. bis, två gånger, och
metall), beteckning för dubbel myntfot,
d. v. s. att både silver och guld utgör
grunden för ett lands myntväsende. ) ( M o n o
-metallism.
Bi’myra, zool., Muti’lla europæ’a, ensligt
levande stekel, vars larver leva som
parasiter i humlornas bon.
Bimånar 1. Vädermånar, meteor., optiskt
fenomen, framkallat av månljuset på
samma sätt som s. k. bisolar av solljuset.
Binaura’l (av lat. bi’ni, två, och a’uris, öra),
som yttrar sig i båda öronen.
Bin-basji, se Bim-basji.
Binda, bot., se Polygonum.
Bindemönster, textil., se Bindning.
Bindeord, språkv.,^ dets. som Konjunktion.
Bindestrecksamerikaner {eng.
Hyphen-Ame-ricans), av president Roosevelt präglad
benämning på amerikaner av icke engelsk
härstamning, t. ex. svensk-amerikaner.
Bindning 1. Bindemönster, textil., det schema
enl. vilket varptrådarna i en väv skola
höjas och sänkas under inslagen.
Bindsten, byggn., längsliggande sten i ett
murförband.
Binette, fr. {1. binä’tt), allongeperuk.
Bing 1. Bingbing, kejsar- 1. blomte, den
finaste sorten av grönt kinesiskt te.
Kommer sällan till Europa.
Bingel, bot., se Mercurialis.
Bini 1. Ado, den härskande folkstammen i
riket Benin, känt för sin högt drivna
konstindustri.
Binka, bot., se Erigeron.
Bi’nnak, ett slags eukalyptusträ.
Binnenla’nder, sjöv., dets. som Biländer (se
d. o.).
Binnikemask, zooL, kallas de i människans
och vissa djurs tarmkanal levande arterna
av fam. Tænia^dæ och BothriocephaWdæ
bland plattmaskarna.
Bino’ckel (fr. binocle, av lat. bis, två gånger,
och o’culus, öga), ögonglas utan bågar,
som fastsättas på näsan genom en fjäder,
som förenar glasens infattningar. Jfr
Mo-nockel.
Binokulä’r (av lat. bis, två gånger, och
o’cu-lus, öga), avsedd för 1. avseende båda
ögonen. — Binokulä’rt seende, fysioL, seende
med båda ögonen. — Binokulärt synfält,
den del av rummet, som vid stillastående
blick avbildas på näthinnorna. —
Binokulärt blickfält, den del av rummet, som kan
iakttagas genom rörelse av ögonen.
13. — Ekbohrn, 100,000 främmande ord. 1.
Bino’m (av lat. bis, två gånger, och gr.
7io’-mos, lag), mat., en algebraisk storhet,
bestående av två delar, sammanbundna
genom tecknet + 1. —, t. ex. {a + b). —
Binomial 1. Bino’misk, som består av två
leder. — Binomial-koeffici’enter, 7nat.,
koefficienter (se d. o.) till termerna i de
efter Newtons binomialteorem utvecklade
serierna. — Binomial-serien, en mycket
viktig serie inom den högre analysen. —
BinomiaI-teore’met, den av Newton
upptäckta sats, enl. vilken en algebraisk
po-tens av ett binom omedelbart kan
omskrivas i en serie av termer.
Bino’minis, lat., med två namn.
Binturo’ng, zool., se Arctitis.
Binä’r {lat. bina’rius), tvåfaldig; kem.,
sammansatt av två beståndsdelar. — B. form,
mat., ett homogent polynom i två variabler.
— B. nomenklatuV, namngivning medelst
två ord. —• B. stjärna, dubbelstjärna.
Binä’r räknekonst, se Dyadik.
Bi’o, i Sverige vanlig förk. för biografteater.
Bioaritmeti’k (av gr. bi’os, liv, och arithmo’s,
räkning), beräkning av människans
livslängd. — Bioceno’s (av gr. ko’inos,
gemensam) , gemensam benämning på de växter
och djur, vilka i regel alltid förekomma
tillsammans i naturen. — Biodynami’k (av
gr. dy’namis, kraft), läran om den
allmänna livsverksamheten. —
Biofenomeno-logi’ (av gr. faino’menon, företeelse, och
lo’gos, lära), läran om livsföreteelserna.
— Biofo’r, de bägge könens
fortplantningselement (enl. pangenesisteorien). —
Biofysi^k, den del av fysiologien, som
utforskar de fysiska yttringarna av
livsprocessen. — Bioge’n, hypotetisk
ämnesförening i cellernas protoplasma, av vars
kemiska förändringar livsverksamheten
skulle bero. — Bioge’nesis, livets ursprung,
livsverksamhetens uppkomst. —
Biogene’-tisk, som beträffar livets ursprung. —
Biogeografi’ 1. Biologisk geografi, den del
av den geografiska vetenskapen, som
handlar om livets utbredning på jorden. —
Biogra’f (av gr. grajein, skriva),
författare av levnadsbeskrivningar; lokal för
förevisning av kinematografiska bilder. —
Biografe’ra, teckna en persons levnad. —
Biografi’, levnadsbeskrivning,
levnadsteckning. — Biograffk, konsten att skriva
levnadsteckningar. —■ Biogra’fisk, till
levnadsteckningar hörande. — Biogra’phica,
uppgifter till en persons biografi. —
Bio-katalysato’rer, se under Enzym. —
Biokemi’ (av gr. kemi), den del av kemien,
som avser de kemiska processerna hos de
levande varelserna och de ämnen, som
härvid bildas. — Bioli’ter, geol, sedimentära
bergarter, bildade av övervägande
organiska lämningar 1. fragment av dylika. —
Biolo’g, person, som studerar det
organiska livet. — Biologi’ (av gr. lo’g os, lära),
läran om livet hos djur och växter. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
