Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Biorisering ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
Biorisering—Bisamört
Biolo’gisk, som avser biologi. — Biologisk
rening, rening av kloakvatten genom
fil-trering genom filtra, som innehålla
bakterie dödande 1. bakterikvarhållande
ämnen. —• Biomagneti’sm, animal magnetism.
— Biomanti’ (av gr. mante’ia, spådom),
bestämmande genom vissa tecken (t. ex.
lungprov) att liv förefunnits;
förutsägelser om livslängden. Jfr Prognostikon. —
Biometri’ (av gr. metre^in, mäta),
beräkning ang. människans sannolika
medellivslängd; även den vetenskap, som
undersöker talförhållandena hos organismerna.
—• Bionomi’, (av gr. no’mos, lag), läran
om livets lagar. — Bioskopi (av gr.
sko’pein, se), med., undersökning om en
kropp haft liv. — Biosofi’ (av gr. sofo’s,
vis), levnadsvishet, levnadsfilosofi. —
Biostati’k (av gr. statike’, jämvikt), läran
om medellivslängden; även läran om ett
lands medelfolkmängd. — Biotaxi’ (av
gr. ta’xis, uppställning, ordning),
gruppering av organismerna efter deras
anatomiska egenskaper. — Biotomi’ (av gr.
te’mnein, skära), djuranatomi (zootomi);
läran om livsperioderna. — Bioty’p,
växt-1. djurindivid, som har samma
anlagskonstitution.
Biorise’ring, pastöriseringsmetod för mjölk.
Bio’ser 1. Disackari’der, kem., sockerarter,
som kunna spjälkas till tvenne enklare
sockerarter (hexoser).
Bio’ta, bot., syn. Thuja.
Bioti’t, Magne’siaglimmer, miner., en
glim-merart, uppkallad efter franske fysikern
B i o t.
Biot-Savarts lag (1. biå’-sava’rs -), /^s., lag
ang. en elektrisk ströms inverkan på en
magnetnål.
Bioxa’las, lat., kem., sura oxalater. — B.
ka’-licus, surt kaliumoxalat.
Bipa’r, födande två foster på en gång.
Bipartitio’n (av lat. bis, två gånger, och
par-ti’re, dela) tudelning.
Bipe’d (av lat. bis, två gånger, och pes, fot),
tvåfoting. — Bipe’disk, tvåfotad.
Bipe’nnis, lat., tvåvingad.
Biplan, flygplan med dubbla vingar.
Biplane’ter, astr., drabanter, månar,
satelliter.
Bipola’r, tvåpolig.
Bipolarite’t, bioL, det förhållandet att i de
cirkumpolära haven förekomma
djurformer, som äro identiska 1. mycket likartade,
men vitt skilda från mellanliggande
områdens djurarter.
Bipontfner (lat. Editio’nes bipontinæ), ett
antal utmärkta upplagor av grekiska och
romerska klassiker, tryckta i Zweibrücken
(lat. Bipontium) från år 1779.
Bipo’ntium, lat. Zweibrücken.
Biquet, fr. (1. bike’) guldvåg. — Biquete’ra,
väga mynt på guldvåg; handelst., utgallra
sämre myntsorter, blanda bättre mynt
med sämre.
Bir, arab., källa, brunn.
Bire’m, lat. (av bis, två gånger, och remus,
åra), tvåroddare, skepp med två
roddarbänkar.
Bi’rfilare (ty. Bierfiedler), krogspelman,
dålig fiolspelare.
Bi’rger, forns venskt mansnamn (av bir ga,
vårda), vårdare. Namn på Bjälbojarlen,
Stockholms grundläggare. Förk. till Börje.
Birgi’tta, kvinnonamn, bildat efter Birger.
Namn på Birgittin-ordens stiftarinna, den
heliga B.
Birgittas hus 1. Birgittas hospital, en
byggnad i Rom, som beboddes av Birgitta och
en tid tillhörde Vadstena kloster. Äges nu
av kardinalkyrkan S :a Maria in Trastevere
och hyres av karmelitnunnor.
Birgitti’n-orden 1. Sankt Salva’torsorden,
munk- och nunneorden, stiftad av den
heliga Birgitta och av påven stadfäst 1370.
— Birgitti’n-ritualen, gudstjänstordning
för birgittinklostren. — Birgitti’n-svenska,
språkform för skrivarna i de medeltida
birgittin-klostren. Den tenderade att
sammansmälta de nordiska språken.
Bi’rgus, zooL, pung- 1. rövarkräfta. Ett till
fam. Pangu’ridæ, Eremitkräftor, hörande
släkte i Indiska och Stilla oceanerna.
Bi’ribi (ital. biribisso), ett italienskt
hasardspel, i vilket insatserna läggas på en tavla
med 36 numrerade rutor och
nummerdragningen bestämmer utslaget.
Biriu’sser 1. Birjusser, folkstam i s. Sibirien.
Birk, jur., från häradsjurisdiktionen
avsöndrat område.
Birkarlar 1. Birkarlaboar (fi. Pirkalaiset),
ett under medeltidens senare hälft i
Finlands och n. Sveriges odlingshistoria djupt
ingripande förbund, vilket sannolikt haft
köpenskap till sin huvuduppgift.
Birkebei’nar 1. Birkebe’nar, politiskt parti
i Norge under medeltiden, motståndare till
baglerna.
Birkelånga (no. byrkelånga), zooL, Mo’lva
by’rkelange, en skandinavisk långa från
de yttre fiskbankarna och havsdjupen.
Birket, arab., sjö.
Birk-karlar, dets. som Birkarlar.
Birmingham wire gauge, eng. (1.
bö’rming-häm va jr gedsj), "Birminghams
trådmätare", i staden B. uppställda tabeller
med beteckning för dimensionerna på tråd
m. m. i nummer motsvarande vissa delar
av en engelsk tum.
Bis, lat., tonk., två gånger, än en gång,
om-igen. Jfr. Bissera.
Bi’sam (av hebr. besam, välluktande krydda)
= Moschus (se d. o.).
Bi’sam, till pälsverk använda skinn av
bisamråttan. Kallas även Ondatra- och
Mus-quash-skinn.
Bi’samoxe, dets. som Myskoxe.
Bi’samråtta, se Fiber zibe’thicus.
Bi’samört. bot., se Mimulus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
