- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
195

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B - Bisarr ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bisarr—Biton och Kleobis

195

Bisa’rr (fr. hizarre), underlig, besynnerlig,
nyckfull; narraktig. — Bisarreri’,
orimlighet, nyckfullhet.

Biscaya-valen, zooL, dets. som Nordkaparen.

Bischari’n, se Bisjari.

Bi’schof, ty., "biskops-vin", en av rödvin,
socker och kryddor tillredd dryck. —
Bischof-essens {1. -essa^ngs), 1. -extrakt
be-redes av vitt franskt vin, koncentrerad
sprit, pomeransskal, citronskal,
pomerans-vatten och socker.

Biscuit, fr. (1. biskui’, av lat. bis, två gånger,
och coctus [fr. cuit], kokad), eg. två
gånger utsatt för eldens inverkan; skorpa,
sockerbröd; skeppsbröd; även oglaserat
porslin, som användes till statyetter och
deglar. — Biscuitdegel, degel tillverkad av
porslinslera.

Bis dat, qui ci’to dat, lat., eg. den ger
dubbelt, som ger snart; snar hjälp är dubbel
hjälp.

Bise (1. bis), schweiziskt namn på
nordöstvinden.

Bisektio’n (av lat. bis, två gånger, och se^ctio,
delning), delning i två lika delar.

Bisektri’s (av lat. bis, två gånger, och secare,
skära), mat., en rät linje, som skär en
vinkel mitt itu.

Bisexti’1 (lat. bisexti’lis), vad som angår en
skottdag 1. innehåller en sådan. — Annus
bisextflis, skottår.

Bisexue’ll (av lat. bis, två gånger, och sexus,
kön), tvåkönad (i synnerhet om växter).

Bishops ring, meteor., en brunröd ring av
omkr. 45° diameter, som under åren 1883
—86 då och då sågs omgiva solen.

Bisilika’t, kem., ett silikat (kiselsyrat salt),
vilket, betraktat som en förening av
kisel-syra med en basisk oxid, innehåller
dubbelt så mycket syre i kiselsyran som i
oxiden.

Bisja’ri, Bisjarfnl. Bisjari’b, beds ja-folkstam
i n.ö. Afrika.

Biskop (av gr. epi’skopos, uppsyningsman),
föreståndare för ett större kyrkligt
område 1. stift. — Biskopsdöme, dets. som
biskopsstift. — Biskopsmösse-valveln 1.
Mitra’lisyalveln (lat. valvula mitralis),
anat., en hjärtklaff.

Bisko’tter (fr. biskotte), små franska
sockerbröd.

Biskraböld, med., dets. som Alepposjuka (se
d. o.).

Biskui’, Biskvi’, se Biscuit.

Bismo’l, farm., en gallussyrehaltig
vismut-förening, som försökts mot tuberkulos.

Bismo’n, farm., förening av
natriumlysal-binat, natriumprotalbinat och vismutoxid.
Användes vid matsmältningsrubbningar
hos småbarn.

Bi’smarckbrunt, tekn., en brun anilinf ärg. Se
Vesuvian.

Bismerpund, äldre norsk vikt = nära 6 kg.

Bismilla’h, arab., i Guds namn.

Bismut-, se Vismut-.

Bismuta’n, farm., mot diarré använt medel
av resorcin och vismuttannat.

Bismu’thum, lat. i= Vismut (se d. o.). —
Bismutho’s, kem., en äggviteförening med
vismuthalt.

Bismuto’l, farm., mot hudsjukdomar använd
förening av salicyl- 1. fosforsyrehaltig
vismut.

Bisogno, ital. (1. -så’njå), nödfallsadress på
växlar.

Bisolar 1. Vädersolar, meteor., prismatiskt
färgade fläckar på båda sidor om solen.
Tillhöra de s. k. halo-fenomenen, vilka visa
sig när himmeln är betäckt av en mycket
tunn molnslöja.

Bi’son 1. Bisonoxe, zooL, Bos bison, ett
nötdjur i Nordamerika.

Bisque, fr. (1. bisk), kräftsoppa.

Bi’ssen, ty., bollar, innehållande läkemedel
för djur. Se Boli.

Bissektris, se Bisektris.

Bisse’ra (av lat. bis, två gånger), uppmana
till att giva ett musik- 1. sångnummer två
gånger. Jfr Bis.

Bissexti’l, se Bisextil.

Bi’ssynötter, dets. som Kolanötter.

Bistavar, metr., de rimbokstäver, som stå i
den första av de två genom alliteration
förbundna raderna. Se Allitteration och
Huvudbokstav.

Bister (fr. bistre), svartbrun vattenfärg,
som beredes ur sotet av bokved.
—Mineral-bister, manganbrunt, ett färgämne för
bomull.

Bistonfder, benämning på menaderna (se
d. o.).

Bisto’rta (av lat. bis’, två, och to’rqueo,
vrida), bot., dubbelt vriden.

Bisturi’ (fr. bistouri), kirurgisk kniv 1.
fältskärskniv, som kan hopfällas.

Bisu’lcus, lat., tvåkluven.

Bisulfa’t, kem., surt salt av svavelsyra. —
Bisulfi’t, surt salt av svavelsyrlighet

Bisylla’bisk (av lat. bis, två gånger, och
sy’l-laba, stavelse), tvåstavig.

Bl’t, eng., litet silvermynt i Västindien och
v. Nordamerika. — Long bit = 15 cents. —
Short bit = 10 cents. — Two bits =
dollar (vid indiangränsen).

Bita’nnas bismu’ticus, se Tannismut.

Bita’rtras ka’licus, kem., vinsten. Rå
vinsten, Ta’rtarus cru’dus, förekommer i
vindruvornas saft. Renad vinsten,
Cre’mor ta’rtari, Ta’rtarus depura’tus 1.
Bita’rtras ka’licus depura’tus, fås genom
den råa vinstenens upplösning i kokande
vatten. Nyttjas i läkekonsten och tekniken.

Bi-tecken, herald., märken i ett stamvapen,
som utmärka olika grenar av en släkt.

Bitempora’I, se Hemianopsi.

Bi’terolf, gammalhögtyskt epos av okänd
författare från början av 1200-t.

Bi-ton, fys., se Alikvotton.

Bi’ton och Kle’obis, gr. sag., söner till en
Heras prästinna, vilken, då de en gång

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free